Funderingar

 

 picture-27541.jpg

Igår spelade vi in nya avsnitt av Pikant hemma i mitt kök. Vi gräddade lyxvåfflor och städade miljövänligt. Det är ett roligt men konstigt jobb jag har. Det slår mig ibland.  Jag har alltid hävdat att jag inte vill jobba heltid.  Men nu jobbar jag mycket mer än heltid. Det funkar för att jag jobbar med mitt stora intresse. Jag pysslar, lagar mat, syr, fixar, fotar, stylar – och får bra betalt för det. Jag lägger upp arbetsdagen som jag vill och tar sovmorgon eller tupplur om jag känner för det. Jag är fri och har inflytande över mitt eget liv. Det är värt så otroligt mycket. Jag känner mig tacksam varje dag över möjligheten att forma min verklighet. Över att kunna tacka nej till saker istället för att gripa varje halmstrå. Det har verkligen inte alltid varit så. Jag har också varit sjukskriven och slavat på en snabbmatsrestaurang. Men livet kan vända. Och det kan vända igen. Bäst att vara glad just nu.

Om potatismos

Det här är anledningen till varför man ska göra sitt eget potatismos istället för att använda pulver:

Potatismos förr

Potatis, mjölk, smör, salt, peppar

 Potatismos nu
Vatten, potatismos (potatisflingor (potatis, stabiliseringsmedel (E 450), antioxidationsmedel (E 223, askorbylpalmitat)), kryddextrakt, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av fettsyror), skummjölkspulver, salt, vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja, mjölksocker, förtjockningsmedel (kalciumalginat, xantangummi), stabiliseringsmedel (E 339), mjölkprotein, maltodextrin, klumpförebyggande medel (E 340), socker, arom (bl a selleri)), flytande margarin (vegetabilisk olja, vatten, vassle, salt, emulgeringsmedel (härdad vegetabilisk olja, sojalecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), arom, surhetsreglerande medel (citronsyra)).

Den här digra ingredienslistan hittar man i Sodexhos potatismos. De levererar mat till skolor, dagis och äldrevård. Men liknande ingredienser finns också i de pulvermos man som konsument köper i butikerna. Härligt va?

Tack Malin och  Hendrik för länkarna

Långsamt leder också någonstans

nyobjekt-040.JPG

 

Jag måste lära mig att göra saker långsamt. Jag är supersnabb och effektiv men ibland stjälper det snarare än hjälper. I alla fall när det gäller saker som kräver uthållighet. Som att storstäda huset. Jag springer – SPRINGER – när jag städar. Springer runt med trasan. Kutar i trappen. River upp alla mattor och hivar ut dem på balkongen med världens fart. Skrubbarskrubbarskrubbar tills knogarna blöder. Det gör att jag städar på rekordtid. Men det gör mig också otroligt trött. När vi städat färdigt måste jag vila en lång stund. Och de dagar jag inte förmår arbeta upp min energinivå till den topp som krävs orkar jag inte städa överhuvudtaget. Men sist jag och Jakob städade så råkade det mest bli så. Jag orkar inte städa idag sa jag och hasade mig runt huset. Jag ska bara plocka lite. Och damma lite här bakom blomman. Jamen jag kan ju skaka mattorna om du vaskar golven…och plötsligt var huset städat och jag behövde inte ens applicera ny deo efteråt. Kruttorrt. Jag gick omkring och sa tänk att det är städat…tänk att det är städat? Tänka sig ändå?! Att det var så enkelt.

Soligt men kallt

nyobjekt-226.JPG

 

Några har undrat varför jag uppdaterat så skralt i veckan. Jamen jag har ju varit bortrest! Hos min faster och fotat ett tidningsreportage. Det har varit härligt och vilsamt och jag har ätit mig sprängfylld på påskmat -ja – påskmat. Vi fotade ett stort reportage för tidningen som kommer ut om bara några veckor. Det blev kalasfint. Och med nya kameran som äntligen blivit komplett är det så enkelt att fota snyggt.

 

Här är det banne mig sol varje dag. Men kallt som bara den. När vi kom hem ikväll hade något gått fel med värmesystemet så att de bara vad 6 grader inomhus! Håhåjaja, vad pianot blir ostämt.  Ikväll kommer vänner hit och det är ännu bara 12 grader inne. Vännerna får låna tjocka plädar och kura ner sig i soffan så ska jag bjuda på skållhett te och en Italiensk mandelkaka som är magisk.

All skillnad i världen

En viktig del i att vara lycklig och tillfreds är att lära sig tycka om eller i alla fall acceptera det oundvikliga. Det tänker jag på. Och det gör all skillnad i världen.

 

Jag hatar att laga mat. Det är dumt eftersom man trots allt måste äta. Så då har jag gjort matlagning till ett av mina stora intressen. Och plötsligt älskar jag det.

Jag måste stryka dukarna till köksbordet för det är så deppigt när de är skrövliga. Så jag har bestämt mig för att det är trevligt att stryka. Alternativet är att sluta bli deppig av skrövliga tyger. Det är också en lösning.

Jag är så trött den här årstiden. Så jag omfamnar tröttheten och sover massor. Tio timmar natten.

Det är så många som lider av vinterväder. Men jag har bestämt mig för att jag gillar vinter. Att det är min grej. Alternativet måste annars vara att jag tar mitt missnöje på allvar och verkligen flyttar till ett varmt land för gott. Inte vill jag väl lida resten av livet?

Att träna kan vara bland det träligaste som finns. Fast jag har sagt till mig själv; jag är en hurtig typ som älskar att röra på mig. Och nu har jag gradvis förändrats till en sådan människa i verkligheten. Det är magi.

 

Det låter säkert superpräktigt men vad spelar det för roll när belöningen är så bra? Att få känna ett stilla välbefinnande. Flyta med istället för att kämpa emot varje jobbig liten sak.

 

(Men vissa dagar när det är -28 och blåser istappar bara blundar jag och låtsas inte märka det. Det måste jag inte älska. Men acceptera)

Great expectations

nyobjekt-180.JPG

Idag har jag varit i kyrkan på konferens.  Roligt!

 nyobjekt-108.JPG

 

Vet ni – idag blir 90 000 människor över hela världen kristna. Imorgon med. Och dagen därpå.

Då blir man ju så glad som jag är på bilderna!

 

Idag när jag tog på mig denna klänning såg jag att den blivit för stor i midjan. Träningen sätter sina spår men det som är roligast är faktiskt att min hållning förbättrats. Jag har bara tränat i två månader men nu sträcker jag på mig och känner mig stark och stolt istället för hängig och trött.

 

Vädret har förövrigt varit helt otroligt fint hela veckan. Lite väl kallt men soligt varje dag. Man bländas. Det är nog månader sedan det hände sist.

Hur man botar en martyr

Alla har vi nog mött en riktig vardagsmartyr. De förpestar sin omgivning med skuld och dåligt samvete. Jag är själv martyr ibland och avskyr det. Det är nämligen olidligt både för martyren och omgivningen. Detta är vad jag menar med en martyr

Ex 1

 Du – Tack för maten. Ska jag hjälpa dig med disken?

 Martyr – Nehejdå jag klarar mig. (Uttalat med en djup trött suck )

Ex 2

Du  – Tack för skjutsen. Det var snällt att du ställde upp

Martyr – Det var så lite så. Jag var ju ändå uppe sent och det gör inget att jag är trött. Jag är van vid det. (Sagt med en syrlig röst och kvävd gäspning)

 

En martyr säger en sak men menar något annat. Som den ofta uttrycker med en suck eller ett tonfall som motsäger vad den precis sagt. Det skapar obehag för människor runt omkring eftersom de får dubbla budskap. Man blir osäker. Borde jag diska nu? Fast martyren vill ju inte? Men martyren är ju så trött. Vad dum jag är som inte diskar osv. Eller så svarar man genom att krypa. Ojojoj vad snällt att du kunde skjutsa mig, du är verkligen otroligt snäll och hjälpsam. Tusen tack snälla du. Reagerar man så här på martyrens beteende har man gått i fällan. Och i längden blir är det otroligt jobbigt. Martyrer ger kroniskt dåligt samvete utan att omgivningen förstår riktigt varför.

 Så hur botar man då en martyr? Tricket är att sluta förstå deras dolda budskap. Sluta krusa. Ta en martyr på orden. Säger martyren att den inte behöver hjälp med disken svarar du bara Ok. Då sätter jag mig framför teven en stund istället. Lyssna inte om martyren suckar ännu djupare. Har en martyr gjort dig en tjänst? Kräla inte i stoftet. Att tacka en gång med bestämd och självsäker röst räcker bra.

Människor gör bara det som lönar sig. Martyrskap kan vara väldigt lönande eftersom man då kan styra och manipulera andra att göra som man vill. Utan att behöva säga det rätt ut. Ibland är martyrer omedvetna om sitt beteende. Men om de märker att deras sätt inte funkar så ändrar de sig. Det brukar bli jättebra både för martyren och omgivningen.  Martyrskap är nämligen destruktivt. När martyren märker att den inte kan insinuera saker utan måste tala klarspråk sker mirakel. Nästa gång martyren är galet trött efter middagen kanske den själv ber om hjälp. Och då ska man inte tveka att hjälpa till!

Snipp snapp snut så var martyrundervisningen slut.

Droger är alldeles för roligt

När min vän luffade runt i Asien köpte hon allehanda roligt småplock till mig. Jag älskar utländska apotek så hon skaffade nässpray, inhalatorer och salvor. När hon kommit hem och utdelat presenterna blev jag förkyld. Perfekt med inhalatorn tänkte jag. Den luktar ju mint och bekämpar snor. Jag började inhalera. Det var fantastiskt. En berusande känsla. Så fort jag la bort inhalatorn ville jag plocka fram den och djupandas igen. Så det gjorde jag. Låg i sängen två långa dagar och svävade på moln. När jag började kvickna till kände jag min lite konstig i kroppen. Bakfull. Jag tog mig en titt på inhalatorns innehållsförteckning. Googlade den. Och mycket riktig; inhalatorn innehöll en narkotikaliknande substans som är förbjuden i Sverige. Där och då gjorde jag drogdebuten.

 

 Man kan säga att jag är nykterist av denna enkla anledning; jag tycker att droger är alldeles för roligt.

Carrot top

haret-109.JPG

 

På lördagsmorgonen hade vi tråkigt. Kände oss lite ensamma och opeppade. Ska vi inte dra till din mormor frågade jag? Klart vi ska sa Jakob. Så då gjorde vi det. Jag gillar att resa bort på helgerna, annars slutar det bara med att jag jobbar en massa och har svårt att stressa av. Och när man har släkten så nära som en timme bort då är det ju inget att tala om. Bara fara.

 

Kul att ni gillade min nya hårfärg. Svar på era frågor; som vanligt klippte jag och färgade på WOW i Umeå. Det blir alltid så himla bra. Jag har ingen aning om vad färgen heter, det var en massa nyanser som kördes ihop i håret. Mitt tips är att skriva ut bilden på mig och ta med till frisören om du vill ha samma sak!

Minisemlor

 pikant-315.JPG

I eftermiddag kan ni höra ett nytt avsnitt av Pikant. Jag bakar minisemlor med bärgrädde. Så gott! Köpta semlors stora fel är att de är luftiga och lätta. En semla ska vara tung och kompakt och när man nedsänker den i varm mjölk ska den absorbera mjölken som en blöja. En ljummen kissblöja. Så det så. Lyssna här

Sånt man kan längta efter

vfmode-5018.jpg

Åh tänk att vi varje dag kommer lite närmre detta; saft och meloner i trädgården. Endast iklädd klänning. Och  fram tills dess kommer det vara gnistrande vårvinter som sedan övergår i spirande vår. Det gör livet så mycket lättare att leva. Men jag är glad att det inte är vår riktigt riktigt än. Jag måste hinna massa skidåkning på skaren först.