Ett av de bättre uttryck en nybliven småbarnsförälder kan lära sig är “det avgör jag”. Så många vill lägga sig i hur man sköter sitt barn. Och även om det är i all välmening kan det skapa en stor osäkerhet hos föräldrarna.

En av de första promenaderna jag gick med lillen kom det fram en ytligt bekant som stack ner handen i vagnen och konstaterade att lillen var för lite klädd. Det var han inte, eftersom jag nyss konstaterat att han var varm, på gränsen till svettig. Eftersom att jag visste det blev jag inte osäker utan ignorerade hennes kommentar. Men hon envisades. Ojoj vad han måste frysa…kära nån…ska du inte sätta på honom en till mössa? När hon för tredje gången påpekade att han var för lite klädd sa jag med myndig stämma – Det avgör jag. Då blev det tyst. För det var ju sant. -Det avgör jag. Och det borde hon lite på: En normalbegåvad människa kan bedöma om en bebis är lämpligt klädd och dessutom kommer den anstränga sig för att avgöra det. Den höga tanken är man skyldig nyblivna föräldrar.

Jag vet inte vad det är med många mammor? De  verkar oförmögna att förstå att precis lika mycket som de älskar sina egna barn älskar andra mammor sina barn. Och vill dem gott. Bara för att man själv fostrat sina barn och tycker att man lyckats, betyder det inte att man vet hur man ska fostra andras barn.  Det är tvärtom bäst att hålla mun tills kunskapen är efterfrågad.

Själv har jag valt ut ett par tre erfarna föräldrar i min närhet som jag litar på. Som jag frågar om råd när jag är osäker på något. I övrigt behöver jag inga råd. I övrigt klarar jag mig alldeles utmärkt. Jag är vis av erfarenhet efter att ha haft problemhund. Folk som inte hade en aning om någonting la sig i och kom med beskäftiga råd, som gjorde mer skada än nytta. Framförallt för att det fick mig att tvivla på min magkänsla och min kompetens. Tänk vilken nytta jag hade haft av ett myndigt – det avgör jag när de kom där, med händerna på ryggen, och ett ogenomtänkt omdöme på läppen.

Det avgör jag är en fras som sätter punkt. Som inte utmanar till konflikt, men tydligt ger budskapet hit men inte längre. Det är förälderns säkerhetsavstånd till omvärlden.  Det funkar som magi.

Podd: Som trebarnsmorsa blir jag mindre mammaskammad – äntligen!