Jag har länge misstänkt det, ja undrat vad det var som var fel på mig. Förstått att någonting skilde mig från mängden och fick folk att stirra på mig,som hade jag en "sparka här" skylt tejpad bakpå ryggen. Idag fick jag det bekräftat. Mina kläder kommer från en annan planet. Jag kan inte röra mig i Umeå utan att folk stirrar så tungan hänger ut när jag går förbi. Idag när jag stod i skyltfönstret och gjorde om skyltningen så stannade ett par pensionärer två decimeter från rutan och pekade på mig och mina kläder. När jag försökte le och vinka, för att visa att jag Såg att de glodde (en hint om att de skulle sluta glo) så stirrade de bara tomt på mig utan att förstå. När jag sedan skulle gå från jobbet och ta bussen hem gick jag förbi ett gäng med fjortisar. När jag passerade hörde jag "titta vilka kläder" och den andra "vilka djävla klääääder" med fachination i rösten.

Nu blir jag ärligt talat less. Varför blir man utstirrad som ett ufo när man går på stan? Jag har inte särskilt konstiga kläder. Men ändå märker jag hur folk stöter i varandra, och försöker att diskret vända sig om och titta när jag går förbi (i bästa fall!!) Vad är det som är så djävla konstigt? Va? VA? Har ni aldrig sett en tjej i prickig klänning? Eller kjol, eller basker?

Det sorgliga är att de faktiskt inte har det. För i Umeå är uniformen jeans, Peakjacka, sneakers och en fet stadiumrygga. Allt annat är sinnesjukt och ett tecken på man är från en annan planet. Eller i alla fall kläderna.

Well, nu orkar jag inte kämpa emot mer. Jag ÄR väl ett ufo då. Men ett välklätt sådant ( i alla fall på den planet jag kommer ifrån)

Peace