Igår bjöd jag hem min bästis Elina med hennes familj. Det blev mexikanskt – tacos med Jakobs supergoda sextimmarskokta-chili (istället för den där lite sömniga färsen med tacokryddmix man annars gör)
Till det serverade vi olika grönsaker, koriander och mangosalsa samt och olika röror och picklad rödlök. Väldigt gott om jag får säga det själv.
Efter en väldigt arbetsintensiv höst har det ju lugnat ner sig för oss så äntligen har jag ork och lust att bjuda hem och umgås med vänner igen. När jag inte riktigt är i balans räcker energin inte till något annat än det mest nödvändiga. Den lilla tid jag får över har jag ett starkt behov av att bara vara själv. Men nu har jag äntligen lite mer energi för vänner och bekanta. En skönt känsla. Att få fylla sitt hem med mänskor man tycker om.
19 svar
Vad mysigt! 🙂
Kan du inte dela med dig av receptet på hans chili? Så mysigt att träffas.
Hanna; klicka på den röda meningen så är det en länk till receptet!
Känner så väl igen mig i den upplevelsen – att under intensiva perioder bli mindre social och få ett större behov av obokad (ensam-) tid när jag väl är ledig. Å andra sidan tror jag att jag i dessa perioder skulle behöva umgås mer med vänner (eftersom när jag väl träffar dem så får jag mer energi och mår bra av det). Samtidigt som det är sunt att lyssna in och lämna plats åt mer obokad tid, låta både kropp och inre vila från fler “måsten”. Svår balansgång det där.
Jag är likadan med att jag vill vara ensam när ork inte räcker till annat men blir inte påfylld av energi av att träffa andra Heller. Kan känna att jag är på väg till tandläkaren innan (om jag tvingar mig ändå) och under träffen blir jag så trött så jag vill lägga mig på golvet och sova och efter träffen har jag ångest över om relationen gått åt pipsvängen när jag träffats och varit “dålig på det”. Jag måste vara lite laddad för att få energi av möten. Och när jag är det och får energi då är det jättekul! Men innerst inne föredrar jag alltid ensamhet. Har inget emot ensamhet. Så olika man är
Åh ser härligt ut! Saknar mina vänner oxh familj i Sverige så mkt när man ser dina bilder.
vad mysigt det där såg ut då! skönt att omge sig med människor som GER en energi och glädje <3
Vilka fina bilder och vilket mys!
Jag känner igen mig så i det du skriver <3
Otroligt mysigt verkar ni ha, fina bilder! 🙂
Så härligt det ser ut!
Vilken mysig middag med vanner! Fint att du nu har fatt tillbaka balansen i livet sa att du hinner med mer an det mest nodvandiga. Det ger sa otroligt mycket till livet att kunna spendera tid med manniskor man tycker om.
Jag hade sjalv svart att hinna med att traffa vanner regelbundet for ett par ar sedan, men nu har vi LifeGroup med vara basta vanner varje Mandagkvall vilket har varit super sedan vi borjade med den. Det ger sa mycket till valmaendet att kunna traffas och diskutera livets upp- och nedgangar med goda vanner en gang i veckan. 🙂
Så varma och härliga bilder ❥
Så mysigt det låter och det är verkligen underbart att få bjuda hem sina vänner. Det ger en så mycket energi och livsglädje, när man är trött i vardagen.
Läser om receptet… Och slås åter av den helt onödiga “istället för…”-kommentaren som så ofta förekommer. “Istället för den tråkiga vita färgen målar jag grönt!” “Istället för den massproducerade stolen köper jag en på loppis!”. Varför inte tipsa utan att (in)direkt nedvärdera de andra alternativen? Den sömniga tacofärsen, den massproducerade stolen är kanske nån annan högsta dröm och trygghet.
Och sanningen är den att en bra grej talar för sig själv.
F ö så låter receptet hur gott som helst, blir sugen på att prova 🙂
Jag blev lite full i skratt. Jag älskar den vanliga färsen och mina barn med, visste inte att den sågs som sömning. Nu vrt jag bättre 😉
Jag älskar den också men är VÄLDIGT less på den efter att ha ätit samma i 21 år. Därav benämningen sömnig. Hoppas och tror verkligen att mina läsare har mer skinn på näsan än att bli kränkta över detta 😉
Gjorde din äppelpaj med kardemumma igår från ett tidigare inslag. Så grymt god! Alla älskade den! Tack för receptet!
Så lik Folke är Jacob på den sista bilden där Jacob är med! 🙂
Ooh vad gott detta receptet såg ut, och inte minst sagt mysigt!