En helt vanlig dag

Idag har varit en lugn och fridfull dag. Jag har fixat med mina blommor. Planterat om och sådär.

Varit ute i solen med lillen i sele och plockat kantareller och annan svamp.

Ätit kantareller till lunch

Och lillen bjöd hunden på gurka

Sedan har jag tantlurat på kökssoffan. Dagens bästa stund.

Bakat tekakor med kladdig unge som hjälpreda

Och ikväll har jag eldat vedspisen alldeles glödhet.

PK-hatet

”Varför kan det inte vara fint att folk är idealister, vågar engagera sig? Varför ska folk häckla och göra sig lustiga över andra människors engagemang?

Kan någon snälla berätta för mig hur det kommer sig att jag oftare hör folk prata om Underbaraclaras helylle framtoning i sin blogg än om Jimmie Åkessons senaste politiska utspel?  Jag kan inte förstå hur ”helylle” blev provokativt och hur ”politiskt korrekt” blev ett skällsord? Jag kan heller inte förstå att det överhuvudtaget finns de som vågar engagera sig politiskt eller ens engagera sig alls i någonting, vad det än handlar om. För det är ganska svårt att göra rätt om du döms ut så fort du ens tänker tanken på att försöka. Om fetsmällarna kommer från både höger och vänster, uppifrån och nedifrån så fort du sticker ut hakan i någon riktning, vilken den än må vara. Tänk om alla istället skulle öva sig på att försöka bry sig lite mer istället för att låta bli?  Då skulle jag bli inspirerad. Då skulle jag kanske också våga.”

/ Tack Bästa Amanda för ditt inlägg!

Söstra mi

Min syster är så kreativ! När hon kom på att hon ville ställa ut sin förra kollektion  på Louvren och Tate Modern i London så gjorde hon det – på toaletterna. Var annars? När hon var typ elva år gammal tillverkade hon smycken och sålde i butik. Pappa fick följa med och sköta affärerna och förklara att det visst var hans dotter som gjort grejerna.

Förövrigt är klänning på bilden en väldigt rolig sak. Den pryds av en tavelram med ett inramat skrev på, som hon byggt i tyg och perukhår. Jag tycker att den är en fantastisk kommentar till det här samhället där endast trimmade och superfixade kvinnokroppar exponeras. Där allt annat är äckligt och fult. När klänningen sedan packades undan hamnade tavlan ovanför hennes köksbord istället. Har fått många gäster att sätta kaffet i halsen. Typiskt min syrra!

När Anna i höstas visade sin kollektion Fraud Matters på London Fashionweek var det en kollektion helt i skräpmaterial. En kommentar till den här tidens sjuka överkonsumtion, kanske? Som den här mycket hantverksmässigt skräddade kostymen i presenning. Faktiskt morfars gamla presenning från Jokkmokk! Den har rest rätt långt…Eco Luxury med en twist.

För den som inte är mörkrädd vill jag också rekommendera den kortfilmen hon gjorde när mamma dog. Den har det lite otäcka namnet While waiting to die och är en slags abstrakt berättelse om tiden just innan vår mamma dog. Och den som vill veta hur det egentligen var att jobba med Vivienne Westwood kan ju läsa den här intervjun.

Så, nu var det färdigskrytet om min syster. För den här gången. Vem sjutton ska man vara mallig över om inte sina syskon?!

Kalas

Igår gjorde vi oss fina och gick på femtioårsfest. Jag hade min fina lindexklänning, min secondhand kavaj, loppisväskan med matchande stövlar.

Lillen var finklädd i klänning, fyrtiotalskappa och små söta skinnskor. Samma som jag hade som liten.

Vi gick på stan en sväng innan också och lillen fick storhetsvansinne över alla snälla människor som gullade med honom. Nästa gång stoppar jag bomull i öronen på’n.

Jag hade på förhand bestämt mig för att njuta och äta så mycket gott jag bara orkade. Så det första som hände på kalaset var att mina osköna strumpbyxor åkte av. Det är svårt att fylla magen annars. Inte så bra kalasvett kanske. Men väldigt trevligt!

Enkel tomatsallad med kikärtor

Sallad med tomat, kikärtor och saltgurka serverad i smalt avlångt uppläggningsfat.

Tomat, kikärter och saltgurka. De här tre sakerna är allt du behöver för en god sallad.

Jag minns inte om jag delat med mig av det här receptet förut. I så fall gör jag det igen. Världens enklaste och godaste sallad. Funkar dels som sallad men också istället för potatis till tex kött eller fisk.

Så gör du enkla salladen:

Allt man behöver är  alltså kikärter, några tomater och så saltgurka.

Tärna gurkan och tomaterna och blanda med kikärtorna.

Pressa över lime och häll på olja.

Salta, peppra och strö över generöst med dill.

Otroligt gott!

Uppstyrd

Jag är så glad att jag har fått barn som styrt upp mitt liv. Jag har alltid varit rätt rask men nu bara rasslar det till, för nu försöker jag hinna mycket medan han sover. En stor skillnad är också att jag tar mig upp i tid på morgonen. Jag har jobbat hemifrån så länge att jag helt vant mig vid sena mornar och oregelbundna tider. Som jag njutit av det! Men nu njuter jag av regelbundenheten. Att väcka honom klockan sju alla mornar. Att äta lunch på bestämda tider. Att veta exakt när han ska sova och hur lång stund jag har på mig att ringa samtal, fota, skriva ihop en text. Som idag. Det ger struktur till min luddiga vardag och när jag sedan vilar så känner jag mig verkligen ledig.

Att han följer ett ganska strikt ät och sov-schema kändes först jättejobbigt och begränsande. Men nu när det funkar är det otroligt befriande. Dagen blir inte en enda evighetslång bebisgegga och frustration över allt som inte blir gjort. Istället vet jag ganska exakt vad jag kommer att hinna med och inte. Och att när han har sin vakentid så kan jag vara där i tanken, istället för långt långt borta.

Hösteld

Visst är sommaren vacker, men inget klår hösten. Det är rent magiskt att få vara ute och gå i naturen. Nästan varje dag packar jag lillen i bärselen och tar med mig hunden. Ut för att plocka svamp, de sista blåbären eller helt enkelt bara sitta en stund på en stubbe. Sjunga en stump och lyssna på tystnaden.

Jag är så glad att vi bor så nära naturen. Jag är så oplanerad att jag aldrig skulle ta mig dit om jag bodde i stan. Nu är det bara att kliva rakt ut. Det värdesätter jag ännu mer nu när jag fått barn.

Skit

Nä vad jag är trött idag. Sjuk och trött och ynklig och slut som artist. Jag ligger under en filt med hunden och lyssnar på Melissa Horn och regnet. En stor tekopp står framför mig på soffbordet, och en hel liten hög med karvat torkat renkött ligger redo att inmundigas. Imorgon har jag blivit lovad hemlagad palt till lunch. Det är så skönt att låta en dag mynna ut i skit om det varit skit. Istället för att kämpa emot. Då kan den på något konstigt sätt bli bra istället. Som nu. Bra skit liksom.

Sicken sprätt

Helgen har bestått av ett stycke kalas, massa kärrande av ved, ett besök hos våra grannar och kompisar som resulterade i ägg. Å jag längtar tills jag också skaffar höns. Det får bli mitt nyårslöfte – att skaffa höns under 2012. När man äter ägg från frigående höns och ser dem gå ute och picka runt och vara fridfulla – då är det direkt motbjudande att sedan köpa ägg i butikerna, från konventionell uppfödning. Just såhär ska en tupp få framleva sina dagar. Stolt sprättande i trädgården, i jakt på mask och andra små djur.

Söndagslottning

Tidningen Lantliv har fått en systertidning som fokuserar på mode, skönhet och välmående. Med den härliga Lantlivs-twisten som signum! Tidningen heter Pure och till premiärnumret har jag skrivit en krönika: den osminkade sanningen om livet på landet. Hrmpf.

Jag har ett par exemplar av premiärnumret här hemma som jag tänkte lotta ut i en liten söndagstävling. Det enda man behöver göra för att delta är att säga hejhej i kommentaren, och lämna en fungerande mailadress förstås.

Lottningen är nu avslutad. Vinnarna meddelas per mejl!