Målet med det jag gör

Jag har ett mantra i huvudet när jag arbetar och skapar. Min blogg, mina böcker, mina bilder och texter. Konstigt nog är mantrat på engelska – och det lyder ”I want to inspire and empower women”. Det är ändå därför jag håller på. Därför att jag blir så jäkla glad när någon säger att de fått inspiration av att följa mig.

Vare sig de blivit inspirerade att baka mitt bästa morotsbröd, starta företag, välja ekologiskt, stå upp för sig själv i en löneförhandling, börja träna eller unna sig massa grillchips och choklad. Oavsett vad det gäller så är belöning för allt jag gör – att veta att jag inspirerat någon. Enkelt och svårt på en och samma gång.

För det som inspirerar den ene avskräcker den andra. Jag blir ibland beskylld för att skapa orimliga ideal här på bloggen. Och det är förstås tråkigt att någon ska behöva känna så. Men min blogg är inte för alla. Det jag producerar är för alla som blir inspirerade, som får en liten energikick, som känner att vardagen är lite roligare för fem minuter. Det är av den anledningen jag håller på.  Du som inte inspireras – det är inte dig jag skriver för. Jag hoppas uppriktigt att du hittar någon annan att inspireras av, för det gör hela skillnaden.

När jag mått som sämst har en härlig kokbok med vackert stylade recept kunnat få mig upp ur sängen. Ett nytt nummer av Gård&Torp eller en vacker post på någons instagram. Ibland kan små och till synes ytliga saker tända ett litet bloss i mörkret och plötsligt brinner man igen.  Vad lever vi för om inte för att injicera varandra med lite energi?

Så. Det är målet med det jag gör. Men nu är jag nyfiken på vad som är målet med det du gör? Har du ett mantra?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

54 kommentarer på “Målet med det jag gör”

  1. Fint och viktigt inlägg tycker jag. Jag arbetar med hållbarhetsfrågor i offentlig sektor och min inspiration är att få bidra till en mer hållbar och vänlig värld och att i alla situationer försöka vara en god förebild för mina barn. Ju mer hållbart och vänligt jag försöker att leva ju meningsfullare känns mitt liv och om det förhållningssättet kan inspirera andra, om så bara till en enda vänlig handling, så känns det bra.

  2. Jag tycker att det är så himla bra att du som en del av inspirationen hela tiden påpekar att detta är ditt jobb och ditt företagande och inte bilden av en perfekt hemmafru. Det gör det lättare att njuta av bilderna utan att känna pressen på sig själv.
    Dog förresten av skratt av din kommentar angående pojkarnas frukost. Hur sned världsbild har man om man anser att definitionen av en dålig uppväxt är ”min mamma bakade bröd medan vi åt frukost”?

  3. Jag har följt dig och din blogg i snart 10 år, men har inte varit inne här på någon månad nu då jag fått barn och inte unnat mig tiden till bloggläsande. Nu sitter jag i alla fall här med en kopp kaffe och ett snövitt landskap utanför och fick bara sån feel good känsla av att vara tillbaka här. Du är en sann inspiratonskälla och får mig att känna sån frid på nåt sätt när jag nu sitter här. Tack vill jag bara säga, för att du fortsätter att blogga och inspirera!
    Varma hälsningar från en som inte kommer ta en paus från din blogg igen! <3

  4. Jag vill lära känna mig själv och bli en bättre människa – som arbetskamrat, vän, förälder, dotter, och så vidare. Vill känna att jag alltid försöker bli en bättre version av mig själv. Vissa dagar går det kasst och andra dagar bättre.

  5. Mitt mantra är ”ett jämställt och jämlikt samhälle för våra barn och barnbarn” det är både målet och meningen med det jag gör. För oss som kämpar på här- och nu brukar jag istället försöka det det som en process där resan i sig är det viktiga. Hoppas också att kunna inspirera och peppa de som är med längs vägen <3

  6. har en träningsdvd där en sympatisk australienska leder en genom ett 45 minuterspass med gummiband. hennes milda pushade som jag vid detta laget har hört nära 100 ggr är
    did you go for your full potential…
    respect what you can do
    what doesnt kill you makes you stronger
    dont be afraid to overload your muscle
    rest and restore, dont forget…

  7. Jeg arbeider som førskolelærer/dagis-pedagog, og min motivasjon i jobben er å gi barn gode, glade, kjærlige hverdager med fine minner. Og mitt ‘mantra’ både i jobben og ellers er ‘ingen kan gjøre alt, men alle kan gjøre litt for at verden skal bli et bedre sted’. Alt fra å kildesortere og være forbruksbevisst, til daglige ‘random acts of kindness’. Ønske bussjåføren en fortsatt god dag i det jeg stiger av, stoppe turister med kart i byen og tilby hjelp, holde opp døren for den som bærer tungt ut av butikken, hjelpe en ustø/eldre person opp en trapp/inn på en buss/over en gate, gi et kompliment til en random fremmed jeg synes er stilig eller vakker…..listen er uendelig. Det er et mindset.

  8. Du inspirerar mig till att mitt i en underbar men kaotisk småbarnstillvaro komma ihåg de vackra detaljerna i livet så att jag själv gör min värld lite vackrare. Mitt mantra, efter att länge ha fokuserat på karriär och en väldigt aktiv fritid, har till slut bara destilleras ner till ”var så snäll mot din omvärld som möjligt”.

  9. Tack för att du gör det du gör. Du har varit en inspirationskälla för mig i många år vid det här laget, jag blir alltid lyft av att titta in hos dig.

    Själv har jag som mål att använda min kunskap, erfarenhet och mina gåvor på bästa sätt. Det låter så pompöst att säga att jag vill tjäna Gud och mina medmänniskor, men jag tänker att vi alla kan bidra till att göra världen till en bättre plats i vårt eget lilla hörn på jorden.

    Jag har vigt snart tio år av mitt liv åt att kämpa för en bättre psykiatrisk vård i allmänhet, och situationen för personer med (allvarligt) självskadebeteende i synnerhet. Med tiden har mitt fokus skiftat, jag har nått resultat i mitt tidigare arbete, och jag ägnar nu allt mer tid åt mina präststudier parallellt med mig psykiatriengagemang. Allt har sin tid, står det i predikaren, och nu är det i frågor om kyrka, tro och feminism som jag tror jag kan göra bäst nytta.

  10. Fint inlägg, tankvärt. Mitt mål är Balans, mellan livets olika delar: barn, familj, man, jobb, karriär, vänner, socialt etc. Dagliga mantrat: ”jag gör så gott jag kan utifrån dagens förutsättningar, o det är bra nog”
    Det går natuligtvis inte att uppnå full balans varje dag, eller varje vecka ens, men kanske på månadsbasis, eller per kvartal.

  11. Vilket bra inlägg! Jag inspireras verkligen av din blogg!
    Själv läser jag till förskollärare. Målet med det jag gör är att bidra till barnens värld. Skänka glädje, trygghet och lust att lära. Samtidigt som jag får arbeta med något som även förgyller min dag. 😁👍

  12. Mitt motto är att jag lever inte bara för mig själv, jag blir glad av att dela med mig. Det är lätt att göra på jobbet. Ställer nu och då nybakade bullar eller en blombukett på personalbordet. Det gör andra glada, de känner sig sedda och uppskattade och jag blir glad. Jag tror på sådd och skörd och håller inte så hårt på mitt eget. Unnar mig också kvalitetstid med mina vänner. Skulle jag bli sårad eller ledsen av något så har jag lärt mig att sova på saken. Ligger känslan kvar nästa dag eller efter helgen så kan det behova redas ut, annars lägger jag ingen energi på det.

  13. Så bra och viktigt inlägg. Lyssnade också i kapp på din pod och lyssnade då på avsnittet där du och Erica pratar om er utmattning/utbrändhet. Är själv där just nu. Under min resa tillbaka så funderar jag mycket på vad som är målet med det jag gör och framför allt jobbar jag mig mot målet på ett hållbart sätt idag eller sliter jag för mycket på mig själv, min familj med mera för att komma dit? Kanske finns det en annan väg mot målet som passar mig bättre. /V på http://www.1825dagar.se

  14. Om jag inte minns fel så skrev du vid något tillfälle om ‘additionssjukan’, alltså att man lägger ihop alla lyckade liv man läser om, utan att tänka på vad var och en prioriterar bort. Det inlägget hjälpte mej jättemycket!
    I mitt liv vill jag prioritera relationer, men kvalité framför kvantitet. Jag vill ha levt så att jag har människor som sörjer mej när jag är borta. Och om jag har något motto så ska det vara tacksamhet. (Typ måndag morgon i november; det finns folk som tvingas prostituera sej, jag ska vara GLAD när klockan ringer och jag har ett riktigt jobb att gå till:-)
    Hör att jag låter jobbigt präktig, tur att man är anonym:-)

  15. Jag är en av många som inspireras av dig och det du gör. Inspiration är en av de bästa gåvorna att få tycker jag. Så jag vill skicka dig ett stort och hjärtligt tack!

    Det känns som inspiration ofta går hand i hand med lust. Kanske att det är lusten som är min motor och inspiration som är målet, eller så är det tvärtom eller både och 😊

  16. Detta är EXAKT därför jag dagligen läser din blogg, den inspirerar och får mig att hålla mig på rätt sida av ”galenskap”. Din blogg har blivit som ett andhål när jag känner att jag svävar iväg från mig själv och jag vill hitta tillbaka till min riktning. En trygghet att jag inte är ett ufo med mina visioner. Jag pluggar juridik och gör allt för att slå mig högt i en mansdominernade värld, jag älskar juridiken men kan lätt bli meddragen i någon föreställning om att man ska vara vilja jobba 210% av dygnets timmar, bli affärsjurist och klättra högt på den så kallade karriärsstegen. Sen kollar jag mina bloggar. Blir påmind om vem jag egentligen är. Jag vill inte bli meddragen, jag vill ju stå upp och säga att man kan göra saker annorlunda! För om jag, en vit medelklasstjej med trygg familj inte har orken att ifrågasätt, vem ska då göra det?

  17. Jag tror jag tänker likadant, men jag vill inte bara inspirera dem till att göra något, utan jag vill inspirera dem till att börja träna. Men det är väl så det blir när en är PT och det är det enda en skriver om på bloggen… 🙂 Du inspirerar mig till att ta för mig! Så tack!

  18. Åh vad man behöver inspiration och bränsle för sin egen kreativitet! Och trots att du är jämngammal med mina egna barn hittar jag massor med inspiration på din blogg. God inspiration är ålderslös. Mest inspireras jag av din förmåga att skapa miljöer som påminner om mina egna barndomssommrar hos släktingar på en stor gård i Småland. Varmt och vänligt med ett hopplock av vackra bruksting från första halvan av 1900-talet.

    Mina egna mål har förändrats över tid. I samband med att min man gick i pension och vi sålde vårt stora hus har vi börjat Livet 3.0. Nu är vi konsolideringsfasen. Nu kokar vi ihop livets skeenden och vill skapa en småskalig tillvaro med eftertanke och kvalitet, finnas till för våra nära och kära och stötta dem i vått och torrt.

  19. Åh vilket härligt inlägg! Lustigt att du nämner just mantran – för det är något som jag funderat själv mycket på senaste tiden!

    Mitt mål, eller mantra är: alla kan skapa. Inspirerad själv av människor som besitter och faktiskt delar med sig av smarta knep och lösningar! Gör-det-själv tips av alla de slag. Så jag startade en egen youtubekanal för att kunna dela med mig av det jag kan – och för att det är förbaskat roligt också! 😄 Tack för en underbar blogg!

  20. Du är verkligen inspirerande Clara!! Dina foton är så vackra, din beskrivning av vardagen så härlig och dina små ögonblicksbilder får mig att njuta av de små sakerna! Och inte att förglömma när du ryter ifrån – älskar det med! Så kul att följa din blogg!!

  21. Har provat på många olika yrken och har alltså av en eller annan anledning varit tvungen att byta inriktning. Den bitvis krokiga vägen har lett fram till att jag nu jobbar som sjuksköterska. Oavsett vad jag gjort för val har det avgörande varit känslan i magen…du vet…när allt i kroppen bara säger till en att ”du är på fel spår!!!” Eller ”jo, men det här känns bra”. Tror att det är viktigt att vara sann mot sig själv och tro på det man gör oavsett arbete/val. Har nog inget mantra, men en återkommande vilja att verkligen stanna upp och känna efter. Tack för att jag, dagligen, får minst fem fina minuter i Underbara Claras värld!

  22. Mitt mål är att varje dag se, hjälpa och stärka åtminstone någon av mina elever så att dens dag blir en liten aning bättre. Jag jobbar som resurslärare med de elever som i en vanlig grundskola har svårigheter att arbeta och nå mål på samma sätt som andra.

    Mitt motto, som jag också försöker lära min dotter och mina elever, är ”tillräckligt”. Att kunna känna att man arbetat tillräckligt och lyckats tillräckligt. Det är viktigt att kunna se att det räcker ibland.

  23. ”Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, hela din själ och hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv” Det räcker långt som motto. Jag lyckas inte alltid så bra att hålla det men då är det gott att nåden räcker. 🙂

  24. Det är spännande med inspiration. Jag inspireras ju av din blogg, har följt den i åratal, och gillar det mesta du gör. Inte så att jag alltid håller med – men jag älskar att få ifrågasätta mina värderingar när jag läser ett ”ryter ifrån”-inlägg.

    Hursomhelst så tänker jag ofta att jag borde bli inspirerad av samma saker som du inspireras av, så jag tittar ofta in på andra bloggar som du rekommenderar, och läser några inlägg. Dock fastnar jag nästan aldrig.

    Det är ju precis som du säger, alla inspireras vi av olika saker – och trots att jag inspireras av dig så hittar jag inte min inspiration där du hittar din. En fantastiskt märklig paradox!

    Älskar nya bloggen – fortsätt in i framtiden som du hittills gjort. Du är min inspiration och jag hoppas att jag någon gång hittar mitt sätt att kunna jobba åt mig själv. För working for ”the man” börjar jag så smått tröttna på…

  25. Jag är socionom och mitt mål med det jag gör är att hjälpa andra. Mitt mål är att vara modig för den som inte vågar, vara stark för den som är svag och lyssna för den som behöver prata. Mitt mål är att de som träffat mig har känt sig sedda och att mötet med mig burit frukt- med vad det än innebär för just den jag mött.
    Jag har faktiskt fått byta jobb några gånger då jag i olika myndighetsroller känt att jag fått andra uppdrag än de jag nämnt ovan. Senaste bytet blev surt då jag fick gå ner i lön och blev av med ett gäng förmåner; men det är verkligen värt det. Tycker det är superviktigt att fundera på varför man gör det man gör, och framförallt när man är t ex socionom.

    Och mig lyckas du verkligen inspirera. Skulle vilja påstå att du haft en avgörande roll i att tillåta mig själv att fokusera på min familj och ett väl utfört arbete framför karriär (hade lätt kunnat sitta på någon chefsposition just nu, men har valt bort det. I alla fall så länge barnen är små, för annars funkar inte just min familj).
    Andra saker som du liksom framhävt som jag haft i mig och kanske inte framhävt hos mig själv om jag inte sett i din blogg att det faktiskt är ok:
    – Att jag vill vara en stark ”bondmora”. Höjden av inspo är de där äldre kvinnorna som jobbat så hårt- som kan så mycket. Vara redig (är från Finland, oj vad viktigt denna kvalitet är där!)
    – Att jag får tro på Gud utan att det är så konstigt. Hade nog dolt det även för mig själv utan denna blogg. Jag måste heller inte ha alla svaren på varför jag tror på Gud, jag bara tror
    – Att högkänslighet är ok, rent av bär med sig en eftersmak av genialitet (rik inre värld, hehe) Jag är en sån där som inte orkar med middagar, barnaskrik i öronen mm. Jag är 30 bast och lyssnar på p2 klassisk morgon i bilen, mm skönt
    – Vikten av att hylla sina medsystrar
    – Lev smart; dvs tänk efter vad du äter, vad du gör och hur du gör det. Hur påverkar det vårt jordklot och våra medmänniskor? Vad för gifter finns i vår vardag?

    Detta är saker du inspirerat mig med. TACK

  26. Du är verkligen en inspirationskälla för mig! Tack för det! Har fått mycket inspiration gällande att handla på loppis och att använda det man har hemma till att skapa saker (har bland annat gjort ett halsband av en cykelslang, som du tipsade om i en av dina böcker. Så sjukt coolt!). Du inspirerar i ditt sätt att anpassa livet så du kan ge mycket plats åt det du tycker är viktigt. Osv osv. Så, du både inspirerar och empowrar!

  27. Jag vill vara en medmänniska. Beröra, ibland störa och utmana, trösta, peppa, men framförallt vara närvarande oavsett hur livet ser. Närvarande i både motlut och medlut…
    Att jag återkommer till din blogg är för att du känns mänsklig. En medvandrare, trots att jag inte känner dig på annat sätt än genom din blogg. Tack!

  28. Jag försöker ha ”good enough is perfect” som mitt mantra, men det går emellanåt sådär och jag glömmer bort och måste påminna mig. Som bloggare är mitt mål att vara cykelbloggen jag saknade när jag började cykla, den där det är okej att vara rookie, okej att ställa frågor om sådant som alla som hållt på länge tycker är självklart och den där megapeppen förstås blandas med vardagsdeppen.

    Jag tycker din blogg gått från super till alldeles, alldeles underbar efter flytten till egen domän. Du är grym!

  29. Fint! Precis så funkar din blogg. Inspiration och en liten glimt av härlighet både på dagar man mår dåligt och dagar som man mår bra!

  30. Hej !
    Verkar vara mest kvinnor som följer din blogg. Jag är man och har följt din blogg länge och har stort utbyte av det. Hoppas det är OK,

  31. Du är en väldigt stor inspiration till mig, både med din blogg men också hur du verkar vara som person. Stark, ”ta ingen skit” och bestämmer själv liksom. Klok är du med.

    Jag vill vara landsbygdens röst !

  32. En dag i taget.

    Jag behöver inte lova mig själv att bli en bättre mamma med jordens tålamod för all framtid, men just idag ska jag ta hand om mig själv så pass bra att jag orkar vara mamma till mina barn. Just idag. Bara idag.

    Så mycket annat har jag inte att tänka- & koncentrera mig på i mitt liv just nu. Lyckligt nog.

    Och Tack. Det är ett annat mantra. Tack att jag får vara mamma, tack att jag har mat, tack att jag lever, tack att jag har rent vatten, tack till alla som jobbar i mataffärer och på apoteket och inom vården och kör buss och odlar mat. Tack att alla ni gör mig liv möjligt.

  33. Kul att du skrev om detta! Känner precis igen mig! Driver bloggen Diy Sweden sen ett år tillbaka! Målet är just att inspirera till pyssel och bakglädje! Men ibland tvivlar man över sitt vägval…då företag tror man kan leva på material, och folk tror att man är hemmafru..fast man lägger ned massa tid och kreativitet för att inspirera andra! Heja Dig, du är en stor förebild för många kvinnor!

  34. Din fråga fick mig verkligen att fundera och försöka reda ut mina tankar, jag vill så gärna inspirera och beröra men just nu är jag så tom att jag inte klarar något av det. Siktar dock mot det i framtiden 🙂

    Vill inspirera både till glädje och att våga prata om känslor även när de inte är ”positiva”. Jag vill också hjälpa folk att plocka fram sin kreativita sida när jag mår bra nog att starta igång projekt igen för jag vet själv hur jag tänkte tidigare. Jag var 20 och alldeles för gammal (enligt mig) för att lära mig någonting nytt alls i livet, nu är jag 26 och har insett att det finns massor av tid kvar att lära sig nya saker på som att sticka, måla, skriva, baka, förbättras i fotografering osv osvv 🙂

  35. Jag jobbar som polis. Människor och familjer i nöd och tragedi och misär är min vardag. Ständigt under allmänhetens och medias granskande blick och ”goda råd”. Starkt feministisk men det har många svårt att tro då jag valt det yrke jag har. ”Maktgalna översittare”. Så långt från sanningen det går att komma när det gäller mig. Jag blev polis för att skydda, hjälpa, ställa till rätta. Det var min inspiration. Verkligheten blev en annan, min dröm av vilken polis jag ville vara fastnade i byråkrati och administration.
    Just nu är inspirationen ingenstans, men förhoppningsvis kommer den tillbaka snart 🙂

    Fråga till Clara; undrar om du skulle kunna skriva ett inlägg om misslyckande och hur en hanterar den känslan?

    Tack för en fin blogg, den får mig att längta hem till Västerbotten

    Allt gott till er

  36. Att rädda världen! Allt jag gör i mitt yrkesliv bidrar till att göra världen (miljön) bättre. Det är mitt mantra; lära mig mer, utvecklas, bli bättre så att jag göra så stor miljönytta jag bara kan.

  37. Jag och min man har mottot ”open heart, open home, open heaven”. Vi vill vara öppna och ärliga mot andra människor, ha ett öppet hem och vara generösa, och vi tror att himlen är öppen för oss och andra genom Jesus, att Gud bara vill gott för oss.

    Du inspirerar mig, Clara!

  38. Jag jobbar som lärare på högstadiet och drivs enkom av kärlek. Lever för att älska och stärka och putta fram alla bångstyriga barn till målet. Världen är så hård, kall och kärlekslös på många ställen så om jag kan göra någon mer empatisk, inkännande och kärleksfull i sin tur så är det bra. Övar på att älska mig själv lika mycket och att bara ha det gött. Har vuxit upp i den kalla ensamma och hårda verkligheten men med en mamma som älskade mig så mycket hon orkade. Det och andra som tyckte om mig, visade med handling att de såg och ville vara i mitt sällskap gjorde all skillnad. Nu lever jag för att vara lycklig, hitta nån balans i livet, ha det varmt och mysigt och sprida värme till andra som behöver. Det räcker för mig.

  39. Du lyckas verkligen. Tack för det. <3

    Mitt mål är just nu att beröra. Röra om och röra till det inom människor. Så att något nytt kan växa fram och utvecklas. Jag hoppas på att jag gör det lite mer hela tiden. Att människor ska få komma närmare sig själva och därmed också varandra. Oavsett om det är som nu på bloggen, i min bok som kanske en dag blir utgiven eller som socionom i framtida yrken.

  40. Tack Clara för många års inspiration! Jag började läsa din blogg när du skrev på VF för typ 8-9 år sedan. Då var jag ung lärarstudent. Nu är jag en arbetande 2-barns mor. Din blogg har varit och är för mig en trygg plats. Som en gammal vän en träffar ibland och fyller på mod- och styrkeförrådet tillsammans med.
    Lärde mig mantrat LOVE, THANK YOU av en klok kvinna för några år sedan. Det ena för inandning och det andra för utandning. Funkar även när det stormar som värst;).

    Hoppas du orkar fortsätta bloggandet/skrivandet länge till!

  41. Jag inspireras verkligen av din blogg på ett väldigt praktiskt sätt. Ibland när jag (för ovanlighetens skull) har en stund över för mej själv och inga måsten, tar jag fram din blogg och läser lite tills jag blir sugen på att göra något. Antingen något som du gjort eller skriver om, eller så bara något som jag kommer att tänka på när jag läser.
    Det lyckas alltid och blir alltid bra!