Roten till allt ont?

image928

Jag måste säga att dessa "Vi misstänker att detta är ett spam" meddelandena verkligen börjar terra mig på riktigt nu. Jag ser bara sexmeddelanden i dem. Senast såg det ut så här: B2H2 Och jag höll på att svimma. Om man läser mellan raderna inser man snart att koderna är snuskigt menade (dah, BH) . Tidigare idag fick jag upp K6K6 (KK – hjälp! )

Snuskiga förkortningar måste genast stoppas! Jag är pryd och klarar inte av att läsa sådan lömsk sexpropaganda om Bysthållare och KKs. Jag tror jag tänker stämma Webblogg. Bojkotta och anmäla dem. I samma stil som i fallet Polen mot Teletubbisarna. Tinky Winky är tydligen gay, och beviset är att han bär handväska. Nu ska psykologer prata och hjälpa barnen med det här. Men vem tänker prata och hjälpa mig?

Det är en lurig värld vi lever i när Tinky Winky är roten till allt ont.

Bigarå på Berså.

image925

Alltså. Jag vet inte vad det är med mig, men jag är lixom besatt av skönhet. Mina ögon söker skönhet. Nu menar jag inte den typ som ryms i ELLE utan sköna vardagliga ting. Allting som är fint gillar jag. Som är mjukt för ögat. Att lägga upp körsbär på Stig Lindbergs fantastiska Bersåporslin istället för att äta ur påsen. Att lägga köpesbullen på mormors gamla tårtfat eller bara tända ljus när jag äter en vanlig onsdagslunch. Skönhet är vilsamt mot ögonen och lenande för själen. Flummigt med sant.

trädkramare

image924

Åh. Idag har jag och Jakob varit lediga tillsammans. Vi har sett på Hunter X Hunter i flera timmar och sedan tog vi en långpromenad till lekparken. I min nya klänning. Jag känner redan hur underbar den är. Kommer att bo i den i sommar. Som ett stort härligt nattlinne. Perfekt att leka i eller bära på stranden med bikinin under.

Klänning: Vintage
Skor: Gamla från Indiska
Väska: Vintage

Tjolahopp

I cherish my bigfoot

image923

Åh. Igår fyndade jag ett par underbara vintageskor. Att hitta gamla skor är verkligen svårt för mig, eftersom att storlek 41 för femtio år sedan närmast var en herrstorlek. Nåväl, dessa ljuvliga dansskor i sammet hittade jag till min stora lycka. De satt perfekt och var helt oanvända. Någon hade klistrat fast hälgrerpp i gummi för att göra dem mindre. När jag väl lyckades bända bort det stela gummit satt de som gjutna. Det är i alla fall min smala lycka att de skor jag väl hittar på secondhand nästan alltid är helt oanvända, just för att de är för stora för alla normala kvinnor.

I cheris my bigfoot

Äre bra?

Uppsnappat på jobbet:

Två tjejer möts:

– Hej äre'  bra?
– Jo det är bra, äre'  bra me dig?
– Ja, det är jättebra
– Vad bra!
– Amen…vi syns, hare'  bra!
– Detsamma!

Snacka om inflation i ordet  Bra. Speciellt fånigt blir det när den ena av tjejerna inte mådde ett dugg bra. Mycket trevliga hade det blivit om hon varit ärlig:

– Hej äre'  bra?
– Jo det är bra, äre'  bra me dig?
– Nej, jag har så jävla mycket på jobbet nu, och min kille har varit otrogen och jag ligger vaken på nätterna och plågar mig själv med tankar på deras samlagsställningar. Jag känner dessutom ångest för att jag inte vet vad som är meningen med livet…ifall det ens finns någon. Nämnde jag att mina ätstörningar kommit tillbaka?

Ibland lättar det faktiskt på trycket när man säger som det är istället för att rapa upp det gamla vanliga. Det är faktiskt inte bra. Det är skit!

Äntligen bikini

image917'
image918

Har äntligen hittat en bikini jag gillar. Hade faktiskt börjat misströsta när jag fick syn på den här på Twilfit. Alla baddräkter jag provat har suttit fel, så jag har letat bikini istället. Underbart retro, flätade band och hög midja. Hög midja är det som gäller för mig i år när det gäller bikinis. Ju högre desto bättre. Den här hade gärna fått vara ännu högre, men det här får duga. Jag är kär och känner mig faktiskt väldigt chic i min 50-talsbikini. Oh la la!

Bikini: Twillfit

första lediga dagen

Första lediga dagen efter en intensiv arbetsperiod är alltid hemsk. Man går rastlös omkring och känner sig onyttig. Saker som man inte gjort tidigare på grund av tidsbrist ska nu göras. Räkningar ska betalas, handfatet skuras och garderoben behöver omorganiseras.

Så här känner jag idag. Ledig, men ändå inte. Det suger ju röv. Till på köpet har jag en hemsk migrän som ligger och lurar. Urs och fy.

Nåja. Jag tänker ta en nyttig timme då jag gör bort några av de saker som behöver göras. Sedan tänker jag vara ledig. På riktigt. Fukk it.

här kommer blottartanten…

Urs, den här dagen var lixom inte toppen. Huvudvärk och trötthet. Nej, no, men nu är jag ledig i två dagar tjo faderittan!

Nu har jag ätit palt för tredje dagen i rad. Nog för att det är gott, men det måste ju finnas gränser. När jag och Jakob reste hem från Indien hamnade vi med ett gäng skånska backpackers. De talade om vilken mat de längtade efter. En tjej svarade renskav. Hennes svar möttes av buurop som om hon föreslagit friterad råtta eller något annat vidrigt. (Jo, tjena!) Att mat kan vara så olika för olika människor. Renskav, palt och köttsoppa, det är min favoritmat! Hur någon kan jämställa det med friterad råtta och pölsa, det övergår mitt förstånd. Jaja…

En annan snöplig sak som hände mig idag var att klacken lossnade från mina kilsandaletter. Tjong flög den av där jag gick på stan. Jag var tvungen att kväva mitt gapskratt eftersom att jag var ensam. Sedan strövade jag oberört vidare barfota. Jag såg ut som en riktig blottare. Nakna ben och inga skor. Endast en stor trenchcoat. Akta er småkillar, här kommer blottartanten!

Att springa.

109274-913

Jag är inte särskilt förtjust i att träna. Att gymma går fetbort. Och att ragga på gymmet, behöver jag ens kommentera det? Men för två år sedan upptäckte jag att det är kul att springa (observera att jag inte skriver jogga). Ensam i skogen. Där ingen ser mig och bedömmer min kondition. Långa långsamma pass. Eller korta tiominuterspass då jag springer som man sprang när man var liten och bara ville få ut sin överskottsenergi. Jag väljer själv vilket tempo. Hunden är lös bredvid. Skogen omsluter mig. Jag joggar inte, jag springer. (det känns ursprungligt och fint jämfört med att jogga) Ibland springer jag ofta, ibland inte alls. Men livet är långt. Träningen går upp och ner. Man får ta det lugnt och vila också. Ibland behöver man det bättre.

vi misstänker att det här är ett spam

Åh vad jag blir less på alla dessa "vi misstänker att det här är ett spam – var god fyll i rutan" meddelanden i webblogg. Hatar spam men det är helt otroligt hur mycket jag kan hata dessa rutor man ska fyllai. Och man vet dessutom aldrig om det ska vara stor eller liten bokstav om det står U3W1. Eller spelar det ingen roll? När man bara brinner brinner brinner av längtan att skriva en snabb kommentar och skicka iväg den ska man sitta som nån jäkla sakreterare och tyda lådor med bokstavskombinationer. Fuck vad less jag blir!

Nåja. Det är ju ett jättelarvigt I-landsproblem och jag är en lättretad tönt. Men i alla fall!! Fuck.