När man är gravid säger ju en del (rätt eller fel?) att det är helt i sin ordning med cravings och att man ska ge efter för dem eftersom de kommer sig av att bebisen lider brist på något ämne. Men i vanliga fall då – när man bara har cravings lite hur som helst? Vad är det då som river och sliter i en och tvingar en till att äta vissa saker? Under båda mina graviditeter har jag varit sjukt sugen på sura citrusfrukter och äpplen. Men nu till vardags kan jag få cravings efter

– Oliver fyllda med med ansovis eller vitlök

– Marinerad vitlök

– Surkå, kan stå och käka direkt ur burken med en gaffel  (hej hallå vad gott det är!)

– Chips

– Mjölkchoklad (ljus av dålig kvalitet)

– Surströmmingsklämma

Jakob fattar ingenting av min cravingslista för själv får han på sin höjd glassbegär. Men jag har aldrig i mitt liv fått cravings efter glass. Tycker egentligen inte att glass är så himla gott – inte jämfört med en god chokladkaka i alla fall, eller surkål för den delen.

Vad får ni cravings efter?