När jag som liten kom hem till farmor skyndade jag mig in i vardagsrummet för att länsa bjudburken. Vet du inte vad en bjudburk är? Då har du verkligen gått miste om något! En bjudburk är en burk med godis som står framme för gäster att fritt förse sig ur. Farmor Beda hade en grön sådan, i bubbligt glas. Jag sprang ständigt dit och grävde och knölade kinderna fulla med kolabönor. Farmor var inte snål med karamellerna.
Bjudburken signalerar hemkänsla och trygghet. En av de allra första saker jag skaffade när jag flyttade hemifrån var en egen bjudbuk. Varje gång jag ser den tänker jag på min farmor. Rund och god – för hon hade rikligt försett sig själv med burkens innehåll. För att undvika att mitt godis går samma öde till mötes fyller jag burken (eller nu för tiden skålen) med lagom gott godis. Inte så gott att jag inte kan motstå det. Men ändå så pass gott att man blir glad för att bli bjuden! Det är bjudburken i ett nötskal. Burken ska stå synligt – i kök eller vardagsrum så att gästen fritt kan förse sig. Tycker du att äter för mycket? Håll mun – bjudburkens innehåll är inte villkorat.
Sedan jag fick barn hålls dock godisskålen gömd högt upp på en hylla, utom räckhåll för giriga barnfingrar, så det gäller att komma ihåg att ta fram den för eventuella gäster.
Bästa bjudburksgodiset
Polkagrisar
Bridgeblandning
Werthers original
Briobitar
Kolabönor
Mariannegodisar
Alla hårda karameller som ger sår i gommen. Se bild ovan.
78 svar
ÄLSKAR beskrivningen av bjudgodiset, “Inte så gott att jag inte kan motstå det. Men ändå så pass gott att man blir glad för att bli bjuden!”. Så klockrent!
Marianne och Bridgeblandning är ju FÖR gott, haha. Skulle mula i mig det själv direkt.
Ako-kolor, mars och japp och hårda karameller kan gott få ligga kvar och ätas upp av nån annan 🙂
Jag har en skål med polkagrisar på jobbet. Exakt sådär lagom gott att jag inte äter upp det direkt men skönt att ha för de tillfällen när suget är stort.
Farmor hade ofta nån slags ananasgodis som bjudbitar, hårda karameller som kom i en burk med ananas på!
Ja! Det var nog vanligt på tidigt 90-tal eller nåt sånt. Fanns även hos min farmor. 🙂
Fazer Ananas. Finns fortfarande.
Åh! Jag minns farmor Sonjas bjudburk! Innehöll det mesta på din lista!
Fin beskrivning av bjudburken och väldigt fin bild! Så inbjudande 🙂 jag har för dålig självdisciplin för att ha en bjudburk, jag tror inte att det skulle funka!
Min tydligaste bild av denna bjudburk är den som min gammelfarmor hade. Det brukade vara Mariannegodisar, utan papper, och de hade kanske smält lite i solen någon gång och fastnat i varann. Man förstod i alla fall att de legat där länge och väl och väntat. Inser nu att det är många grejer jag gillar som fått vänta till sig. Skorpor som blivit lite mjuka och sega, torkade äppleskivor med lite damm på, mackor som bretts tidigt på morgonen och äts på utflykten på eftermiddagen och så klart godisar som fastnat i varann. Allt sådant har mina äldre släktingar bjudit på under barndomen och det känns härligt.
Kan förstå tjusningen i mackor som legat till sig så smöret riktigt sjunker in 🙂 men äppelskivor med damm lät inte lika attraktivt, haha.
Åh, kolabönor. Det och geléhallon hade min mormor i sin bjudburk, som var ett minihöganäskrus. Den för barnen. För de vuxna fanns bridgeblandning i en liten skål av glas. Nostalgi!
Kan även lägga till “Bil-burken” som alltid fanns i mormor och morfars bil i Luleå. Metallburk med små hårda “apelsinklyftor” i gult, orange och rött. “Ska du ha en karra?” (Mamma och pappas bil-burk däremot, också i metall, innehöll hårda karameller med något vitt damm på. PÖH!)
Åh så kul! Min mormor och morfar hade också en bil-burk med just de där apelsinklyftorna!
Haha! Min morfar hade en bilburk med “Kungen av danmark”. Varje gång hoppades jag att jag skulle tycka om dem, men besvikelsen kom som ett brev på posten.. ändå envisades man med att smaka. Det var ju karameller liksom!
Min mormor hade också en sådan burk och den var jag också snabb med att gå och kolla in. Här hemma går det dock inte så bra att ha en sådan burk för vi är för snabba med att äta upp det själva. Men kanske borde ge det ett försök till igen för det är himla trevligt.
Jag kör med en chokladburk. En burk med bara goda sorters mörk choklad. Mörk choklad tycker inte mina barn är så supergott och tar de en bit ändå så kommer de inte ta en bit till. Men jag tycker det är mumsigt!
Och Peps! (Mint-, och chokladkulor i vitt, rosa och grönt) Såna hade alltid min gammelmormor hemma i sin bjudburk. 🙂
Peps! Dem hade jag glömt. De görs väl inte längre? Älskade dem, jag och syrran var noga med att dela lika så vi fick lika många av varje färg.
Peps finns att köpa som lösgodis, även om jag tror de ofta kallas mintkulor eller nåt liknande nu
Köper aldrig smågodis/lösgodis men det verkar som om jag måste tänka om där märker jag! Peps som legat i en jackficka och fått lite ylleludd på sig, det är finfina grejer! Jag blir 12 år igen. 🙂
Just det! Min farmor också. Peps förknippar jag starkt med både farmor och min pappa. 🙂 Tycker fortfarande väldigt mycket om de karamellerna.
Åhhh vilken nostalgi, mormor och morfar hade en sådan oftast med bridgeblandning i. Kan dock inte se en sån hemma hos oss, barnen eller vi vuxna hade tömt den möjligtvis hade marmeldkulor legat orörda men vem blir glad av att bli bjuden på det, kolabönor däremot är ju det bästa som finns!!!
sådan igenkänningsfaktor! hos min mormor var det den blå keramikskälen i vitrinskåpet i köket, fylld med werthers original.
Åh, sån nostalgi! Mormor och morfar hade också en skål med bjudgodis. Antingen Marianne eller sån där engelsk lakritskonfekt.
Mormor hade alltid Danske kungen och en hård gul honungsgodis som var mjuk i mitten. Hennes stod i skåpet ovanför diskbänken. Min farfar hade en genomskinlig glasgris med kork i nosen. Polkagrisar bodde däri 🙂
Vet någon vad den gula karamellen kan heta? Den hade min farmor också <3
I Gustaf VI Adolfs testamente står det att skålen med polkagrisar i vardagsrummet på Ulriksdals slott skulle stå kvar efter hans bortgång <3
Åh, vilket inlägg! Nostalgi på hög nivå. Min farmor hade också en bjudburk, eller mer ett fat. Sockerfria karameller och Marianne fanns det alltid. Samt lakritskonfekt. Tack för det här inlägget. 🙂
åh… Farmor hade alltid en porslinsvan ståendes i tv-rummet.. Tidigaste minnet är just bridgeblandning, men mot slutet va de mer polly och marianne… <3 Måste hitta åt min bjudburk…
Åh, min farmor hade en röd skål med lock, med gulddekor, kan ha varit från Gefle porslinsfabrik… stod på sekretären i vardagsrummet, och detvfanns alltid godis i den, typ kolabönor och polkagrisar. Man var ju alltid tvungen att kika i skålen varje gång, och visst fanns det alltid något där! Härliga minnen!
Oj efter att ha läst kommentarerna känner jag mig som den enda som aldrig upplevt det här med bjudburkar, visste inte ens att det var en grej förren nu!
Älskar bjudburkar! Min farfar hade en blåvit kinaskål med punchpraliner i. Den skålen har jag nu tagit över efter att han lämnat oss.
Mormor och Morfar har alltid Marianne! Bra med bjudgodis som har papper tycker jag. ????
Just precis så var det, Samma “sorts” farmor och samma godis. Tack för påminnelsen ???. Ingela
Min farmor och farfar hade också en bjudburk som jag efter att de gått bort fick ärva. Dock tar jag bara fram den ibland, helt omöjligt att ha en godisskål hemma med barnen, den länsas ju på en gång:)!
Åh, vi hade en sådan burk hemma som gått i arv. I ömtåligt, konstfärdigt målat porslin. Vid högtider var den alltid full med nonstop, och ibland annars också. Det var alltid lite av en överraskning att se om det var något i när man öppnade locket.
Hemma hos min danska mormor fanns bjudnissen om jularna. En tygtomte som höll en tygkorg full med pebernødder. Man var tvungen att fråga innan man fick ta, men nissen sa alltid ja. Det var väldigt viktigt att fråga. Gjorde man inte det fick man en uppläxning av mormor!
Alltså det här inlägget ger mig sån nostalgi känsla och mysfaktor! Tar mig tillbaka till början på 90 talet när jag var i 7 års åldern och mormor hade en burk med nallar på fullt av karameller! Vi fick ta så mycket vi ville jag min syster och mina kusiner. Minns en syrlig gul karamell som inte var god först men som blev god när den blev söt haha. Tack för att du delade detta! Blev sugen på werthers original nu.
Tack för allt du delar! Du är en ljusstrimma i mörka november. ?
Mormors bjudburk var en fin skål i pressglas med lock på. Alltid fanns det karameller där. Polkagrisar, både vanliga och så de där fina glansiga liksom lite skruvade, Danske kungens bröstkarameller och många av de sorter du räknat upp. Nu finns denna bjudburk här hos mig och det första barnbarnen gör är givetvis att kolla vad som finns där denna gången. Roligt att det finns fler som minns och även innehar en sådan.
Härligt, tack för detta underbara tillfälle att återminnas mina gamla släktingars karamellskålar!
Gammelfarmor hade en porslinsskål i guld och grönt med lock med knopp. I den fanns just de där hårda karamellerna i glada färger som man får så ont i gommen av. Hennes son, min morfar hade en skål med Basetts lakritskonfekt. Jag hade inte ätit det på närmare 40 år, men nu i helgen hade svärföräldrarna en sån skål hemma. Mina döttrar älskade det godiset. Lite oväntat för visst faller under den där avdelningen, godis man äter bara för att det är godis, inte för att det är gott. Men bäst av allt var att bli påmind om bilgodiset. Det obligatoriska. I morfars bil var det AKO Mint och om det var lyx, någon gång de med choklad.
Min farmor hade också en bjudburk, fast den kallades inte så utan gick under namnet “silverskålen”, med precis sånt godis. Man kunde också hitta Vicks halstabletter där i om godiset började sina! 🙂 Nu står den hos mina föräldrar och alla vi, numera vuxna, barn kikar i den vid varje besök!
Jag blir alldeles lycklig då jag tänker på bjudburken, fanns en i porslin med porslinslock hos min farmor och farfar ❤️ Vi har en vi med, står dock på en hylla nästan ända upp mot taket ?
Bridgeblandning är ju bästa godiset! Skulle inte kunna hålla mig en sekund 🙂
Precis så! Så var det hos min farmor 🙂 Gillar din Bjudskål, gissar hejvilt att den är designad av Helmer Ringström 🙂
Mormor hade en grå bruk med Kina puffar i, och ibland låg det plopp där 🙂
Ah, min mormor hade också en bjudburk! Med kolabönor, ja. De låg ju där hur länge som helst, godisarna. Vi äter så mycket större mängder godis idag, en bjudburk motsvarar ju bara nån halv lördagsgodispåse sådär. Skulle försvinna i ett nafs.
Åh den burken står fortfarande på skänken hos min mormor Alice 94år! Hennes är fylld med hemkokta chokladkarameller, jag hade ingen aning om att det var en känd företeelse, underbart!
Mormor har en pressglasskål på fot med lock till som hon antingen hade punschpraliner eller hemlagad äppelkonfekt i. Älskade underbara mormor!
Underbart blogginlägg 😀 Inte tänkt på den men visst fanns den hos farmor & gammelmormor. Mamma har tagit hand just om själva burken från sin mormor och berättat vad som fanns i då. Helt klart en tradition som bör återupprättas! Tack Clara
Åh min mormors bjudburk innehöll alltid “Kungen av Danmark” och “Mor Emmas karameller”. Vilka minnen. En väldigt vacker glasskål med lock.
Bra idé att fylla burken med lagom gott godis. Men polkagrisar tycker jag ligger under strecket… När jag var barn hette vår närmaste granne Tant Viola (antagligen var Tant inte hennes dopnamn – men det var så hon hette) och hon hade alltid en burk med Hollandse Drops stående i skafferiet. Och när man kom på besök fick man ta en (1). Det var på den tiden då Hollandse Drops bara kunde köpas på Danmarksbåten, på den tiden då burken innehöll flera olika lakritskvalitéer istället för som nu bara två, på den tiden när lördagsgodiset var en liten påse och godis inte såldes kilovis.
Hade gärna haft en så bjudburk, om jag litat på mig själv. Men med polkagrisar kanske det går…
Åh, nostalgi! Underbart<3
Mmmm familjeblandning och karameller!
Åh ja! Farmor och farfars bjudburk var en röd plåtburk med en flicka på locket – kanske Carl Larsson motiv? Och den innehöll alltid polkagrisar. Min mans farmor har en jätteful porslinshund där hatten är locket och alla älskar den – inklusive våra kids dvs barnbarnsbarnen, den innehåller blandat lösgodis. Dessutom finns där alltid en liten flat skål med nonstop i salongen som bonus liksom ?
Å, min mormor hade också en sån. Men bridgeblandning, vilket var ett säkert kort för att inte jag som barn skulle äta för mycket – det fanns goda, men många av dem var inte det (enligt mig). Nostalgi! Hörde bjudburkar till den generationen?
Så mysigt! Vi har fått ärva min mans farmors “bjudtomte”. Det är en skål med en tomtenisse vid sidan av, och den tar vi fram i december varje år och så ska den alltid vara välfylld med Twist 🙂
Men åh! Min mormor hade en bjudburk i köket, en gammal senapsburk med korklock. Den var det enda jag ville ärva efter henne då hon gick bort. Nu står den i mitt kök, dock utan godis i… Med mig i huset blir det liksom inte så långvarigt ?
Haha gulligt, men är inte hela poängen med att bjuda är att man bjuder på nåt som är extra gott?
Min mamma har alltid haft en bjudburk på vardagsrumsbordet. Den innehöll alltid lösgodis eller fruktkola från en sån där jättestor påse. Men min mormor hade alltid, året runt, hemkokt knäck. Hon förvarade dem gärna i en återanvänd chokladask från julen. Hos henne kunde det också finnas polkagrisar och hårda karameller liknande dem du har på bilden. men trots att hon hade långt till närmaste affär var det aldrig slut på godis. 🙂
Vad roligt, då är det en bjudskål jag har i Vardagsrummet! Det är en en glasskål med glaslock och det är bara att ta! Visste inte att det hette så, vad kul! 😀
Underbart! Min mormor Sigrid hade hårda karameller: apelsinskivor i gult och orange, mormors sidenkuddar (finns de numera?) och kungen av Danmark.
Ååh tack för påminnelsen! Mormor och morfar hade en Grön Anna burk med lock i kammaren innanför köket. Oftast fanns det polkagrisar i den, ibland Kungen av Danmark. De var ju inte så goda egentligen, men i brist på annat gick man in dit och norpade en karamell ibland. Burken stod på en liten byrå där mormor hade prydnadssaker och en fin ask. Jag minns att jag lyfte och tittade på alla de fina sakerna medan jag tuggade på karamellen. Kommer också ihåg att vi kusiner brukade sitta tillsammans och titta i fotoalbum i morfars “sova-middagsoffa” som han hade döpt till Ulrika 🙂 Fint minne.
Nostalgi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Åh, min mormor hade en bjudburk, en bonbonjär med mintkulor i, i ett glasskåp i köket. Mammas faster Ingrid hade också en med polkagrisar i, på bordet i vardagsrummet. Jag har också haft en bjudburk, gärna med ingefärskarameller, och jag har länge varit på jakt efter en bra bonbonjär utan att hitta en.
Precis så gjorde jag hemma hos mormor och morfar också! Det var kolabönor, polkagrisar, syrliga citruskarameller och om man hade tur kinapuffar! Jag brukade gömma godis i olika prydnadsskålar med lock för att vara säker på att det skulle finnas något gott nästa gång jag kom!
Åh, jag har också starka minnen av bjudburken. Jag följde med min mormor på besök till andra tanter, och då ingick det att de tog fram bjudburken. Jag var instruerad att bara ta en karamell, och då sa tanterna “ta två du” – och då fick man ta en till, likadant varje gång! I min mormors burk fanns polkagrisar och sidenkuddar, jag har ärvt burken och ser till att det alltid finns något i den.
Oj, vilken härlig nostalgikick! Min farmor hade alltid Mintolux-karameller med tjockt hårt mintskal runt en kolakärna. Annars var ju polkagrisar, kungen av danmark o kolabönor vanligt förekommande hos tanterna på 70-talet!
Var mycke hos mormor och morfar som barn och nu talar vi om 50-talet. Mormor hade alltid en skål med polkagrisar stående och som barn var det en karamell som gällde. Morfar däremot var mer givmild. Han hade alltid en ask gröna Läkerol i västfickan och jag älskade dem. Ser fortfarande morfar framför mig när jag idag (mycket sällan) tar en grön Läkerol
Hos min morfar stod det en skål på tv’n. Som jag minns det var det alternerade han mellan polkagrisar och punchpraliner (sånna där bruna med mintkräm inuti och vita prickar utanpå).
Oh, jag vet precis vad du menar. När jag var liten för nästan 50 år sedan var det bästa jag visste att öppna locket på godisburken min mormor och morfar hade. När mormor dog för 5 år sedan var den det jag helst av allt ville ha efter henne och den fick jag. Ingen annan hade samma känsla som jag för burken. Den är väl inte särskilt fin ( röd och vit mosaik med guld lock) men för mig betyder den massor.
Min farmors bjudburk, en glasskål med lock, står i mitt vardagsrum. Tom pga min dåliga karaktär…..:-) men farmor hade alltid polkagrisar i den. Jag hade faktiskt glömt bort att de flesta i farmors generation hade bjudgodis, oftast någon hård sort som klibbat ihop. Kul att så många delar minnet av bjudburkar.
Åh! ÄLSKAR bjudburkar. Tänker på Tant Berg i Lotta på Bråkmakargatan. Min Farfar hade en rolig variant av bjudburk – han hade i princip alltid Ahlgrens bilar i det lilla hålet mellan sätena i framsätet på bilen. Där fick man alltid förse sig. Hade även min favorit-tant i kyrkan, Tant Ingegärd, som alltid (alltså ALLTID) stack åt en en werthers-kola när man satt bredvid henne i kyrkan. Hon behövde aldrig vara utan sällskap i bänken. 🙂
Ska bannemig skaffa en bjudburk!!! Kommer äta upp allt själv men det får det vara värt.
Vilket fint och nostalgi-framkallande inlägg som påminde mig om något jag inte tänkt på på länge.. Min farmor hade två bjudburkar en kristall-skål med lock som alltid var full med “Peps” mintgodis, och en kinesisk skål med salta jordnötter. Jag nallade i den första och pappa i den andra. Fina minnen.. Tack för påminnelsen!
Så mysigt! Min mormor hade alltid en sån skål välfylld när vi kom.
Minns att hon ett tag hade en glasbonbonjär, då var man tvungen att vara smidig med glaslocket för att inte min bror skulle höra att jag tagit en mer godis än honom!
Min mammas mormor hade också en sådan skål som mamma tagit över. Det enda godis den varit gäst till är Kungen av Danmark. När jag var liten trodde jag att det godiset skapats just för den glasskålen med lock då den har exakt samma rosaröda färg som karamellerna.
Underbara minnen du väcker!
Åh, sån nostalgi! Min farmor hade också en bjudburk, eller en skål snarare. En kristallskål med lock och den var alltid fylld med exakt godiset ovan.
Mormor hade en sån! Fanns alltid något i den och de var också sånt där trist karra som man blev nöjd egentligen av att bara titta vad som fanns. Fanns alltid godis i den, trots att vi var 12 barnbarn på besök samtidigt. Magisk burk!
Åh jo, nog har jag mött bjudburkar! Jag har ärvt mormors bjudburk, en underbar porslinsskål med lock. I den ska det finnas citron- och apelsinkarameller, såna som ser ut som små klyftor, och som är ihopkletade till en kluns. *s*
Jag minns också dessa skålar med bjudgodis. Hos farmor och farfar var den i pressglas och stod på en smal fot. Det var svårt att ta godis utan att det kirrade till och fick kusinerna att komma rusande. Tyvärr minns jag inte godussorterna. Hos mormor och morfar fanns det en blå åsna i porslin med en vagn bakom. I den fanns mormors hemkomna kola, men bara vid jul. Den åsnan finns i min sädotters ägo numera.
Första gången jag är inne på din blogg. Den ser ju väldigt fräsch och fin ut.
Du är ju inne på att kemikaliebanta hemmet, men missar du inte då om du fyller en skål med godis = massor med äckliga ingrediense, färgämnen och konserveringsmedel. Och inte så kul för dina små barns tänder heller, precis.
Hur tänker du där?
Välkommen hit Inger! Mina barn får inte äta godis annat än på lördagar och brukar få fem-sex godisar var. Så där är jag inte så orolig =) med måtta går allting bra.
TOTAL igenkänning! Min farmor hade också en sån, dock ej kallad bjudburk, men med just sånt godis som du beskriver. Fint att bli påmind om det. 🙂