Om barn, könsstereotyper och allt det där

Har en fråga till dig, utan någon förutfattad mening eller så, är bara nyfiken på hur du tänker. Jag undrar över att din stora pojke ofta har ” tjejkläder” som klänning eller rött nagellack, sådant som man traditionellt förknippar med kvinnligt. Undrar om det är din son eller du som föreslår detta – eller att det bara kommer sig naturligt utan några konstigheter.

För oss är det självklart att ha en mångfald av kläder att välja på för barnen. Hemma hos oss finns klänningar likväl som skjorta och byxor. Sedan får han välja fritt bland dessa plagg. För det är klart att en pojke aldrig kan välja en klänning om han inte ställs inför möjligheten att bära klänning. Precis som man inte kan säga ifall man gillar sushi utan att ha fått smaka det. Vad gäller nagellack så får han gärna prova det om jag ändå håller på och målar mina naglar.

Vi försöker alltid föreslå och visa på alternativ som kanske inte är så könsstereotypa. Därför att vi vill vidga världen. Ge hundra valmöjligheter istället för en. Att föreslå att man kan vara lucia likväl som stjärngosse eller tomte till exempel. Sedan har vi ju vuxna förebilder som gör det enklare att gå sin egen väg. Långt hår har både Jakob, farbror Jens och Albin haft i perioder så det är inga konstigheter. Och Jakob blev i en omröstning i tonåren vald till skolans lucia. Som gothare hade han förut både smink och kjol.

Jag sticker inte under stol med att vi gärna uppmuntrar hans intresse för dans, gymnastik och andra kanske tjejigt kodade intressen. Precis som jag verkligen peppar och uppmuntrar hans omvårdande, omhändertagande och empatiska förmågor. För att det är bra egenskaper som han kommer ha stor glädje av. Och man behöver uppmuntra detta extra mycket när resten av samhället jobbar stenhårt på motsatsen. Målet är att barnen aldrig ska känna sig begränsade i sina lekar, fritidsintressen, vänner eller personlighet på grund av sitt kön.

Som förälder har man ett ansvar att vidga sina barns världsbild. För att de ska bli mer accepterande mot andra barn. Men också mot sig själva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

117 kommentarer på “Om barn, könsstereotyper och allt det där”

  1. ja virkelig veldig bra! Jeg som feminist, og relativt fersk (gutte)mamma skal følge dette fullt ut! Vanskelig med omgivelsenes oppfatning av kjønnsfarger osv. dermed ekstra godt å lese. Takk!

  2. Varför uppmuntrar Du speciellt tjejigt kodade intressen? Varför styra, grabben kanske gillar att spela fotboll bättre? Det är det jag inte förstår, varför bara förstärka det som står i den heliga pk-bibeln?

    1. Antagligen som en balans till hur omvärlden formar pojkar. De får sällan den uppmuntran från skola, kompisar eller andra vuxna. Dessutom är intresset för ”tjejiga” omhändertagande lekar som familjelekar väldigt viktiga för att barn ska lära sig läsa andra människor, kunna hantera olika situationer och i slutändan vara snälla mot andra människor. Tråkigt att det alls räknas som tjej-lek! Ginns för övrigt ingen pk-bibel, det är bara en motvikt för att balansera.

    2. Min pappa har uppmuntrat sina söner att spela bandy eftersom det är vad han gjorde och vad min farfar gjorde osv. För det är något han gillar och kan och känner sig trygg med. Han uppmuntrade inte mig på samma sätt. Konstigt (ironi)… kanske för att han inte var bekväm med att tjejer tog för sig på samma sätt som killar på en bandyplan.

      Jag tror att föräldrar uppmuntrar till det som dom själv gillar och känner sig bekväma med i första hand. Sen kan en om en tänker som Clara också utmana sig själv att erbjuda saker till sina barn som ligger lite utanför ens egen bekvämlighetszon. Förhoppningsvis kommer fler göra det så småningom så att barnen får ha kvar sina 100 uttryckssätt och slipper fångas i ett enda!

    3. Nu är jag ju inte Clara, men jag tänker som så (och läste också så) att eftersom samhället ändå kommer att uppmuntra till mer ”pojkkodade” intressen och egenskaper så breddar en utbudet genom att uppmuntra till fler/andra aktiviteter hemmavid. Det betyder ju inte att nån hindras från att göra något, snarare att barnet får fler möjligheter.

    4. Det är styrandet jag inte riktigt förstår, låt barnet, han eller hon, intressera sig för det som kommer naturligt och inte enligt föräldrarnas åsikter. Jo pk-bibeln finns men den är ingen obestridlig sanning.

    5. Att erbjuda och uppmuntra är ej detsamma som att styra. Dessutom förklarat Clara klart och tydligt hur hin tänker i inlägget så läs om om något är oklart. Vi lever i ett samhälle som styr barnen ganska hårt. Pojkar styrs på ett sätt och flickor på ett annat. Och som förälder är det tamejfan skitviktigt att vara en motpol och motverka den könsnormativa hjärntvätt som pågår.

    6. Ewa. Det finns inget som ”kommer naturligt” i ett samhälle som tydligt dikterar att pojkar ska vara si eller så. Om inte Clara tar sitt ansvar så kommer Bertil och Folke formas av andras psikter och värderingar och de könsnormer som samhället påbjuder. De har inte en chans att upptäcka vad som ”kommer naturligt” när de bara får ett alternativ.

    7. Håller fullständigt med, Ewa! Men det är ingen idé att ens försöka diskutera detta med PK-folk. ”I learned long ago, never to wrestle with a pig. You get dirty, and besides, the pig likes it.” som G. Bernard Shaw en gång sade.. Tycker det är sorgligt att vissa sätter sin egna syften framför deras barns välmående. Med detta inte sagt att Clara gör så, utan nu menar jag dom dårar som låter sina barn gå på genus-dagis etc. Men tycker absolut det är fel att styra barnet mer åt det ena hållet och uppmuntra vissa intressen bara för det känns bättre för dig!

    8. Kan garantera dig Caroline att INGEN genusmedveten förälder gör nåt för sin egen skull eller för att vara PK. Vi gör det vi gör för våra barns skull. För att vi är övertygade om att det är bäst för dem och att se mår bättre då. Din attityd är fördömande och självrättfärdig.

    9. Tycker absolut inte att det är att styra om man som förälder erbjuder en garderob med alla sorters kläder i. Klänningar och byxor och blått och rosa. Att INTE erbjuda det är att styra. Att BARA ge blått och byxor och inte ens låta sitt barn pröva något annat. En klänning är för fasen bara en lite längre tröja vilket man inte bör göras en sån stor sak av, som det står i PK-bibeln. 😉

    10. Dessutom, angående könskodade intressen. I den värld jag lever i är det vanligt att omgivningen pushar killar att intressera sig för t ex fotboll. Mindre vanligt att de uppmuntras till att t ex engagera sig i 4H. Som mamma känner jag att jag vill fylla i de områden jag tycker fattas i min sons liv. Han är mer än bara ett litet energiknippe som behöver springa och klättra. Han är även en person som tycker om fina saker och att ta hand om andra. Det vill jag uppmuntra, särskilt när vissa påstår att det är att vara PK och menar det som nåt dåligt.

    11. Vår ettåring vill helst jämt vara naken, äta chips, leka med knivar och gå och lägga sig och sova på våra kinder strax efter midnatt. Vi försöker styra henne till att ha kläder på sig, äta grönsaker leka med träslevar och somna vid åtta på en förälders arm istället. Vi tror att det kommer att vara bättre för henne i längden.
      När hon blir äldre kommer vi att fortsätta uppmuntra beteenden och egenskaper som vi tror hon kommer ha glädje och nytta av i framtiden. Både beteenden som kodas manligt och de som kodas kvinnligt.
      Min poäng är att vi alla styr våra barn. Det är det som är föräldrars uppgift.

    12. Caroline/Ewa – vad menar ni egentligen? Ska pojkar enbart presenteras för ”pojkiga” intressen och uteslutas från resten? Det handlar inte om att styra sina barn, det handlar om att introducera olika delar av verkligheten. Barnet får sedan välja själv, det är inte konstigare än så. Eller tillhör ni skaran som tycker att rosa är en ”tjejfärg”? Att Clara ens får en sådan fråga som är grunden till detta inlägg, är ju fruktansvärt. Det är sorgligt att det (fortfarande) finns människor som inte förstår att världen inte borde vara indelat i pojke/flicka. Så prat om PK-maffia är bara att lägga ner – läs på istället! Och läs vad Lady D skriver!

    13. Vad lätt det är att bara skrika PK när man inte har bättre argument att komma med. 🙂
      Vad betyder PK egentligen och varför är det så fult?

    14. Ewa och Caroline, ni lägger fram väldigt ologiska argument i den här debatten. Clara skrev tydligt och klart att hennes mål är att ge valmöjligheter, att ge sina barn större plats att fritt hitta vad de vill göra, ha på sig, hur de vill vara. Hur är detta att ”styra” enligt en PK-bibel? Det finns mer intern logik i att säga att motsatsen är att låta traditionsbibeln styra våra barns uppfostran. Det kan man ju såklart göra om man vill. Men då ska man ju komma ihåg att mycket av de rättigheter och friheter vi ser som självklara idag inte hade kommit till om alla tänkte som ni.

    15. Ett inlägg och ett kommentarsfält som ger hopp! Tänker som er, att det är vårt ansvar att vara en motpol, att kompensera allt som läggs på pojkrollen (inte minst i alla tusentals barnprogram med killar i huvudrollerna!) och att presentera val. Min lilla son älskar sin docka, exempelvis, som han ger mat, pysslar om och tar hand om. Hade ju inte hänt om vi inte köpt en docka.

      Fint att se hur alla backar varandra i tråden också och lyfter varandra. Way to go!

      Gott nytt år kanske!

    16. Att det är stor skillnad på att uppfostra ett barn, leda dom på rätt väg så dom fattar bra och sunda beslut, lära dom vad som är rätt och fel så dom inte skadar sig själva och andra, mot att styra barnet i en riktning och uppmuntra EN sorts lekar etc.. tog jag såklart som givet och något alla förstod! Så att jämföra det med att leka med knivar och inte sova på nätterna blir ju bara tramsigt. Detta handlar om något helt annat.

    17. Jag ska inte tramsa då, Caroline. Jag ska försöka uttrycka mig klarare. Jag anser inte, upplever inte och kan inte i Claras text utläsa att hon (eller resten av PK/feministmaffian) uppfostrar sina barn genom att endast uppmuntra till en sorts lek eller aktivitet. Snarare att barnen styrs bort från sådant som föräldrarna tycker är destruktiva, dåliga aktiviteter mot sådant som föräldrarna värderar högre. Självklart kan din och min syn på exakt vilka aktiviteter som är ”goda” skifta. För att ge två exempel, ett utan genuskodning och ett med: min man och jag tror att en diet huvudsakligen baserad på grönsaker samt en aning fisk, mjölk (ägg) och vilt är bäst ur hälso, etik och miljöskäl. Så vi styr vår dotter mot en sådan kost genom att servera sådan mat i hemmet. Vi har inte en onyanserad bild av annan mat och skulle inte tycka att det var katastrof om hon ville prova korv. Om hon dock bara åt korv skulle vi oroa oss. (Liksom om hon bara åt gurka).
      När det kommer till genuskodade aktiviteter uppmuntrar vi exempelvis omhändertagande omtänksamma lekar såsom att vår dotter lagar mat till oss och matar oss/låter oss smaka. (kvinnligt) och fysiskt utvecklande lekar som att springa fort, klättra och hoppa samt att bygga höga torn och riva dem (manligt). Vi styr vår dotter bort från lekar som endast syftar till att öva på att vara söt (kvinnligt) samt vålds- och krigslekar (manligt). Nu är våra barn så små ännu men vi kommer att försöka undvika att både köpa dem klackskor, tajta kjolar och plastvapen.

  3. Tack för att du skriver om detta! För mig som pojkmamma är det du skriver så självklart i tanken men ibland svårare i praktiken. För att nästan hela vår omvärld bygger på att killar ska vara tuffa, ha blåa/svarta kläder och bara leka med bilar. Och för att så många kanske inte ens reflekterar över det är du en superviktig röst för små barns lika möjligheter.

  4. Jag tycker att ni har en bra inställning kring detta. Att erbjuda mer än en möjlighet är så viktigt!
    Du skriver om sidor som samhället ser ner på hos pojkar som ni tycker det viktigt att uppmuntra, vad känner du hade varit viktigt att stärka hos en flicka?
    Gott nytt år!

  5. Hei Clara! Jeg lever et liv som er helt annerledes enn ditt. Jeg bor i by, jeg er ikke religiøs, jeg er singel og har ikke barn og liker typisk skandinavisk minimalisme. Likevel er du en inspirasjon. Jeg blir inspirert av din innsats for å leve det livet du ønsker, av kjærligheten til familien og imponert av innlegg som dette. Jeg kan ikke relatere direkte (jeg har jo ikke barn) men håper på en verden der flere oppdrar barn slik du og din mann gjør. Jeg finner ro og glede i dine vakre fotografier. Stå på, du gjør et verdsatt arbeid! 🙂

  6. Alldeles underbart tänk!! Här fyra pojkar 4-10år och vill såklart att de ska växa upp till mjuka fina vuxna män som inte drar fördelar av sitt kön eller ser ner på det motsatta könet! Tror att välden behöver en massa såna män i framtiden oxå!
    Iaf, så har vi gjort som du med kläder och leksaker, inget konstigt med det, tvärtom så har det lek ta mycket med ”tjejiga” dockor!!
    MEN sen börjar de i skolan och då ändras mycket… tyvärr!
    Råsa kläder är för tjejer o alla killar ska älska att spela fotboll..

  7. Jag önskar att alla kvinnor och män, flickor och pojkar, får vara feminina och maskulina, vi är olika och tack och lov för det. Jag är feminin kvinna och matchas perfekt av min maskulina man, det kan inte bli bättre. Att vara humanist är för mig att vara för alla människor, varför utesluta halva befolkningen?

    1. Ja, vi är alla olika. Och då är det ju bra att försöka vidga möjligheterna för sina barn så att de kan utforska hur just de som unika individer är, maskulina, feminina, både och eller inte alls ❤

    2. Klart att alla ska få vara feminina och maskulina och precis hur de vill vara, men de ska få chansen att välja det själva oavsett könstillhörighet.
      Hur menar du när du skriver att hälften utesluts?

    3. Men då önskat du att jag ska må dåligt över vem jag är. För jag är kvinna till könet men känner att det är så mycket kvinnligt jag inte kan och inte duger i att om jag skulle försöka anpassa mig så skulle jag vara tvungen att radera den jag är – alltså helt och hållet förinte det som är bra med mig som person! Vill du att jag ska tvingas till det?!!?

      Jag identifierar mig inte med feministen eller med maskulinitet och vet ärligt talat inre hur jag skulle gå till väga för att vara feminin! Jo, just det – förinta mig själv!

      Urs! Jag ber inte dig att vara någon annan för att trivas med mig själv! Be då för h-vete inte mig att vara det bara för att bekräfta den du behöver vara!

    4. Olika hur då menar du, och vad har du för grund till det påståendet? I all forskning som jämför kvinnor och män är det större skillnader på individnivå än på gruppnivå. Att du är feminin och din man maskulin bevisar inget om vad som gäller för hela mänskligheten.

    5. Med att hälften utesluts menar jag det ”patriarkat” som feministerna föraktfullt babblar om, vad det nu är. Jag vill hylla det feminina och det maskulina hos mig, min man och son och dotter. För att hårddra min uppfattning: skulle min man rota i min sminkväska och klä sig i rosa velour vore det hej då, adjö.

      1. Om det nu är så att kvinnor och män är så i grunden olika och att detta är omöjligt att ändra på så förstår jag inte varför du blir så störd av män och kvinnor som går över de traditionella könsrollerna? Med ditt resonemang om hur olika kvinnor och män i grunden är borde det ju vara helt riskfritt och oproblematiskt om din man gick i klänning? Jag tänker att det är män och kvinnor som är väldigt otrygga i sig själva som prompt måste hålla på med könsrollerna till varje pris. Som en snuttefilt

    6. Om min man var lika snäv mot mig som du är mot din man hade jag sagt byebye.
      Fast det känns lite som slöseri att göra sig av med en man som man älskar bara ifall han skulle gilla rouge? 🙂

  8. Exakt så tänker vi också. Har en dotter (4år) & två söner (2 år & 4 mån) och jag kan ärligt säga att vi uppmuntrar dotterns fixarintresse (skruva, såga, bygga, hjälpa till i verkstan) och sonens omvårdande kvaliteter lite extra just för att omgivningen gör det omvända.
    Kläder får båda välja helt fritt så länge det är funktionellt och sen finns det utklädningskläder i alls möjliga olika varianter.
    Är viktigt med möjligheter och uppmuntra barnen att göra precis det dom vill.

  9. Jag håller verkligen med! Det jag tycker är svårast är de vi har runt omkring oss och som står närmst. Nu i jul till exempel så fick vår son bilar och traktorer i julklapp av släkten. Det är klart att det inte gör något men vi vill ju inte att det ska vara det självklara och enda valet! Samtidigt vill vi inte vara otacksamma för det är snällt att de tänker på hon. När han fyller ett om två veckor så väger vi upp genom att ge honom andra typer av leksaker men det är ändå svårt. På så sätt är det lättare med min egen familj då de vet att jag inte gillar plast och könssteretotypa leksaker. Där blev det mer trä och könsneutrala leksaker. Jaja lite svamligt men det jag vill ha sagt är att det är viktigt men ibland svårt. Skönt att vi är flera som jobbar för 100 möjligheter istället för två! Kram

    1. @Katarina – skriv önskelista! Eller förmedla vilken typ av leksaker barnet har överflöd av och inte behöver fler av. Förhoppningsvis respekteras detta av familj och släkt.

  10. Clara! Går själv igenom samma process du har gjort ang. Trädgård just nu. Vi hade skog inpå husknuten som var så gammal att den var farlig. Nu har vi ett kalhygge runt huset och i vår ska allt grävas och det ska anläggas en trädgård. Hjälp och herregud, det är så mkt större än vad jag trodde. Är så OMÅTTLIGT intresserad av hur ni tänkt kring själva villatomten, hur planeringen såg ut på ett hum och hur ni tycker att det hittills blivit? Tips på hur en ska hantera detta mayhem? Vore så kul att läsa er resa genom detta enorma projekt. Så häftigt hur man kan konkretisera ner detta stora till en bebolig trädgård!

  11. Jag önskar att fler föräldrar tänkte som ni ang valmöjligheter för barnen.
    Min syster har samma tänk.
    Hon var på besök igår med min systerson som är 4 år och som har haft klänning och kalasbyxor på sig varje dag i flera månader, för att han får välja själv och tar det som är bekvämast och finast i hans tycke!

  12. Jag insåg precis att de egenskaper jag älskar mest hos min make (även om han är mycket misstänksam mot nagellack) är just de du uppmuntrar lite extra hos din son.
    Så jag säger: Kör bara kör! 🙂

  13. Just precis så! Du sätter helt ord på mina tankar och det jag vill förmedla till mina 4-åringar. Tyvärr är som du skriver så många inne på att begränsa våra barn, bara frågan utgår ju ifrån att klänningar är tjejkläder. Min son har fram tills nu gärna burit klänning, han delar garderob med sin tvillingsyster och de har alltid haft alla kläder ihop. Jag tror som du, finns det inga klänningar att välja på hur ska en då kunna välja. För en vecka sedan berättade min son att en äldre pojke på förskolan sagt att klänningar är för flickor och poff ska min son inte ha klänningar längre. Jag vill bara gråta av den maktlöshet jag känner. Och denna kommentar kommer inte från en liten pojke på förskolan, den kommer ifrån en vuxen i hans närhet, det är det som gör mig så förbannand och ledsen.

  14. Jag vet inte om vår yngsta son är ovanligt tydlig av sig men han har då inte haft minsta problem att förmedla att det är rosa och lila som gäller och inget annat… Eller att skor ska vara glittriga eller att klänningar ska ha stor vidd så det blir vacker snurr på den…
    Han är fyra år idag och detta har han förmedlat till oss åtminstone sista två åren trots att han är sen med tal och trots att vi inte ansträngt oss i utgångspunkt för att alla möjliga saker ska finnas till hands från början. De vet oftast vad de vill tror jag och det viktiga är väl att man inte sätter stopp för deras preferenser oavsett vad de är… Det räcker bra att vara öppen och lyhörd 😉

    Och jag är tacksam över att det än så länge är väldigt accepterat i hela hans omgivning av både vuxna och kompisar… Ska dock inte sticka under stolen med att det bekymrar mig lite hur de andra barnen ska vara mot honom när han börjar skolan. Han har fått någon gliring (som han skönt nog inte hörde) av barn på skolgården när vi lämnade storebror…

  15. Eftersom jag väntar mitt första barn för tillfället har jag fått frågan ”har ni tagit reda på VAD det blir?” fler gånger än vad jag kan räkna till (typ) och blir lika irriterad varje gång. Den enda anledningen att folk frågar är ju för att små tjej- och killbäbisar behandlas olika från sitt första andetag, och det vill inte jag ska hända. Det kommer det göra ändå, men jag vill oxå erbjuda alla möjligheter, vad är det med det folk har så svårt att förstå?! Tack för superbra inlägg, som vanligt!

    1. Är också gravid och får också jämt samma fråganär ultraljudet kommer på tal… Jag brukar svara att ”ja, det blir ett människobarn”!

    2. Hej! Jag är också gravid och får den frågan men har inte sett någon anledning att bli irriterad över den. Tänker att folk vill prata om bebisen i all välmening och visa intresse och det är ju svårt att hitta andra frågor kanske. Tycker det är viktigare att vara aktiv och förutseende sen som förälder så man kan bemöta dumma könsstereotypa kommentarer beroende på om det är en kille eller tjej. Tex förstärkningar av könsroller osv. Men nu är jag mest glad.att andra intresserar sig för mig och bebis

  16. Tack för att du vågar stå upp för något som uppenbarligen fortfarande är provocerande för många. Min 3-åriga son får självklart ha klänning och hårspännen (som hans storasyster har), men också byxor och tröja. Han väljer olika från dag till dag och det gör syrran också. Det finns inget som gör mig mer ledsen än vetskapen att min öppensinnade, personliga son, som inte vet vad kön är, förr eller senare kommer tvingas upptäcka att pojkar förväntas vara si och flickor så. Det gör mig också ledsen att se vuxna skratta lite överseende åt ett pojkbarn i klänning. Respektera barn som de är! Och framför allt: LÄR av dem!

  17. Hej!
    Jag tycker att du är mycket klok i dina tankar om jämlikhet i uppfostring. Jag tänker själv mycket på det i min uppfostran av mina barn, två och fem år gamla. Idag blev jag dock varse om samhällets påverkan på våra barn. Vi bar hos kompisar med två flickor. Alla skulle klä ut sig till prinsessor och min femåriga son var ivrig att få på sig klänningen, men så fort han fick på den fick han panik i ögonen och slet av sig den och bröt ihop. ”Jag vill inte vara prinsessa, jag är ju kille!!!” Jag blev helt tagen på sängen. Han har även börjat säga att det killar gör är snyggt och det tjejer gör är fint. Jag blir ledsen av att höra detta, då jag verkligen har tänkt på att uppfostra dem öppet. Antar att det är någon på förskolan som får han att tänka så. Jag försöker förklara för honom och hjälpa honom att se vidare. Önska mig lycka till!

  18. Hej. Jag är välsignad med en underbar o superenpatisk bror som med sin fru o barn hälsat på oss nu några dagar. Han är vis och klok, ingen toffel utan en förebild för många och varm och empatisk. En man och medmänniska som jag vet betyder massor för många. Jag och min storasyster klädde honom i flickkläder när han var liten och då ville han gärna heta Anne-Marie. Så gulligt. Ingen tyckte det var konstigt. Just genom att slippa gliringar eller förbud från någon fick han bara vara och vara med i leken. Och hans estetiska och empatiska sida är verkligen utvecklad. Han är inte mindre man för det, så klart. Jag tror också att det behövs mer mjuka omvårdande män med en jämlik syn på kvinnor. Dock inte under kvinnan vilket ultrafeminism verkar tycka. Rätta mig gärna om det är ett felaktigt påstående

    1. Det är ett felaktigt påstående.

      På alla de områden där feminismen är relevant och aktiv behövs den eftersom män är i överordning. När dom inte är det längre utan män och kvinnor är jämställda (har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter) så har feminismen spelat ut sin roll och jag är nöjd.

      Men vi måste fortfarande:
      Kämpa för lika lön för likvärdig arbetsinsats.
      Kämpa för att vara rättssäkrade mot det manliga våldsmonopolet.
      Börja dela lika på det obetalda arbetet.
      Börja dela lika på ansvaret för barn och familj.
      Osv osv osv….

      Att uppnå dessa mål ställer inte män under oss utan bredvid oss i maktposition. Det innebär att män kommer förlora makt gentemot nu och kvinnor kommer vinna makt och det är kanske den omfördelningen av makt som misstolkas som att vi feminister vill placera män under oss maktmässigt. Men det är – som sagt – en missuppfattning!

  19. Oj,Clara,trodde inte min kommentar skulle sätta igång kommentarfältet så!
    Tack för ditt svar som jag uppskattar. Att du uppmuntrar ”feminina” intressen är toppen,i detta ganska macho och våldsamma samhälle.
    Gillar ochså att du ger dina barn en valmöjlighet i klädval,inget fel alls,då de har en mamma och pappa som förebild,och då dessutom en mycket feminin mamma ;))
    ”Problemet” kan dock uppstå om han får smak av de mer feminina kläderna,och vill klä sig i klänningar osv när han börjar skolan på riktigt. Barn är ofta inte snälla mot varandra,tyvärr,
    Kram och respekt till dig,
    Alex

    1. Jag tror att det där sakta men säkert försvinner! Förr blev man kanske retad om man som kille hade långt hår eller rosa skjorta, men detta har ju i princip ”växt bort” numera. Så om vi uppmuntrar frihet och respekt för andra så är det nog snart okej att ha klänning också, utan att bli retad. Möjligen är jag för optimistisk..

    2. Alex

      Man kan ju inte låta barn bestämma hur man ska få vara eller se ut? Anser att du inte vill att barn som ser annorlunda ut, är överviktiga eller på annat sätt inte faller in i den förbannade ”normen” ska behöva ändra på så för att gå till skolan? Vet att du troligtvis inte menar så men vill bara jämföra fö att du ska förstå skillnaden – eller likheten. Män som vill se bete sig, se ut eller klä sig med typiskt kvinnligt eller vice versa ska inte heller få bli utsatt för elakheter. Det är ju vuxna som isåfall måste lära barn att man får vara annorlunda. Därför uppmuntra mer olikheter istället för att gömma undan barn som inte faller i ”normen” för att minska risken att hen ska utsättas för elakheter.

  20. Tänk att jag blir så förundrad över denna diskussion. Jag är kvinna, icke-feminist, mamma till en blåklädd son och rosaklädd dotter. Jag är gift, bor i villa och tjänar 15000 mer än min man i månaden. Man behöver inte vara argsint och lacka sina söners tånaglar bara för att vissa kvinnor tror att det kommer att göra skillnad. Strunt! Låt naturen ha sin gång. Pojkar och flickor ÄR olika oavsett antal klänningar i garderoben.

    1. Jag vill skriva så mycket till dig men känner liksom,, var ska jag börja. Icke- feminist? Du hade inte kunnat jobba och tjäna 15000 (mer än din man) i månaden om inte kvinnor före din tid kämpat för jämställdhet! Det handlar inte om rosa eller blått, det handlar om möjligheten att få vara den en är utan att klä sig för att passa in i samhället. Det handlar inte om att lacka naglar för det är bara yta på alla sätt, det handlar om möjligheten att fritt få välja, skapa en stark egen identitet skapa sig själv. Bli starkare i sig själv. Det är sorgligt med människor som växer upp enligt normerna och gör allt som förväntas enligt dessa för att sedan inse att livet och personen inte är en själv. Känslan av tomhet det måste skapa i människor önskar jag inte någon.

    2. Du vet verkligen inte vad du pratar om när du kallar Clara för argsint. Så om din dotter skulle vilja ha ett par blå snickarbyxor på sig, eller din son vill testa nagellack så skulle du bara vägra alltså?

    3. Sara: förstår hur du tänker, jag tycker bara inte lika. Normer är ju ingenting som samhället skapat, de bygger i grunden på biologi. Män och kvinnor ÄR olika biologiskt och kommer att vara det oavsett vad samhället besluter om och vad som är modernt för just den tidsperioden. Man behöver inte gå längre än till djurriket för att inse det. Tycker inte kvinnor ska ha det sämre men det är ju en fråga om vad man värderar som bättre och sämre. Kvinnor tjänar i regel sämre men det beror ju till stor del på kvinnornas egna val. Många kvinnor VILL INTE jobba heltid, VILL vara hemma med barnen etc. Det är inte sämre, ekonomiskt kanske men pengar är inte allt. Det finns andra värden som helt och fullt tillfaller kvinnan, tex möjligheten att vara gravid och amma. Jag skulle aldrig vilja vara man personligen. Delar helt enkelt inte uppfattningen om patriarkatet och dess makt. Jag har aldrig känt mig förtryckt på arbetsmarknaden pga mitt kön och aldrig blivit drabbad lönemässigt pga detta etc. Dock tycker jag att man naturligtvis får vara som man vill. Om en pojke vill springa runt i kjol och nagellack så gör inte det mig något, men det ska inte vara pga föräldrarnas politiska inställning.

      1. Ur ett samhällsperspektiv är det helt ointressant om du upplever dig diskriminerad på arbetsmarknaden eller ej. Det är bara att kolla i SCBs statisk över kvinnors och mäns inkomster. Kvinnor missgynnas, män gynnas på arbetsmarknaden. Det är inget man bara kan tycka något om. Fakta väger tyngre.

    4. S****: Kvinnor och män är psykologiskt lika varandra som på gruppnivå. Läs denna artikel: http://mobil.dn.se/nyheter/vetenskap/man-och-kvinnor-ar-lika-som-bar/

      Vad du ”känner” eller hur ditt liv är inte relevant i en diskussion om jämställdhet på arbetsmarknaden eller biologiska könsskillnader. Dina egna erfarenheter eller åsikter kan alltså inte användas som några argument i en seriös diskussion om genus och jämställdhet. Titta på statistik och forskning så inser du att dina påståenden är felaktiga.

    5. Nadja: Kallar inte Clara specifikt för argsint, tycker generellt att hela feministmaffian är argsint.

    6. Nea: det finns ju många studier som säger precis tvärtom också. Det i kombination med sunt förnuft skapar en helt annan bild av det du kallar verklighet. Finns många sanningar, politiska idéer etc. Jag förstår också att inte mitt liv eller mina åsikter kan grundlägga en hel diskussion men min åsikt och mina idéer är likvärdiga andras även om jag inte har skygglapparna på mig och vägrar att springa i PK-isternas ledband. Tycker att alla ska få vara som de är, inkl pojkar som vill vara pojkar och flickor som gillar rosa och vill ha paljettskor. Varför skulle det vara fel? Jag tycker också att män och kvinnor har samma värde men att värde inte nödvändigtvis måste värderas enbart i pengar och lön eller vem som diskar vilken dag. Låt folk vara och tagga ner lite helt enkelt!

    7. Nadja: glömde svara. Jag skulle aldrig uppmuntra min son att bära nagellack, nej. Men så har han heller aldrig frågat om det. Han beundrar sin pappa väldigt och vill gärna apa efter honom i allt, inkl kläder. Gott så. Tycker det sötaste som finns är riktigt klassiska pojk- och flickkläder men tycker absolut att min dotter kan ha ett par schyssta snickarbyxor, man ju kombinera det med en rosa tröja och ett par söta sneakers. 😉

    8. Bra tankar och åsikter. Klart att pojkar och flickor av naturen är olika. Inget att gräva ner sig i eller blunda för. Jag var hemma i 3,5 år med pojken o flickan som kom tätt. Gjorde allt för att så in mjuka värden, vanor och lekar. Inga vapen, ingen tv, bara mjuka filmer på datorn typ Nalle Puh. Jag var med barnen i och utanför hemmet, och hade inte barnvakt så jag hade helkoll på deras input och jag var inte nervös, ville helt enkelt bara bojkotta våld och sådant jag vet att de ändå blir varse längre fram. Men pojken kunde redan tidigt ta fram en sak och ”skjuta” med, vad som helst och han kallade det ”pruta” (spruta) eller pangare. Nu är han 9.5 år och senaste 1,5 åren har han haft vattenpistoler, Nerf o lasersvärd. Killar är killar. Skönt att se att omtanken om småkusinerna finns där ”trots” att han är så grabbig. Jag fortsätter stå för och vilja förmedla de mjuka värdena men vill och måste älska och acceptera även det tuffa för att han ska känna att han duger och är underbar just sådan som han är.

    9. Ifall man studerar historia blir det uppenbart att könsrollerna förändras genom tiderna. Det var t ex vanligare att pojkar (i västvärlden) hade rosa på 1700-talet än att flickor hade det. Män har också under långa perioder ansetts vara bättre på att sy än kvinnor. Fram tills relativt nyligen var det vanligt att pojkar hade klänning som små och längre bak historiskt var det vanligt att män bar klänning generellt (hade rouge på kinderna osv) och det är det ju även i en hel del länder idag dvs vanligt att män bär klänning. Dessa val har alltså uppenbart ingenting med biologi att göra utan just kulturella uppfattningar.

    10. Clara: Visst är det så att kvinnor tjänar sämre men jag menar att det ofta är självvalt då kvinnor jobbar deltid i större utsträckning, väljer jobb i låglönesektorer och sedan blir förvånade när de tjänar dåligt och dessutom är kvinnor generellt sett sämre på att förhandla.

    11. Rent generellt sett förundras jag återigen över denna diskussion och hur upprörda en del blir när detta ämne diskuteras. Vi lever i världens kanske mest jämställda land och har det väldigt bra med i princip gratis sjukvård, dagvård, kraftigt subventionerad tandvård etc. I många länder stenas kvinnor till döds, i Sverige förekommer mer hedersvåld än vi låtsas om i vissa grupper, i vissa länder får kvinnor inte köra bil eller rösta. Där kanske man skulle kunna föra en kamp för mänskliga rättigheter, men här och om lite lön? Nej, skamligt är det.

    12. S****

      Varför är det viktigt för dig att övertyga andra om att pojkar och flickor är olika biologiskt? Du får tro det. Men jag kommer alltid vara övertygad om att skillnaderna inom gruppen kvinnor/män vida överstiger skillnaden mellan grupperna män och kvinnor. Dessutom tror jag inte att biologin styr våra liv – vi lever i ett civiliserat samhälle och biologi spelar inte någon roll. Så tycker jag! Är det ok för dig att jag tycker det? Eller känner du dig hotad?

      Varför är det så viktigt för dig att övertyga andra om att människor kan forma sitt liv med hjälp av den fria viljan? Du får tro det. Men jag kommer alltid vara övertygad om att vi har en vilja som står i kontrast till de förutsättningar vi har vuxit upp med och befinner oss i. Sånt som klass, kön, etnicitet, sexuell läggning, tro osv är avgörande för vad vår vilja ger för effekt. Så tycker jag! Är det ok för dig att jag tycker det? Eller känner du dig hotad?

      Jag kommer att uppfostra mina barn med detta i åtanke och det är inget du kan göra åt det. Jag kommer inte att uppfostra mina barn eller bete mig på ett sätt som bekräftar dig – för dina värderingar och åsikter är helt främmande för mig. Jag kommer heller inte förvänta mig att du gör nåt för att bekräfta mig. Det är okej, jag är trygg i mina övertygelser, jag behöver inte övertyga dig för att vara bekräftad i min världssyn och människosyn. Du får nog snäll bekräfta dig själv och inte förvänta dig att såna som är som jag ska göra 180 grader om för din skull.

      Lycka till i dina försöka att stå emot en riktigt önskvärd utveckling för alla som plågas under oket av könsrollerna 🙂

    13. Jag kan förstå att du tycker det är pyttigt att prata lön så länge du tjänar bra. 🙂
      En massa frågor poppar upp när jag läser dina resonemang, men jag nöjer mig med att ställa två.
      Vad du gör att kvinnor generellt är sämre på att förhandla om lön? Kvinnors biologi eller den ”duktiga flicka-mall” vi formas efter?
      Och vad är det om inte subjektiva värderingar som gör att traditionellt kvinnliga arbeten betalas sämre?

    14. Malin: för mig är det inte viktigt att få andra att tycka som jag mer än det är för andra debattörer. Varför tror du det? Är fullständigt övertygad om att jag som värderingsmässigt står på den konservativa och traditionella sidan av diskussionen INTE kommer att få någon i detta gäng med mig. Det är väl ändå inte det som är det viktiga i en debatt, det viktiga är ju att utbyta tankar och bolla idéer. Inte sant?

    15. Annika: att ha ett välbetalt jobb betyder inte att man har glidit på ett bananskal. Det har betytt slitsamt och målmedvetet arbete genom grundskola, gymnasium och universitet och efter det 12 års stenhårt jobb för min del. Det har inte varit gratis varken vad det gäller studielån, blod, svett eller tårar. Inget är gratis här i världen men inget smakar heller så gott som det man själv åstadkommit och andra sidan.

      1) Varför är kvinnor sämre på att förhandla? You tell me. Jag som har och alltid har haft ett väldigt driv i mig har svårt att förstå det själv faktiskt. Men jag har också svårt att förstå att man väljer ett lågbetalt jobb och sedan gnäller som tusan när man tjänar dåligt. Då ska man kanske göra något åt det och tex byta jobb. Om tillgången minskar ökar efterfrågan och lönerna stiger. Om ett gäng arbetstagare sitter och gnäller men ändå fortsätter på samma jobb år ut och år in, får det då någon effekt? Nej, not so much. Många kvinnor vill heller inte karriärssatsa pga små barn, mammaliv etc vilket för mig är 100% förståeligt och det min vän, det är biologi.

      2) Varför vissa typiskt kvinnliga branscher ger dåligt betalt? Många av svaren finns nog under fråga ett där. Gnäll, gnäll, gnäll men ingen riktig action.

  21. Så himla bra skrivet. Om fler kunde förstå hur starka våra normer är och hur vackert det är att få vara fri. Tänk om alla barn möjligheten att välja kläder efter känsla! Viktigt ämne och modigt att du skriver då jag vet att du vet att kommentarerna inte låter vänta på sig. Du är klok

  22. Jag som lärare så konsekvensen av denna diskussion vid lucia nu i december. Alla i min 1a klass fick välja fritt vad de ville vara utklädda till i luciatåget.
    En kille valde att vara lucia. Jag personligen arbetar ständigt med ett genustänk och tyckte detta var härligt för att han ville verkligen vara lucia och föräldrarna uppmuntrade detta.
    När vi sakta går in sjungandes luciasången hör man ett gäng killar i 3an ropa högt: ”kolla bögen, kolla bögen, han är en lucia!!!”
    I mitt arbetslag, på vår skola, f-9, arbetar vi ständigt med genustänk, med likabehandlingsplanen m.m men vad hjälper det när föräldrar har åsikter de lägger över på sina barn, eller tv, eller äldre elevers åsikter m.m 🙁
    Efter att arbetat i förskolan i många år innan skolan så vet jag att det är ett enormt arbete med genustänk m.m som görs där där och det är helt underbart men tyvärr är förskolan en väldigt ”skyddad verkstad” och den bistra verkligheten kommer ikapp i skolan. Jag säger inte att skolan inte gör samma arbete, det gör de oftast, men ju äldre eleverna blir desto mer påverkade av omgivningen blir det……
    Killen i min klass har haft en hemsk tid efter detta…..
    Jag undrar om föräldrarna till killen i min klass hade förberett honom på att detta kunde hända, eller om dom ens kunnat förställa sig det….. Hade de gjort annorlunda då?

    1. Lösningen på det som du beskriver är att skolan tar sitt ansvar för att bemöta homofobi med nolltolerans, oavsett föräldrars åsikter. Riktigt dåligt skött låter det som, synd att du inte stöttas mer i ditt engagemang!

    2. Men snälla Elsa, stötta denna och andra lärare i sina ambitioner att arbeta genusmedvetet. Varför döma ut det som ”riktigt dåligt skött”? Lätt att säga när man inte behöver göra något åt det själv, detta är inte ett lätt ämne att jobba med i skolan. Det krävs att vuxna jobbar tillsammans med målen i värdegrunden istället för att klanka ner på varandra. Hur hade du som ensam och enskild lärare agerat i detta fall? Hur hade du skött det på ett bra sätt?

  23. Hej Malin! Det var ett superbra svar du gav mig angående syftet med feminism, att feminismen spelat ut sin roll när exempelvis jämställdheten syns i lönekuverten. Så är det något konstruktivt med det som jag kan skriva under på. Men när arrangörerna till konferensen feministisk välfärd skriver ”Tänk om alla kvinnor kan finna sin inre flata. Då skulle bara en galning fortsätta att leva med män i ett ojämställt samhället” i presentationen av Mia Lodalens seminarie ”konsten att bli lesbisk” som ska lära deltagarna ‘finna sin inre flata’, ja då är vi ute och cykla. Att hävda att heterosexuella har en galen läggning som vi ska sträva bort från och vilja vara företrädare för feminism får mig att inse att vi har olika uppfattning av vad jämställdhetskampen ska syfta till. Omvänt förtryck? Nej tack!

    1. Hej!

      Jag förstår fullständigt din ställning till dessa seminarier. Men förstår du dem som ordnar seminarierna? Jag tror ibland att vi missförstår varandra lite för lätt.

      I grund och botten är det såhär: heterosexuella är INTE förtryckta. Dom åtnjuter istället mängder med fördelar på grund av sin heterosexualitet. För att inte tala om de fördelar som par har bara av att vara ett par, de mest grubdläggande fördelarna skulle jag säga är: ekonomisk välfärd, lagligt skydd och en ständig bekräftelse och acceptans i nästan alla sammanhang.

      Homosexuella åtnjuter inte dessa fördelar. De osynliggörs och förtryck aktivt i vårt samhälle. Det är fakta.

      Och med den fakta i hand och med insikten att makten över sitt eget liv (och kärleksliv) är kraftigt begränsat om en är homosexuell så måste vi hetro förstå att det finns ett behov av motstånd och av sammanslutning för att hitta kraft hos varandra. Men också ett behov av att bestrida att heterosexualitet och den heterosexuella tvåsamhet är det enda sanna sättet att leva på. Kanske är det till och med så att om vi gjorde makt analysen (fick smaka på vår egen roll om vi hade varit flator) så skulle villkoren för dem som inte lever i en heterosexuell tvåsamhet så sakteliga kunna förändras och jämställas med normen.

      Så tänker jag om att hitta sin inre flata och jag kan fortsätta känna mig trygg i min heterosexuella identitet.

  24. Några av de snällaste killarna jag har träffat använde kjol ibland. Min systerson är lika eksalterad över sin glittriga nyårsklänning som den radiostyrda bilen han fick i julklapp. I ettan som jag var lärare förra terminen var det tydligt att de barn vars föräldrar hade gett sina barn ett brett utbud i livet var de lugnaste och tryggaste. Pojken som hade rosa kläder ibland och flickan som gärna tog pojkarna under armen och sprang iväg mot fotbollsplanen. De stannade inte upp och funderade över sin plats i några sekunder innan de tog ett beslut. Jag tror att dina barn kommer bli perfekt balanserade, Clara.

  25. När jag läser kommentarsfälten får jag litet känslan av att väldigt mycket energi spenderas på att påverka pojkarna att bli mer kvinnliga, eller utveckla sina kvinnliga sidor än att påverka flickorna att utveckla sina manliga sidor. Så om ni bara har flickor så köper ni även pojkkostymer och klär på dem det eller hur gör ni för att ge flickorna ett val? Byxor i alla de former klär sig ju både pojkar och flickor i och likaväl skjortor/blusar, t-shirts och pyjamaser, så där påverkas är det ingen skillnad. Mina barnbarn först en pojke sedan en flicka klär sig ganska lika och varken pojken eller flickan gillar klänningar. Flickan gillar brorsans urvuxna kläder bäst för de är mjuka och litet slitna. Båda älskar att bygga med lego, läsa böcker, snickra, måla, spela kort och spel och de leker väldigt litet med dockor fast de har massor dockor, docksängar och dockvagnar. De går ut på promenad med dockvagnarna ibland. Både flickan och pojken spelar fotboll, simmar och gillar att åka skridskor. Jag kanske är gammalmodig men anser att det är skillnad på pojkar och flickor om man vill medge det eller ej. Min man t.ex. Är en väldigt mjuk och omhändertagande människa men är samtidigt väldigt manlig och har vuxit upp i en familj med många bröder och där fanns inga klänningar att välja bland utan de fick ett par nya jeans och skjorta till skolstart på hösten och det var vad familjen hade råd till. Alla killarna blev trots avsaknad av klänningar och sk tjejleksaker fina omtänksamma människor med många feminina sidor i sina personligheter. Idag är vi så bortskämda och har så mycket saker att vi måste hitta på nya sätt att krångla till livet på och fördömma varandra om man tänker annorlunda. Jag tror att med kärlek, omtanke och tolerans fostrar vi fina barn oavsett kön.

    1. Tycker nog att det är tvärtom i samhället generellt – mot för hur det är i det här kommentarsfältet. I samhället peppar medvetna föräldrar småtjejer att vara tuffa, ta för sig, vara starka och häftiga. För att efterlikna pojkars beteende. Väldigt få försöker i praktiken peppa killar till traditionellt tjejiga saker. Eftersom kvinnor har lägre status finns ett löjets skimmer över pojkar som är flickiga. (Eller män som är kvinnliga). De blir också retade över detta på ett helt annat sätt än flickor blir retade när de gör pojkgrejer.

    2. Kärlek och omtanke, godhet och tålamod, förböner, tacksamhet och förtröstan tror jag från föräldrarnas håll fungerar just som näringsrikt regn på plantor (=våra älskade barn). Vilka barnen är och vad som är nedlagt i dem får vi förundrade se vartefter de växer till. Vi är alla mästerverk älskade för dem vi är.

    3. Hej Lisa!
      Jag tänker så här: i samhället i stort finns i princip inga barnkläder (längre) som är vikta för enbart pojkar. Både pojkar och flickor klär sig i byxor och tröja i alla modeller utan att någon funderar över det. Dock finns det kläder som bara är tillgängliga för flickor. Kläder som pojkar inte har tillgång till. Om man vill ändra på detta -alltså ge pojkarna fler möjligheter – måste man göra det genom att ge pojkarna möjligheten att ha exempelvis klänning. Hänger du med i mitt resonemang?
      Du frågade om jag köper en kostym till min flicka. Det gör jag inte. Inte för att det är ett pojkplagg utan för att jag tycker att det är ett plagg olämpligt för barn. Vuxna kvinnor kan ju ha kostym! Iallafall kavaj och kostymbyxa! Jag köper heller inte skor med klack eller långklänning till min lilla flicka då jag tycker att det är opraktiskt. Jag kan dock berätta att min dotter gärna har slips eller fluga när hon ska vara ”fin”.

  26. Visst är det fint med utveckling i stället för stagnation.
    I en annan tid hade din husbonde och familjens överhuvud agat dig med lagens rätt om du gått mot hans vilja och ingen hade sagt något om det. Du hade inte rätt till att äga något. Ingen arvsrätt. Du hade varit tvungen att bära sjal över huvudet för att täcka ditt hår som gift kvinna. Kvinnan tiger i församlingen och andra mindre kvinnovänliga företeelser hade nog inte uppmuntrat dig till att ha några offentliga åsikter.

    Vilka tror du vi har att tacka för det?

  27. Försökte svara s**** men kommentarerna kommer så konstigt.
    Sedan nej feminism är inte argsint fattar inte vad ni menar med det. Ni har väl bara bestämt er.
    Kan det inte få vara så då att det finns föräldrar som öppnar upp för en fördomsfri uppväxt?

  28. S****

    Oj. Dra mig baklänges. Kvinnor VILL tjäna mindre? VILL jobba mindre? Var kommer dessa fördomar ifrån? Jag vet ingen kvinna som jag vet tjänar mindre som vill detta. Det är åsikter du tror och som trycker ner kvinnor.

    Det handlar inte om att blått eller rosa utan o möjligheter att uttrycka sig och bemötas i samhället. Ja, biologiskt är flickor och pojkar annorlunda fysiskt men det betyder inte att man ska behandla dem annorlunda. En annan sak är ni som skriver att era pojkar vill leka med vapen etc även om ni inte uppmuntrat det: kanske fått den uppmuntran på andra sätt? En far som uppmuntrat det eller exempelvis dagis/skola? Pojkar föds inte som mer våldsamma och mindre känslosamma och empatiska. Ni som tror det borde gräva er upp ur den sten ni ligger och inse vilka faktum som bidrar till att samhället formar människor olika.
    Med vänlig hälsning, läkare som inte vill tjäna mindre än manliga kollegor

    1. Jag känner inte många kvinnor som vill jobba heltid, nej. Och många har inte ens småbarn och vill ändå jobba deltid. Tar man jobb som tex undersköterska så kan man inte vänta sig en läkarlön. Man VÄLJER. Intressant också att du poängterar att du är läkare, vad har det med saken att göra? Du menar väl ändå inte att du ”vet bättre” än många andra härinne?

    2. Jag tycker att ditt påstående S****, att någon skulle välja att tjäna mindre saknar logik.

      http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18169

      Här är t.ex. en artikel om att lönerna inom läkaryrket är ojämställda. Det är fakta, oavsett hur det ser ut för dig som individ. Och du kan hävda att det beror på att kvinnor inte kan förhandla – det skänker inte mer logik till ditt argument att kvinnor och män förtjänar olika lön på grund av sina olika biologier – vilket är din världsbild. Det stärker inte heller logik till påståendet att kvinnor väljer att tjäna mindre eftersom det faller på sin egen dumhet. Det skänker däremot logik till de som driver tesen att kvinnor och män fostras olika och därför får olika förutsättnigar att klara sig på en patriarkalt styrd arbetsmarknad.

      Du kan dessutom inte jämföra läkare och undersköterskor. Det saknar logik att göra det. Läkaren har studerat längre än undersköterskan och har en högre lön för att kompensera för kostnaden det innebär att komma ut på arbetsmarknaden ett halvt decennium senare. Det kan däremot jämföras med lärare som har en liknande studietid jämfört med läkare men där lönen är många tusenlappar lägre – för att det är fler kvinnor som jobbar som lärare (man ska göra det altruistiskt, vara tacksam att man alls är välkommen på arbetsmarknaden, brinna för sitt yrke och bara acceptera lönen som metall- och industrifacken bestämmer är lämpliga för kvinnorna – det är inget vi väljer det är något vi blir utsatta för och aktivt måste kämpa mot för att det ska bli en förändring).

      Att ha så mycket högre lön än en undersköterska som läkare har beror enligt dig på att läkare är bättre människor eftersom att dom har kämpat mer. Förstår du hur föraktfullt det låter i öronen på någon som kämpar för att göra ett bra och professionellt jobb inom vården med minimala resurser. Det logiska skulle vara att erkänna att det i vårt samhälle finns en löjlig vördnad för läkare samtidigt som vi grovt underskattar det jobb som undersköterskor utför. Och en förklaring till den skeva värderingen av vårdens olika yrkeskategorier beror på att dom som har makt att bestämma vad som ska värderas är män.

    3. Malin:
      1) Har aldrig sagt att kvinnor och män förtjänar att tjäna olika pga biologi, har sagt att kvinnor och män tjänar olika delvis pga val de själva gör och att dessa val är delvis biologiskt styrda. Dvs att löneskillnaden till stor del har en rätt logisk förklaring.
      2) Läkaren tjänar mer. Inte av vördnad och inte pga det påstådda patriarkatet som jag inte anser finns, inte heller för att denna kommer ut på arbetsmarknaden 5,5 år senare. Läkaren tjänar mest för att denna är en bristvara, den som ställer diagnosen, håller i skalpellen under operationen och bär allt ansvar under sin legitimation. Undersköterskan tröstar, tömmer pottor, gör enklare uppgifter och servar med lite av varje. Det är också uppgifter som är otroligt viktiga och måste göras, men fler klarar av dem och tillgången är därför mycket större, dvs efterfrågan sjunker. Enkel matematik. Läkarens och undersköterskans löner ska naturligtvis inte ligga i närheten av varandra.
      3) Angående lärare så ligger de inte så lågt totalt sett när man tittar på LRs egen sida. Ligger som många andra högskoleutbildade. Är väl snarare det som är problemet i Sverige, att utbildning borde löna sig betydligt mer. Men det skulle ju leda till större klassklyftor vilket är sunt ur marknadens perspektiv men jag gissar att du inte är för det heller?
      4) Hör du inte själv hur osunt ditt resonemang är angående att män skulle styra löneskillnader mellan undersköterskor och läkare? Varför skulle de vilja det? Män är inte per automatik onda. Kom igen.

    4. Män har och är vana vid makt och kommer att försöka behålla sin maktställning och dessutom kommer dom att agera så att andra män också får makt – det är vad patriarkatet innebär. Det är fakta inte tyckande att vi lever i ett patriarkat och det är väl dokumenterat, beforskat och beskrivet inte minst i statistiken.

      Män är inte onda för att det är på det viset. Oftast sker denna maktansamling och detta vidarebefordrande av makt omedvetet. Men det sker. Och det sker eftersom det är det vi tror är normalt. Och eftersom vi tror att det är normalt måste det ifrågasättas om det inte ska fortsätta vara ojämställt i all oändlighet. Ifrågasättandet av mäns maktposition på bekostnad av kvinnans maktposition är inte manshat. Det är vad som är bäst för de flesta och inte bara för de fåtal som lyckats tura in rätt förutsättningar att ”lyckas” i livet (typ födas vit, man, borgare, i Sverige, utan funktionshinder m.m. m.m.)

      Jag är t.ex. inte ond eller en manshatare för att jag vill fördela makt från män till kvinnor. Jag sätter bara inte mannen på den högsta piedestalen och antar att det måste vara så.

    5. Malin: Ja, jobba du för det då. Hoppas att du uppnår tillfredsställande resultat. Vi tycker helt enkelt olika och det är helt ok för mig. Jag fortsätter på den linje jag håller och är lycklig och glad med det beslutet.

    6. Det ska jag. Jag och mina medsystrar gör landvinningar dagligen så jag är tillfreds och lär fortsätta vara det

    7. Jag håller med dig Malin. Ville inte poängtera att jag är bättre… Patetiskt av dig att påstå.
      Snarare ville jag med det säga att jag, liksom majoriteten av de som gick ut Läkarprogrammet förra året var kvinnor. Många kvinnor vill utbilda sig, ha hög lön, kunna försörja sig själv. Jag vet ingen alls faktiskt som vill det motsatta. Ändå tjänar vi mindre. Majoriteten av alla mina kvinnliga vänner vill absolut inte ha ett deltidsjobb eller låg lön. Inget av det du påstår S**** stämmer.

    8. Isa: Inte alls patetiskt, snarare en relevant fråga. Det var du som lyfte ämnet när du passade på att presentera dig med titel och allt…

      Om du gick ut läkarprogrammet så sent som ifjol betyder det att majoriteten av dig och dina kursare inte har barn idag, kom igen om tio år så tar vi diskussionen då. Sedan tror jag iofs inte att läkarbraschen är representativ sett mot befolkningen som helhet eftersom samtliga läkare är högpresterande sannolika karriärister som i regel inte kan jobba deltid pga arbetsbelastningen etc. Spelar ingen roll om man går ner till 80% när man likförbaskat jobbar 120% och har 700 h komp som man inte får ut i tid och ger bort i form av sjukliga skatter om man tar ut i pengar. Men det är en annan diskussion.

      En annan relevant fråga: hur många av dina kvinnliga kursare fick en ingångslön som var sämre pga sitt kön? 0 skulle jag gissa eftersom lönen bestäms utifrån landstingens placering i Sverige och inte utgående från kön.

      Vidare tycker haft det är intressant att du väljer att lyfta just könsfördelningen inom läkarkåren för den går ju i kvinnlig riktning liksom inom många andra sektorer där det krävs en lång högskoleutbildning. Flickor gynnas i skolan enligt många studier och pluggar därför vidare senare i livet.

  29. Tror stenhårt på det som Gynning sa : Den dagen tjejer börjar ta betalt och bli miljonärer den dagen är vi jämställda.Själv skulle jag aldrig ha råd med ex barn och nu är man för gammal .

  30. Åh, vad bra skrivet! Ska ta vara på dina ord den dagen jag skaffar barn. Fantastiskt kloka tankar!

  31. Du är så klok! Samhället gör verkligen allt för att motarbeta valfrihet och jämställdhet. Min systerdotter fick ett par nya skridskor, på kartongen står det ”Boys Only”, som om en flicka omöjligt kan ha svartblå skridskor. Man blir så förbannad! Hennes yngre bröder bär gärna klänning när de får välja, och det är så skönt att se!

  32. Hej! Jag tycker det du skriver är klockrent! Jag är ungefär som du gällande mina barn. Mitt största problem är att mina barn blir så fruktansvärt påverkade av andra barn på förskolan och skolan. Min treåring (som nu är fem år) kom hem en dag från förskolan och ville inte ha sina strumpor (randiga i alla möjliga färger t ex rosa, grönt, blått, svart, orange, rött osv) för att ett annat barn hade sagt att det var tjejstrumpor för att de var rosa på dem! Så tidigt! Jag tog upp det med personalen som inte var så engagerade i frågan utan bara sa ”vi kan inget göra, det kommer hemifrån”. Är din son befriade från andra barn som säger att det är tjej färg/kläder eller killfärg/kläder? Jag har ju såklart pratat med barnen om det här med tjej och killgrejer många många ggr men ändå väljer de nästan alltid det ”könstypiska” för att slippa kommentarer och/eller bli retade. Nagellack, klänningar och smycken har de gärna hemma, men deras kompisar har tydligt ”lärt” dom att de inte blir accepterade om de har sådana kläder och accesoarer i skolan/förskolan. Jag tycker det är så hemskt och ledsamt! Jag kan ju inte tvinga dom att ta fighten för jämställdhet även om jag försöker stärka dom i att strunta i normer och vad andra tycker och säger utan istället lyssna inåt. En fråga till, vi har tagit upp jämställdhet på föräldramöten både i skolan och förskolan men det är svårt att få till ändring när både personal och föräldrar är för könsuppdelning och många tycker tom det är bra, har du/ni aldrig haft sådana här problem på förskolan? Med vänlig hälsning Johanna