Måndagskänslan

Hu, vilken regntung dimmig måndag. Det var knappt så att jag kunde se ut genom fönstret imorse. Det besvärliga är bara att jag blir så trött. Barnen blir också trötta och strax efter sex börjar Bertil be om att få gå och lägga sig för kvällen. Ja dagar som dessa förstår man verkligen de som kommer till Sverige för första gången och blir skräckslagna. Speciellt ifall de hamnar ute på landsbygden i detta mörker. Enslig, kallt och nästan livsfarligt ter det sig! Jag kan ju se charmen i årstiderna – för jag känner till kontrasterna. Men jag är inte säker på att jag skulle ha känt likadant ifall jag inte var född här.

Dagen började med ett ihärdigt eldande i vedspisen för att jaga kylan ur huset. Efter en promenad i regnet med hunden kokade jag en stor balja te och tog itu med mailboxen och all bokföring. Det tog nästan hela dagen innan jag tagit mig igenom det. Men nu är det gjort så resten av veckan kan tack och lov ägnas åt annat!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 kommentarer på “Måndagskänslan”

  1. Jag brukar inte flagga för min blogg speciellt eller saker jag skriver, men jag har skrivit en krönika som faktiskt publicerades idag i detta ämne. Att årstiderna har sin charm och att mörkret, vintern och hösten föredrar vila. Har läst många gånger här att du också tycker om hösten/vintern och att man kan vara inne etc. Så jag tänkte att jag självsäkert och icke-jantigt länkar den här, så får du läsa om du vill.
    Tack för en bra blogg! 🙂

    Krönika: http://livskick.nu/morkret-foredrar-vila-en-kronika-om-arstidens-charm/

  2. Just den här tiden på året är svår och kämpig tycker jag. Det fina med hösten har redan varit och nu längtar jag istället till advent och julstöket som lyser upp. Det är bara att härda ut.

  3. Nej usch fy vilket väder de måste tycka Sverige har. Man är så van vid det man har så nu när vi bor i öknen känns det konstigt att det är kallt hemma i Sverige. Man ställer om sig fort.