Sista loppisskörden

Nu kommer sista skörden loppisfynd från sommaren. Det är ju så roligt att visa upp!  På en blomsteraffär i närmsta samhället har den här stolen stått sedan länge. Och varje gång jag gått in har jag fått tjata på den stackars ägaren om att sälja den till mig. Tillslut fick jag ett ja! Älskar att den har samma ådringsmålning som skåpet i matsalen-  där kommer den passa finfint när jag möblerar om nästa gång.

Fann också den rödaktiga pennkjolen till vänster (ska visa den på någon dag) och de gulliga randiga assietterna med hjärtan på en loppis. Förklädet var jag också tvungen att slå till på. Älskar kombinationen av rutor och blommor.

Passar fint på hyllan i köket.

På en loppis i byn hittade jag också tre tekoppar med fat i serien jag samlar på. Samt en tjusig, gul melittabryggare. Har letat efter en sådan i flera år och så fanns den på så nära håll!

Från min syster släpade jag också hem denna fantastiskalampa med både el, fotogen och stearinljus. Magiskt fin! Ska bara byta till antikljus när dessa brunnit ut  – det blir ännu finare.

Har också hittat sex söta glas. Tyvärr flög det sjätte glaset i golvet med kras när jag skulle fota det. Skrek varje fult könsord jag kunde och stampade i golvet som en trotsgalen treåring. Sån är jag.

Annons

Jag söker dig!

Åh gudars. Jag är så glad för alla mail jag fått efter det här inlägget där jag söker kompetenser till kommande projekt. Känner mig väldigt hedrad över de fina mail jag fått och jag har nu äntligen kommit igång att läsa alla ansökningar.

I det mest aktuella projektet är det nödvändigt att du bo i Umeåtrakten. Men även du som inte kommer på fråga just nu kan bli relevant i framtiden – så jag sparar varenda mail och person i minnesbanken.

Det är inte för sent att maila mig om du passar in på beskrivningen i inlägget.

Redaktionsmöte i paradiset

I torsdags hade jag och Erica en slags kickoff för hösten i hennes stuga. Redaktionsmöte för podd och blogg och så arbetade vi tillsammans på boken. Men först tog vi ett morgondopp i Ericas spegelblanka sjö.

De där första arbetsdagarna när solen skiner och det ännu är varmt är så härliga. Inget känns omöjligt och man vill ta över världen. Typ.

Som vanligt hos Erica blir det väldigt god mat!

Efter lunchen la vi ut alla manusbitar i en följd och planerade för de olika kapitlen. Sedan skypemöte med vår förläggare. Det känns att boken varje dag blir lite mer klar.

När mötet var avslutat gick jag ut på altanen igen och vi snackade poddplanering och njöt utsikten. Vackert så man smäller av.

Sedan stoppade Erica om mig med täcke i solstolen. Sedan läste jag alla färdiga kapitel i ett enda svep och funderade på förändringar och förbättringar.

Under tiden kirrade Erica pizza. Sedan satt vi uppe och surrade till ett på natten innan vi kröp till sängs. Dagen därpå väntade ännu mer jobb och såklart lyssnande på Annakarins sommarprat. Vilket föranledde väldigt mycket snytande och snörvlande från mitt håll.

Idag har jag varit i stan med Bertil och köpt en helt ny höstgarderob till skolstarten. Tänk att han börjar i förskoleklass! Efter en lyckad tur på Lindex (som ofta har fina barnkläder) gick vi på kafé och åt grodbakelse och sedan på biblioteket och kvinnohistoriskt museum.

Middage åt jag och Jakob på tu man hand. Regnruskigt och kallt ute. Tända ljus och mys inne. En bra lördag helt enkelt.

Värsta, bästa citaten

Bästa Memet:  Malin la upp bilden ovan på sin insta när vi skulle resa till Grekland ihop. Och det är precis så <3 fast vi klarar oss utan teven.

Bästa ordspråket: Finns ju många. Och visst kan ordspråk och peppiga citat kännas corny – men samtidigt hämtar jag ofta tröst ur dem. Lever mitt liv efter devisen Du skulle inte fundera så mycket på vad folk tänker om dig om du visste hur sällan de tänker på dig. Samt En dag ska vi dö. Alla andra ska vi leva. Det hjälper mig att hålla fokus och ej vara rädd. Livet är inte det värsta man har.

Sannaste citatet: There nothing like staying at home for real comfort Jane Austen.

Bästa tack-frasen: Jag tackade en bekant som skottat undan snö åt oss med sin traktor.  Svaret blev ett avfärdande Det är inte svårt att skita när arschlet är fullt. Älskar det norrländskt pjoskbefriade. Liksom, är du dum? Varför skulle jag inte skotta åt dig när jag nu har en traktor men du är utan?

Bästa dissen: Står min mormor alltid för. Hon är en vandrande recensent. Bitsk som få – och rolig. Han har ett utseende som endast en mor kan älska är en diss jag hört mer än en gång. Mormors avmätta konstaterande när den skröpliga gamla påven syntes i teve? Är det inte dags att den där tar och dör nu? 

Bästa komplimangen: Fick jag av en släkting som konstaterade att Clara varken är tappad bakom en vagn eller född i farstun. Ett bakvänt sätt att ge en komplimang. Men fint i sin enkelhet.

Sämsta komplimangen: Fick jag av min morfar som satt och betraktade mig fjorton år gammal. Medan jag åt middag sa han. Men nog är Clara ganska så rund fast hon äter så lite? Jag började gråta. Fast han menade det som en komplimang. Bra gjort liksom – att lyckas undgå att bli mager trots en bristande aptit. Att vara rund var ju inget negativt! Dock tog jag det inte direkt på det viset när jag var tonåring.

En annan gång fick jag en udda komplimang från min man. Jag frågade om det inte syntes att jag gått ner i vikt? Han tänkte länge och väl och valde orden noga. Konstaterade sedan uppmuntrande Jo, du har ju mycket mindre fläskig bröstrygg! Jag och min syster som hörde på bröt ihop av skratt. Den ”komplimangen” har han fått äta upp många gånger om.

Sånt jag sagt och minns:  Innan jag och Jakob blev ihop hörde jag hans band spela i skolcafeterian. Jag och min vän Sanna suckade och himlade med ögonen åt dessa högljudda killar som tog plats. Vi spelar igen imorgon sa Jakob från scenen. Jag väste till Sanna Är det ett hot eller löfte?! (Men nu när jag tänker efter så kanske det var Sanna som väste det där till mig? ) Skit samma. Anledningen till att jag överhuvud taget minns det är att tre veckor senare var vi ihop och har inte varit isär sedan dess.

Sånt jag sagt och inte minns: Alla mina lögner. O, som jag ljög när jag var liten. Minns inte allt men gamla vänner är vänliga och påminner mig ibland.  Jag hittade bland annat på en egen religion ”Tebasile” och lurade mina kompisar att gå med i den. Vi brände hemliga papper med våra förfäders namn på och höll på med allsköns konstigheter. Jag ljög om att jag bott i Grekland och att vi hade en uggla som bodde i vår skorsten. Och på dagis tutade jag i alla ungar att jag kunde prata engelska och läsa (för vem skulle kontrollera om jag ljög? De kunde ju varken engelska eller läsa). Så där satt jag och hade sagostund och högläsning ur böcker som de andra barnen fick önska.

När jag kom i tonåren skämdes jag för att jag ljugit så mycket. Tänkte att jag varit en väldigt omoralisk människa. Men nu som vuxen tänker jag att det mest var ett tecken på fantasi. Jag ljög inte av illvilja. Jag tyckte bara att livet var en anrättning i behov av krydda.

Sak jag ofta säger: Det här är ju en slags testballong (för att lugna mig själv inför alla nya projekt jag startar ).  Kom får jag en puss. Du är världens finaste unge! (trettio gånger i timmen till mina söner). INGET TJAFS NU! SKÄÄÄRRRRRRPNING! (till barnen när de börjar strula vid läggningen).

Känt säg som aldrig skulle komma ur min mun: Carpe diem. Förutom klyschan så vill jag faktiskt inte fånga dagen. Njuter av att tänka på morgondagen. Att våga tro att den kommer.

• Inlägget är ett annonssamarbete med Järnaglass •

Känner du Järnaglass?

Känner du Järnaglass? Det gjorde inte jag förut – men nu gör jag det och är väldigt förtjust! Järnaglass är ett litet företag från Järna utanför Stockholm. De tillverkar hantverksglass sedan 2008 och deras ekotänk genomsyrar hela företaget. Inte nog med att de använder ekologiska råvaror – deras populäraste glassorter har nu döpts om för att spegla deras värderingar. Ett himla finurligt sätt att paketera glass på tycker jag.

På förpackningarna syns uppmaningar som Ta tåget istället (Hallonsorbet), Ge blod det behövs (Mint och chokladglass), Du är lika mycket värd (Vaniljglass) Män ska tjäna lika mycket (Chokladglass) och Våga ha fel (Jordgubbssorbet).

Min absoluta favoritsort är Jordgubbssortbeten – som med fördel kan serveras lite tinad. Den smakar friskt och gott och äkta – som någonting jag hade kunnat göra av egna solmogna jordgubbar.

Glass säljs ju som bekant i volym och inte vikt i affären. Det innebär att många glasstillverkare pumpar in stora mängder luft i sin glass. Men det gör inte Järnaglass – och det märks. För deras paket känns liksom tyngre. Man får mer för pengarna helt enkelt. Men samtidigt får man mindre tillsatser. För till skillnad från andra glassmärken används inte mjölkpulver, emulgeringsmedel, färgämnen eller aromer vilket jag tycker är jättebra.

En riktigt hantverksglass med andra ord! En glassförpackning kostar ca 59 kronor i butik. Testa och lär känna Järnaglass du med!

En viktig ingrediens i föräldraskapet

Är det inte typiskt. Här har jag slagit knut på mig själv för att barnen ska få så långt sommarlov som bara är möjligt. Och sedan börjar sonen gråta för att han längtar efter att börja igen. Och tvingar av mig ett löfte om att han aldrig ska behöva ha så här långa sommarlov igen. Otack är världens lön. Men jag är förstås glad för att han längtar tillbaka. Vore ju värre om det var tvärtom.

Den här sommaren har varit så fin. Visserligen har vi just nu en galet bestämd treåring med eldfängt humör. Men ändå. Långa stunder leker de med varandra. Pussas, kramas, gosar och bygger kojor. Plötsligt har det gått en timme utan att någon har illvrålat eller ropat efter att jag ska ingripa och styra upp någonting. Biter mig då i tungan för att inte lägga mig i och störa. För så fort de är lugna och försjunkna i lek är det som att jag vill vara med. Då är de ju så trevliga! Men börjar jag pocka på uppmärksamheten bryts lugnet.

En viktig ingrediens i föräldraskapet som jag ständigt påminner mig om är distansen. Att ge barnet utrymme. Att aldrig störa ett barn som leker nöjt. Att låta barnet klättra i ett träd eller balansera på en stol utan att direkt ropar ”AKTAAAA, FARLIGT!” Att inte rätta när barnet säger fel och inte lägga sig i det som inte ska läggas i. Och tydligen: inte ge dem så sablarns långa sommarlov.

Höstens jobbplaner

Det är så roligt att tänka på allt som ska ske i höst. För mig är det stora förändringar på gång i sättet jag arbetar på. Även om jag inte kan gå in på detaljer ännu. Men här är lite av vad som ska ske hösten 2017.

  • Den 5:e september är En Underbar Pod tillbaka. Underbarare än någonsin. Som vi längtat efter att börja sända igen och få höra alla roliga, tänkvärda kommentarer från er lyssnare.
  • Jag har lämning på min och Ericas bok den sista september. Blir svettig mellan brösten bara av att tänka på det. Hoppas verkligen att ni kommer tycka om den.
  • Jag kommer arbeta vidare med mitt säljteam som gör ett så himla bra jobb och möjliggör att jag kan fokusera på den kreativa biten.
  • Två nya kollektioner för Miss Clarity ska lanseras. Den första i september och den andra i november vad det verkar. Håller er uppdaterade. Anna sitter som bäst med proverna och det kommer bli fantastiskt!
  • Jag och Annakarin har något väldigt roligt på gång. Eller egentligen är det typ tio saker. Fast jag kan inte skriva om någon av dem ännu. Men jag jobbar intensivt med det för tillfället.
  • Jag kommer fortsätta med mina Expressenkrönikor och som profil i Amelias specialtidningar.
  • När mitt och Ericas bokmanus lämnats så kommer jag börja skissa på min och Annakarins nästa bok. Det kommer en barnbok hösten 18 men vi har också en idé på en helt annan typ av bok som kanske äntligen ska få bli verklighet.
  • Yawama of Sweden kommer lansera helt nya produkter från våra duktiga producenter.
  • Jag föreläser mycket under hösten. I Dalarna, Saxnäs, Jokkmokk, Umeå och ett gäng andra ställen.
  • Jag ska på en jobbresa till New York i september. Och lyckades tajma det så bra att det sammanföll med min syster som också ska dit på jobb. Så vi får se stan ihop! Och jag ska gå på MOMA och kolla in mina böcker som tydligen säljs i museishoppen (enligt uppmärksamma bloggläsare).

Svampspecial – mina bästa recept

Rosa plåtbricka med nyplockade kantareller.

Älskar att ströva i skogen, att plocka svamp och sen gå hem och fixa något gott av det jag hittat!
I år är det tydligen inget bra svampår. Fast på mina kantarellställen har jag sett att svampen är på väg upp. Och det finns ju godingar i affären också. Här har jag samlat några av mina favoritrecept. Basen för dem är kantareller och champinjoner, men ofta går svampsorten att byta ut till exempel till en god Karl Johan. De här recepten är riktigt smarriga och hyfsat enkla att laga till.

Vegetariska svampwraps av tortilliabröd på tallrik.

Heta härliga svamptacos – Det här är en tortillia med helt vegetariskt innehåll och sting i kryddningen. Du kan använda kantareller, champinjoner,  shiitake eller till exempel portobello. En snabb, enkel och vansinnigt god rätt. Receptet finns här!

Gul pasta färgad av saffran ligger på en enkel tallrik, i pastan skymtar grönsaker som små tomater.

Vegatarisk saffranspasta med svamp och vitlök. Det här är en vardagsfavorit! En rätt som man kan slänga ihop med lite vad som helst, ja bara man har svamp då. Här kan du kolla hur jag brukar göra min pasta – lika god som den är gul!

Panna med älgkött, rykande kantareller och gröna blad på toppen.

Mustig höstpytt är en annan höjdare som kan höftas ihop. När luften blivit klar igen efter sommaren eldar jag och lagar min pytt med älgkött och kantareller ovanpå järnspisen. Se exempel på vilka ingredienser jag brukar använda.

Hemgjorda knyten av ravioli på skärbräda.

När jag ska göra kalasmat av svamp blir det gärna ravioli. Mustiga knyten av champinjoner, fetaost och spenat. I det här receptet utgår jag från en hemgjord pasta och då tar förstås matlagningen tid. Om du vill gena så köp färdig pasta i affären. När knytena väl är gjorda kokar de på ett kick och sen serverar jag gärna i en skål och sparar inte på olivoljan!

En riktig brakmiddag börjar förstås med en fin förrätt, då funkar champinjonsoppa med timjan bra, den ger en len härlig känsla i munnen. Och för dig som älskar kantareller vill jag tipsa om min kantarellsoppa och kantarelltoast med broccolisoppa.

Bland mina recept hittar du fler tips på rätter som passar bra nu när hela Sverige är som ett skafferi fullt av grönsaker, rotfrukter, bär och annat gott och nyskördat.

Sommarens projekt – vad jag hann och inte

En semestervecka kvar och jag känner att den kommer sitta fint. Jag har njutit den här sommaren. Njutit av att för första gången på tre år ha någon energi att göra saker. För tre somrar sedan var jag höggravid och invalidiserad. För två somrar sedan hade jag en ettåring som var jättejobbig och en utmattning som bara väntade på att göra entre. Förra sommaren mådde jag bättre än sommaren innan – men ändå sjukt dåligt överlag. Lite ork och inspiration och glest med glädjen. Mycket ångest och oro i kroppen.

Men i år har energin återvänt (och barnen har varit lättsammast hittills!). Ett sätt för mig att få energi är att skapa och förverkliga olika projekt så det betyder mycket att den orken är tillbaka. Den påskyndar mitt tillfrisknande. I början av sommaren gjorde jag en lista med olika projekt jag ville hinna under semestern. Så här såg den ut.

Måla punschverandan. Både invändigt och utvändigt – Klart! Ja, så gott som. Lite bättringsmålning här och var är kvar. Men max två timmars jobb. Totalt har jag nog lagt tolv arbetsdagar på att måla vår veranda invändigt och utvändigt (men då började jag ju redan förra hösten). Fan vad jobbigt det varit men det blir ju fint!

Anlägga rabatten framför verandan. Välja växter och plantera. Inte klart! Inväntar sista färglagret kring grunden men sedan ska det planteras. Det känns som den stora belöningen för allt slit med målningen!

Mura en rund odlingskrage av gammalt tegel. Mitt på grusplanen. För att odla kryddor i och ha dem nära köket. Klart! Gjorde till och med två eftersom jag blev så nöjd med den första och det växt så bra. Fast de blev inte runda utan fyrkantiga.

Bygga en liten pergola/portal mellan grusplanen och gräsmattan. Som liksom markerar övergången. Inte klart! Mest för att jag inte kunnat bestämma mig riktigt hur jag vill ha den. Suger på karamellen till nästa sommar

Bygga färdigt mitt utekök som jag påbörjade förra året men inte hade någon som helst energi att slutföra. Klart! Och fint blev det. Fast som utekök används det inte utan mest som planteringsbädd. Men det är ju också bra och fint!

Bygga och måla en sandlåda till Folke. Klart! Blev ännu finare än jag trodde det skulle bli.

Plantera en häck längs med cortenstålet och tänka ut någon bra rabattlösning bredvid den. Till hälften klart. Har uteslutit häckidén och istället satsar jag på en bred rabatt med daggkåpa kring cortenstålet. Och sedan en djup rabatt bakom.  Har börjat fylla ut med jordmassor men inte planterat ännu. Kommer försöka göra det i slutet av augusti.

Men utöver det jag hade planerat har jag

Målat en massa utemöbler. De närmast huset har blivit kromoxidgröna. De som ska stå ute på gräsmattan har blivit engelskt röda. Linoljefärg såklart!

Tjärat farstubron. Med roslagsmahogny. Två varv men ska dra på ett tredje.

Fixat gammaldags gardinstänger till verandan (och gardiner som matchar fint).

Hjortronfeber

Jag har mer än en vecka kvar av min semester så jag tog igår barnen och åkte upp till min mormors hus utanför Jokkmokk. Ja, mormor är gammal och lite dement så hon bor inte i huset längre (bara när vi kommer dit och ställer iordning allt). Så det är mer som en sommarstuga. Och jag ÄLSKAR att vara här uppe. Axlarna sjunker ner, pulsen sänks och jag känner mig bara så himla ledig. Min pappa följde med också så nu är vi här ett par dagar och bara plockar bär, fiskar och spelar yatzy.

Det är ett enormt hjortonår i år. Sist jag såg så här mycket bär var för typ 10-12 år sedan. Myrarna är helt röda och bären stora som små jordgubbar. Kolla bara ovan!

Älskar att dra med mig barnen ut och plocka. Visst kan de knorra litegrann över att traska över blötmyrar. Men så plötsligt hittar de en tuva bär, börjar leka och glömmer tiden. Vi följde ofta med och plockade bär när vi var små – mamma och pappa och mormor och morfar var mycket ute i skogen. Det känns så rejält på något vis. Och som en sak jag vill att mina barn också ska få med sig.

Jag körde motorbåt ut till den bästa hjortronmyren.

Sedan körde morfar och Folke värmde handen i hans stora.

Nu är det bara att rensa och paketera. Kommer kännas så fint när vi på julafton serverar mandelmusslor med grädde och vår egen hjortronsylt. Det är tradition både i min släkt och Jakobs.

Bad Bertil ta en bild av mig och detta är vad han lyckades med på första försöket. Sjukt nöjd unge tänker nu bli fotograf. Utöver yogalärare och bonde som han redan planerat för.

Hur man sätter upp tavlor utan att göra fula hål

Nu ska ni få lära att sätta upp tavlor utan att få fula hål. För det vill man ju inte ha i sina sprillans nya tapeter. Jag som flyttar runt grejer på väggarna hela tiden har lärt mig det ultimata tricket: en knappnål! Ja, ni hörde rätt. En nål orkar hålla upp förvånansvärt tunga tavlor om man bara bankar in den ordentligt (går dock inte i betongväggar). Nålen ska ha en ganska skarp lutning uppåt och bankas in till 2/3 minst. Hålen efter nålen blir pyttesmå och nästan omöjliga att upptäcka i efterhand.

De flesta tavlor i mitt hus är fastspikade med nålar. Det är bara de allra tyngsta gamla tavlorna med enorma ramar som blir för tunga.

Har du redan spikhål i väggen som du vill dölja? På en ljus tapet – använd lite vetemjöl att pilla igen hålet med så brukar det trollas bort för ögat. På en mörkmurrig tapet är det bättre att istället försiktigt trycka in lite kakao i hålet.

Vill du skruva upp en hylla utan fula märken i tapeten? Skär upp en flik i tapeten – med formen av ett V. Vik försiktigt bak fliken och fäst skruven där fliken suttit. Den dag du vill skruva ner hyllan igen sätter du lite tapetklister på fliken och viker ner och limmar fast den mot väggen. Vips blir det osynligt! Eller i alla fall mindre synligt än ett stort gapande hål.

Är väggen lite fnasig och ful efter borrhålet kan du slipa försiktigt med ett sandpapper och spackla igen hålet innan det tapetseras över igen.

Den sura listan

Jag gillar ju att hitta på listor över lite olika saker. Vadlistan, Kompislistan, Jobblistan. Nu är det dags för Den sura listan. Den tåtade jag ihop när jag var irriterad så in i helvete ( pgav att jag precis upplevt första punkten nedan). 

Obehagligaste jag vet: Att duscha eller bada badkar i just liiiite för kallt vatten. Man har gått och frusit och tänkt skämma bort sig med ett bad. Men så finns det för lite varmvatten. Och om det bara var två, tre grader varmare skulle man kunna njuta och slappna av. Istället så är upplevelsen vidrig. Att stiga upp efter ett bubbelbad och frysa? Jag blir hatisk.

Absolut inte min killtyp: Killar i Martin Björk och Måns Zelmerlöv-stuket. De är alldeles för medvetna om att de betraktas som snygga killar.  Kombinationen grund personlighet och vältränad kropp är fullkomligt oattraktivt. Jag tänker på den manstypen lite som Ken-dockor. Jag ser framför mig hur deras könsdelar är släta i plast precis som på dockorna. När byxorna åker av finns det inget där! Har för övrigt ingenting emot lite tjocka killar. Har alltid tyckt att mage på en man är trevligt!

Äckligaste mat jag vet: Äter nästan allt. Men generellt mat som saknar kryddor och är torr har jag väldigt svårt för. Sås och örtsalt är väl det minsta man kan begära? Äter dock inte indisk mat som luktar som en farbrors gamla svettiga armhåla. Förvånansvärt många indiska rätter gör det.

Blir arg på: Gubbar regelbundet. Har låg toleranströskel för män som inte respekterar kvinnor och barn utan själva beter sig som barn. Gnäller, tränger sig i köer, går på toaletten utan att spola och tvätta händerna. Huva.

Sämsta bok jag läst: Läst färdigt? Jag läser inte färdigt dåliga böcker. Men de senaste jag kan minnas att jag upprört kastade ifrån mig på grund av bristande kvalitet var Tyskungen av Camilla Läckberg.

Något som får mig att byta radiokanal: Folk som pratar utan att svälja sitt saliv tillräckligt ofta. Ni vet vad jag menar? Några av er minns kanske den tecknade Kalle och Chokladfabriken som sändes på åttiotalet. Ernst-Hugo Järegård som läser berättelsen sväljer aldrig när han läser. Och jag blev rasande redan då.

Sist jag ville ta till knytnävarna: När jag var i Borås och promenerade med min syster. Blir arg på alla som inte saktar ner bilen för fotgängare – speciellt när man är ute med barnvagn. Visa respekt! Vill du vara en barnmördare? Funderar på att beväpna mig med stenar när jag är ute och går i stan. Och nästa gång någon slickar barnvagnen med stänkskärmen på bilen som kommer jag syla en stor sten i rutan på dem.

Sämsta serien jag nyligen sett: Just nu kommer jag knappt på ett enda exempel mer än andra säsongen av True Detective. Första var så bra. Men den andra fick mig att fnissa där det skulle vara läskigt och hånskratta rått åt dialogen.

Fulaste plagg jag vet: Lågt sittande jeans. Inte nödvändigtvis på andra. Men jag känner hat inför den typen av byxor eftersom jag plågade mig med dem i många år och fick ont i höftknölarna, ont i snippan och svårt att röra mig. Hatar obekväma byxor.

Äckligaste drycken: Grönt te som smakar hö.

Sämsta karaktär i film eller TV-serie : Misandei i Game of Thrones. Varje gång hon kommer i bild skriker jag och Jakob åt varandra: KNUFFA HENNE NERFÖR EN TRAPPA! BRÄNN HENNE MED DRAKELD! SLÄNG HENNE ÖVER THE WALL! Det borde vara förbjudet att ha med så tråkiga biroller i en serie som i övrigt är så tät och spännande.

Det skriker jag när jag blir arg: Men F***A  S****S   K*K!

Sandlådefasoner

Tänk att vissa saker kan bli sådana långbänkar. Till Folkes ettårsdag fick han en sandlåda i present. Dock var jag så trött att jag inte orkade fixa iordning den det året. Först nu när Folke är tre har han fått sin fina sandlåda. Och idag var det dags att fylla den. Svärfar ringde hem lite prima baksand från en granne som kom och lämnade det på gården. Medan jag grävde åt Folke åkerbär.

Jag mätte ut en fyrkant efter sandlådans form och grävde bort det översta lagret grässvål. Sedan grävde jag ur jorden ur sandlådan med ytterligare 20 centimeter.

Grässvålarna tog jag rätt på för att göra upphöjda odlingsbäddar. De placerades upp och ner på gräsmattan där rabatter så småningom ska bli.

Det är bra att lägga någon form av markduk i sandlådan. Som släpper igenom vatten men inte växtlighet. Man vill ju inte att det ska börja blomstra i sandlådan på en gång.

Folke fick hjälpa till och fylla skottkärran med sand.

Sedan kärrade vi fyra skottkärror fulla. Totalt fick nog sandlådan ett djup på 45 cm och det räcker ganska bra för att kunna leka och bygga.

Jag tycker det är finast med sandleksaker av metall och trä istället för plast så Folke fick ett gäng sådana leksaker på sin födelsedag.

Av min syster fick han bland annat fina gamla kopparformar. Dessa säljs i parti och minut på loppisar för de har helt gått ur modet. Har aldrig tänkt på att man kan ha dem i sandlådan istället!

Fin utsikt från sandlådan. Den är placerad nära både rosenbuskarna och åkerbärssnåren – och nära vår matgrupp som också är målad i grönt.

När man anlägger en sandlåda är det viktigt att…

Välja en bra placering. Kanske vill du gömma undan den – men små barn vill ju vara där föräldrarna är. Placeras den långt bort från där man själv helst sitter så kommer den aldrig att användas.

Det är också bra om den ligger i skugga så att barnen inte bränner sig varma dagar. En sandlåda med lock (som den modell vi har från K-rauta) är bra eftersom man kan lägga igen den för att undvika att den blir en kattoalett. Locket fungerar också som sittbänkar.

Välja sand med den finaste dimensionen – så kallad baksand. Den är lätt att forma, bygga och leka med.

Jag målade sandlådan i grön linoljefärg. Tycker det smälter in bättre i gräsmattan än en träfärgad. Linoljefärg är bra eftersom det inte flagar – när det är dags att bättringsmåla så penslar man bara på ett nytt lager.

När sandlådan kommit iordning kom barnen rusande och sedan lekte de där i över en timme. Jag borde ha fixat en sandlåda tidigare!

Vilsam matlagning

Något av det bästa med semestern tycker jag är att ha ork och inspiration till att laga ny mat. Experimentera med smaker samtidigt som jag lyssnar på en bra pod och hackar grönsaker. Slipper jag bara gnälliga, hungriga och trötta barn kring benen kan jag laga hur mycket mat som helst!

Min persilja har vuxit explosionsartat i pallkragen så igår testade jag att göra pesto på den.

Plockade in ett rejält knippe som jag hackade i mindre bitar. Använder man hela stjälken blir det lätt lite beskt så jag rekommenderar att huvudsakligen använda bladen.

Jag blandade persilja, en mild olivolja, riven parmesan och en vitlöksklyfta. Sedan körde jag det hela med en mixerstav (men jag rekommenderar att använda en matberedare).  Slutligen rostade jag solroskärnor i en stekpanna och mixade ner också dem. Och tillsatte en smula salt. Jag hade inga exakta måttenheter på någonting  – man kan göra det lite på en höft.

Så vackert och så gott med persiljepesto!

Sedan åt vi middag här ute på altanen.

Ugnsbakad squash panerad i ströbröd och parmesan

En asiatisk pak choi-sallad med ingefära och vitlök. Och så peston med färska grönsaker att dipp. En väldigt god men ganska märklig blandning smaker blev det på middagsbordet.

Det ena barnet åt med god aptit. Det andra barnet grät och undrade varför han aldrig får god mat som på förskolan – utan bara massa konstiga blad? Tack för den, hörru.