Jag håller som bäst på att läsa in mig på våra nya djur som kommer till sommaren – hönorna! Finns massa bra hönsböcker som jag både lånat och fått av vänliga själar. Det som slår mig är hur mycket psykologi det är med höns. Tjocka kapitel ägnas åt hönsens samspel och intellekt och hur man ska tänka för att få bra balans i hönsflocken. Och så tänker jag på den enorma äggindustrin, där höns är tätt sammanpackade utan någon möjlighet till sitt naturliga beteende. Höns älskar till exempel att sandbada – och får de inte sandbada en dag så sandbadar de dubbelt så länge nästa dag. Det är helt enkelt ett behov som de har för att må bra. Får alla höns inom äggindustrin ens möjlighet att sandbada? Bara omkring 12 % av alla svenska höns får ens komma utomhus under sin korta livstid…

Nu kommer äggets högtid påsken, då vi konsumerar mer ägg än någonsin annars i Sverige. Min uppmaning är att alltid, alltid, alltid köpa ekologiska ägg. Det garanterar ett något sånär bättre liv för hönsen. Men jag tycker ändå att det borde gå att göra mer! Och fler människor borde våga skaffa höns. Man får faktisk ha höns i tätbebyggt område (även om tuppen inte alltid tillåts). Jag tänker på alla villaträdgårdar med lektsugor som ingen längre nyttjar, där höns skulle trivas alldeles jättebra. För bara 70-80 år sedan hade det varit sjävklart att odla mat i trädgården och även inrymma en liten flock med hönor. För ägg, gödsel och så småningom också kött. Varför är det så otänkbart idag?

Just nu tänker jag på alla ljumma sommarmornar när jag ska kippa på mig träskorna, ta äggkorgen och gå till hönshuset och plocka på mig några stora spräckliga ägg att göra en alldeles brandgul sockerkaka på. Vilken grej! Och så himla fint att mina barn får växa upp nära djur. De kommer få en mycket bättre förståelse för dem än vad jag hade i samma ålder.

Hönseriet – så blev det när hönorna och tuppen kom

Sorg i hönshuset

Hönsmamman Clara

Skaffa höns – en guide