down came the rain

Cyklade hem från yogan när värsta åskvädret bröt ut.
Det dånade, blixtrade och regnet hällde ner.
Slet av mig jackan och störtade fram i mörkret.
Kände vattnet sippra genom tröjan.
Ett ungt par kysste varandra under den flimmrande himlen. Våta av regn.
Jag öppnade munnen och törsten blev släckt.
Det var fint.

Njal

image1276

Regnig söndag och jag hetsläser Njals Saga. Det finns nog ingenting mer stressande är att läsa en bok under tidspress. Man har ju trots allt bara ett lästempo. Kortare stunder kan man lägga in höga läsväxlar, men medeltidslitteratur kräver ändå en del. Man kan inte skumma texten direkt. Så, nu ska jag sluta skriva och fortsätta läsa.

Klänning: Mormors gamla
Strumpisar: Lindex
Skor: Din Sko
Paraflax: Lagerhouse

Modebloggarens brandtal

Den senaste veckan har jag läst inte mindre än tre artiklar om hur hemskt det är med modebloggar. En av de värsta sakerna med dessa är de 14 åriga tjejer som visar upp sina garderober. Fulla med dyra skrytplagg som de köpt för att passa in. Detta retar gallfeber på många. Och nej jag tycker kanske inte heller att det är så intressant. Men varför kan man inte få ha de intressen man vill? Och lägga sina slantar på vad man vill? Ingen anklagar ju en fjortonårig musikbloggare för att vara ytlig och osjävständig. För att vara ett musikoffer som lägger veckopengen på obskyra stenkakor.

Flera av modebloggskritikerna tycker också att det är fjantigt att tjejerna lägger ut bilder på sig själva iförda Dagens Outfit. Ofta taffliga bilder, tagna i spegeln med blixt, utan skärpa. Hemskt upprörande! Men vad hade ni väntat er? Alla kids är inte mästerfotografer. De har inte systemkameror och behärskar inte photoshop. Betyder det att de inte ska blogga? Och varför är det värre att visa upp modebilder än musikklipp?

Ett tredje hånfullt argument är att bloggtjejer inte kan stava. Well, hur bra stavade ni när ni var tretton år? Och hur lärde ni er sedan att stava? Jo, genom att öva! Dessa unga tjejer övar när de bloggar. Bloggande är kreativt. Kreativitet är bra. Om inte journalister övat som unga skulle de aldrig bli bra skribenter.Var lite ödmjuka! Bloggande är förmodligen det mest oskyldiga en 14 årig tjej kan ägna sin fritid åt. Men om det nu stör er så mycket så – sluta läs! Det finns ingen blogggenre som är så inpyrd med självplågare som modegenren. Masochisterna intar dagligen modeöverdoser.

Jag tror att allt det här bottnar i att mode inte är ett accepterat intresse! Det är huvudsakligen kvinnligt och därmed löjligt och ytligt. En andra klassens hobby. Det är tacksamt att hacka på modebloggar. Det är inte lika kul att håna musikbloggar. För de handlar ju om riktiga intressen. Mode tas inte på allvar. Trots att kläder är en av våra viktigaste kulturyttringar. Jag skulle våga påstå att det spelar större roll än musik, teater, litteratur och konst tillsammans. För mode drabbar oss alla. Man kan påstå att man inte bryr sig, men ändå bär man kläder varje dag. Närmast huden. Tätt intill.

Ni unga tjejer (och killar) som knåpar med era bloggar om mode, musik, teknik eller sport; All heder åt er! Ert kämpande kommer att löna sig. Ni kommer bara att bli bättre. Och bloggande är kul. Det är kreativt. Det är värt att ta på allvar. Låt ingen intala er annat! Jag hejar på er!

Uppdatering: Jag vet inte om jag uttryckt mig otydligt i den här texten, för i så fall vill jag förtydliga: Jag är inte för konsumtionshets. Jag är inte för shoppingbloggar. Men jag är för att tjejers "typiska" intressen tas på samma allvar som killars. Och att man ska få blogga om vad man vill och med hur dåligt språk man vill. Om folk sedan vill läsa säger det mer om läsarna än om bloggarna.

family guy

image1275

Ikväll är familjekväll. Det är det bästa som finns. Jag är otroligt familjegrisig och gillar att hänga med dem nästan jämt. Jag har ätit renstek och blåberspaj, sett på Svensson och Svensson, Babben & Co samt varit på hundpromenad med mamma, Anna och Sixten. Promenader ska föredragsvis njutas i märkvärdiga skor som smäller och smackar, basker och hemstickade vantar. Tycker jag. Mormorsstövlarna fick jag idag överta från Anna. Scnällt värre!

Nu: Elda i spisen
Sedan: Läsa ut Njals Saga

min utsida räknas också

Litteraturvetenskap är verkligen intressant. Det är genus, filosofi, historia, religion och litteratur i ett. Jag gillar det skarpt. Har haft föreläsningar och sedan jobbat hela långa dagen vilket var en mindre lyckad kombination. Kom hem klockan åtta och nu ska jag sova. Oh, det glamourösa livet jag lever.

Men i övrigt måste jag säga att kläderna verkligen gjorde min dag. När man känner sig prinsessfin känns allt mycket lättare. Det är lögn och evig osanning att det bara är insidan som räknas. Min utsida räknas också. Jag gillar den.

frostnupen

image1263image1262

En av de riktigt kalla dagarna hittils. Frost på marken. Men jag myser bara i jackan jag äntligen hittat. Har cyklat omkring i koftor hittils vilket inte varit en hit. Alldelens för kallt. Men nu, äntligen har jag fått en kappa. Nu blir det inga fler köp fram till Jul. Amen på det.

Kappa: Object
Klänning: Dixie Grey
Skor: Din sko
Väska: VIntage

Idag blir en jobbig dag, men Gud bär mig.
Tack

gud hjälp

Klockan är tolv. Har precis kommit hem från jobbet.
Grinfördigt trött och föreläsning tidigt i morgon. Sedan jobb resten av dagen.
Sedan, läs resterande 200 sidor i Njals saga. Jag hatar att livet gör så mot mig:
Ketchupeffekten.
Först kommer inget
Sedan kommer inget
Sedan komme allt.
Nämnde jag att jag flyttar nästa vecka? Och har tenta?
Gud hjälp mig!

jag längtar…

image1260

image1261

Oh. Det är kallt och höstklart idag. Fint. Jag jobbar till tio ikväll men egentligen skulle jag vilja vara i Glommers när det stänger huset för hösten. Lövkrattning, långpromenader och eld i spisen. Eller i Stenträsk, där det snöat. Oh. Men här duger också bra.

Jag bär mina nya strumpor från Lindex och stor varning utfärdas. Maskor har redan gått på overkneesockarna. Oh strumpbyxorna har stora problem med att nå upp för mina ben. Jag minns när man var liten och jämt och ständigt blev lyft i strumpbyxorna då de glidit ner. Vilket knep. Det var tider det !

Klänning: vintage
Skor: Din Sko
Strumpisar: Lindex

Idol gör mig illamående

Är det något program som ger mig The Kräks så är det Idol. Jag minns när Robinson började och folk kallade det för mobbningstv. Vad är inte Idol i jämförelse? En bekant jobbar som lågstadielärare och hon berättar hur svårt det är att lära barn att man inte får säga dumma saker till varandra. Att man inte får säga att någon ritar fult eller sjunger dåligt. Speciellt svårt blir det, när barnen på kvällarna hör vuxna säga "Det här var det värsta jag har hört" om andras sångröster.

Jag har en kompis som sökte till en av de första säsongerna av Idol. Han berättade att de hade två uttagningar. Första dagen träffade de några bedömare för en gallring. Då valde de ut de bästa och de sämsta. Dessa personer fick dagen därpå komma tillbaka och ha den stora äran att bli förnedrade! Fy så genomtänkt ruttet. Undra hur många som blev överlyckliga över att klarat första gallringen i tron att de var duktiga? När TV4 i själva verket bara ville filma idioterna.

Hur kan juryn leva med sig själv? De tjänar pengar på att vara elaka. Hjärtlöst är vad det är. Och ungdomarna sedan? Hur kan de tillåta någon att bedömma dem sådär? Det är ju precis som på lågstadiediskot när man inte fick dansa. Man stod där och hoppades att man skulle bli vald.
Men gissa vad?! Jag tycker att det är dags att folk slutar vänta på att bli valda. Slutar dansa efter andras pipa. Slutar ge andra människor makt över deras liv! Jag önskar de där ungdomarna stolthet och självkänsla. Jag förstår inte att någon frivilligt ställer upp inför den där juryn och låter sig betygsättas. Det spelar ingen roll om de får bra eller dålig kritik. För hela programiden är Fel. Elakheter och förnedring ska inte sändas som underhållning. Jag önskar att det fanns någon enda människa som kunde påpeka hur sjukt detta är!

Nu trampar jag säkert på flera ömma tår. Idol är ju mångas kvällsnöje. Men det kan inte hjälpas. Och man kan tycka att om man ger sig in i leken får man leken tåla. Men jag tycker leken suger. Jag tar avstånd från Idol. En fet bojkott över det programmet, säger jag bara. Och det här är ingen moralpanik, det är medkänsla:
Idol
ger mig The Kräks.