En omtumlande upplevelse

malawi 036A1340

I måndags kom jag äntligen fram till Malawi efter ett dygns resa från Sverige. Värmen var som en vägg när jag klev av planet. 41 grader och inte en vindpust. Efter en lugn första kväll när jag försökte bli av med min huvudvärk gav vi oss på tisdagen iväg ut på inspelning.

malawi 036A1390

I Malawi råder just nu en stor matkris till följd av den värsta torkan på tio år. Barn lider av undernäring och föräldrarna har det inte mycket bättre. Ute i byarna vittnar de vuxna om att de kanske bara äter något varannan dag – och då är det något enkelt som en frukt och lite majsvälling. Idag var vi ute på ett center där Unicef hjälper några av alla undernärda barn.

malawi 036A1368

Utanför satt mammor i långa rader. Vissa hade gått med barnen på ryggen i timmar för att ta sig dit. Den här ”lyckligt” lottade mamman hade i alla fall en cykel att tillgå. En lyx i Malawi.

malawi 036A1376

På centret vägs och mäts de och sedan får de nötkräm på påse som näringstillskott, allt enligt Unicefs program.

malawi 036A1408

Vi har också hunnit med besök i några små byar. Massor av glada barn som ville bli fotograferade. De leker och håller humöret uppe trots att de ingenting äger och framförallt inte har någon mat.  Hjärtat brister av att se hur stor nöden är. Halva landets befolkning lever idag under fattigdomsgränsen och det väntas bara bli värre.

malawi 036A1440

Sådana här resor är både fantastiska och otroligt omtumlande och uttröttande. Värmen som gör att man inte kan tänka en klar tanke – och så alla dessa människoöden. Den enorma nöden och mina skuldkänslor över att ha det så bra och vara så privilegierad. När jag jämför min välnärda pigga tvååring som pratar i fullständiga meningar och springer och klättrar – med den undernärda treåring jag mött här, som varken kan gå eller prata – allt på grund av näringsbrist. Ja, då vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Hoppet mitt i allt är ändå att Unicef är på plats och gör ett helt otroligt jobb med att hjälpa barnen. Jag är stolt över att vara världsförälder och veta att jag bidrar till deras viktiga arbete. Och det tycker jag att du också ska göra. Bli världsförälder!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

33 kommentarer på “En omtumlande upplevelse”

  1. Hej! Som en mamma så lägger jag märke till de afrikanska manmornas bärsjalar! Hade blivit superglad om du kunde ge lite input och ta upp det!! Liksom live report första handskälla 😉 hur får de barnen att sitta fast UTAN axelband. Är beredd att ta efter!

    1. Hej! Sök på youtube på bära barn i handduk eller ännu hellre på engelska så finns det flera instruktionsvideos.

  2. Hjälper till genom annan organisation, men även den i Malawi. Har gjort det i ca 10 års tid. Bra att många hjälper!

  3. Himla fint skrivet, Clara! Precis vad som behövs just nu, en inblick i hur det ser ut utanför vår egna bubbla här. Med ett skyddsnät som räddar de allra flesta från det mesta, som inte existerar på långa vägar på andra platser på jorden.

    Inlägget gav iallafall mig en extra tanke angående mitt privilegium och det tror jag fler kommer känna. Det är så viktigt, att vara medveten om ens situation kontra resterande världens. Och att sen göra något för att hjälpa.

    TACK för att du delar med dig.

  4. Vi har 3 barn och tar 100 kr/månad och barnbidrag och blev med första barnet Världsföräldrar. Men barn nr. 2 blev vi månadsfaddrar hos Min Stora Dag och med 3an för 3 år aen blev vi barnsupportrar hos Barncancerfonden. Det känns fint att ge och våra barn vet om och gillar idén att det ‘tas’ från deras barnbidrag.

    Du gör ett fantastiskt arbete nu, Clara, och jag är så tacksam över att vi läsare får ta del av det.

    Kram!

    1. Alltså det var den smartaste grejen jag hört på länge! Det ska införas här med! Tack och bock för tipset!

  5. Underbart inlägg om alla de barn i världen som behöver oss som är mer välbärgade!

    Ett annat tips till er alla är att byta ut en eller några av de julklappar ni kommer köpa till er partner, era barn, era föräldrar etcetera och istället köpa ett gåvopaket via Unicef. Där kan man välja massa olika som passar extra bra till den du ger gåvobeviset till. Jag lovar att det är en uppskattad gåva hos både vuxna och barn! ❤

  6. Jag tänker ofta på alla dessa olika livsöden i världen. Tack för att du gör detta och delar med dig till oss! Och konkretiserar på olika plan hur vi kan bidra – och hur mycket ett bidrag faktiskt betyder. För en treåring som inte orkar gå eller prata pga hunger, t.ex.

  7. Wow, jag tycker det är så häftigt att du åkt ut med Unicef!! Nu hoppas jag att många blir peppade och vill ge av sitt överflöd, jag gör det redan och det känns bra att kunna ge av mitt studiemedel för att dessa barn ska få en lite drägligare vardag!

  8. Så glad att jag gav pappa ett katastrofpaket i farsdsgspresent när jag läser det här. I måndags ringde läkare utan gränser och frågade om jag hade möjlighet att öka mitt månadsgivande, men som sjukskriven går inte det just nu. Hjärtat gråter när jag läser om alla människor i nöd <3

  9. Vilket viktigt arbete du gör!
    Jag har de senaste åren köpt saker i UNICEFS gåvoshop i samband med Mors dag och Fars dag. Det har varit väldigt uppskattat och det känns så mycket bättre än att köpa någon onödig pryl till någon som redan har allt. Är själv inte världsförälder men har däremot flera fadderbarn via Plan.

  10. Tack för ett bra wake up call! Jag har haft lite motgångar med sjukdomar och annat skit och tyckt att livet varit lite pissigt. Men hey, tak över huvudet, en varm säng och (gott) om mat på bordet. Jag är tacksam.

    Jag vet precis hur du känner. Jag har själv gjort en resa i Laos där jag fick besöka ett flertal skolor där barn med hörselnedsättning/dövhet gick. Det var tufft att se deras tillvaro. Där i stunden kändes det ok, barnen var ju glada. Men sen, på hotellrummet, eller när man satt och åt en god middag. Då slog hopplösheten till. Vad gjorde jag för skillnad egentligen? Jag fick jättebra stöd av en av de som jag reste med som fysiskt kunde peka på de förändringar hon själv hade varit med och påverkat. Det gör mycket. Jag kan inte förändra hela världen själv, men jag kan göra det jag kan för att hjälpa kanske 10 personer. Det är så mycket bättre än att inte hjälpa alls. Jag tycker att såna här resor är viktiga, inte bara för det egna jaget, utan även för de som är kvar hemma och får läsa om det. Keep up the good work!

  11. Visst är detta att man hjälper människor på plats! Men… Vem tänker på alla djur?? Dem har det lika svårt som människorna, ibland värre och inte ens hälften så mkt hjälp får dem… Dem har precis lika mycket liv och känslor som vi människor, men i och med att vi har överhanden måste vi hjälpa dem xtra mycket, det är vårt ansvar!!
    Alla borde skänka dem en tanke och göra vad man kan för att hjälpa dem. Finns en del hjälporganisationer som hjälper djur, skänk pengar till dem om ni inte har möjlighet att göra ngt rent fysiskt! Liten hjälp är bättre än ingen alls!!!
    Tack för att Ni lyssnar och faktiskt kommer att göra något!!

  12. Är också glad att vara världsförälder, UNICEF gör ett fantastiskt jobb!! Jag blir så glad när jag får deras nyhetsbrev och ser allt gott mina pengar har bidragit till. Så fint att få se dessa bilder från dig också, Clara 🙂

  13. Så starkt av dig att åka och sätta fokus på allt hemskt som händer. Det är vidrigt vad världen kommit till och hur många krafter som finns i rörelse som skulle ha kunnat bidragit med gott, men som upprätthåller lidandet. Samtidigt som det finns fantastiska människor, som de du möter, som kämpar så hårt och räddar så många <3

    Tycker det är modigt av dig att åka. Var i Afghanistan på utlandstjänst för 8 år sedan och nu som förälder känner jag att "aldrig mer". Mina barn ska vara rejält vuxna innan jag orkar se den nöden och det lidandet igen. Då var jag ju förskonad från att fullt ut "förstå" barn, hade ju inga egna. Är väldigt imponerad över att du åker, för resorna och mötena ger ju även en värme och ett hopp mitt i allt det tunga.

  14. Vad gör man om barnen är allergiska mot nötter? Eller chansar man hej vilt och ger alla nötkräm och hoppas på det bästa? Har alltid undrat över detta, så jag hoppas att du eller någon annan kan ge ett svar! 🙂

    1. Nötallergi är kopplat till om man får nötter i konsten tidigt, de grupper som får det är mycket mindre nötallergiska än de som inte får. Så Nötallergi lärare inte vara nåt stort problem i länder där nötter är en naturlig del av kosten från början. Vet inte om det ens finns?

  15. Klart att jag är världsförälder! Förstår inte hur man ens kan motstå reklamen på TV (reklam känns som ett konstigt ord men det är ju det, reklam för organisationen). Att se det i verkligheten vet jag inte om jag skulle klara av. Man måste ju vilja springa och köpa mat till dem alla?!

  16. Tack för det du gör Clara och det som alla ni andra gör för era medmänniskor. Ni gör världen lite ljusare ♡

  17. Hej Clara! Vilken fin text och vilka fina bilder! Jag har bara en fråga om en mening i texten: ”Den enorma nöden och mina skuldkänslor över att ha det så bra och vara så privilegierad.” Varför har du skuldkänslor över att vara privilegierad? Jag har inte det. Men ändå ser jag att världen är orättvis och jag vet att det är en enorm tur att både jag och min son är födda i Sverige. Vi båda föddes för tidigt och hade inte klarat oss lika bra utan den neonatalvård vi fått. Men ändå har jag inte dåligt samvete. Å andra sidan vet jag inte heller vad jag ska göra för att världen ska bli bättre. Du tipsar i och för sig om att bli världsförälder och det kanske jag kan bli, men är det inte staters ansvar att ta hand om sin befolkning? Hur får man dem att göra det? Genom politisk påtryckning kanske? Hur? Har någon något förslag?

    Hoppas du har en fin resa! Hälsa solen – här i Västerbotten regnar det på isgatan…

    1. Vissa stater har bättre förutsättningar än andra att ta hand om sin befolkning, på grund av att vissa stater har utnyttjat andra och att det globala ekonomiska systemet bygger på ett fortsatt sådant utnyttjande. Vårt välstånd är tyvärr byggt på andras nöd. Förstår att du menar att UNHCR inte kan rätta till denna systematiska orättvisa. Nej, att skänka pengar till hjälporganisationer kanske inte angriper roten till problemet. Men det är betydligt svårare att engagera sig för att IMF och Världsbanken ska sluta övertala länder att ta emot lån som stjälper mer än hjälper, eller att storföretag ska sluta utnyttja kryphål i skatte-, miljö- och arbetsmiljölagstiftning. Om du vill hjälpa på ett mer förebyggande sätt kanske organisationer såsom Vi-skogen känns bättre, de jobbar med utbildning och mikrolån till kvinnokollektiv bland annat.

  18. Swishade en summa direkt! Din beskrivning gick rakt in i hjärtat när jag precis lagt ner min 10månaders i sängen.

  19. Jag är också världsförälder för att jag litar på Unicef och vill stödja deras arbete. Brukar handla julklappar osv också. Men har en fråga.. Du som är där, vet du om det faktiskt är så att det man köper i gåvoshoppen kommer fram som just det man köpt? Om jag köper tex 20 nötkräm, kommer 20 fram då? Om jag köper ett myggnät istället men mat behövs istället, omvandlas pengarna då till nötkräm istället. Alltså efter behov? Måste också säga att jag är så imponerad över att du far iväg. Bra jobbat! Mvh Lotta

  20. Det blir mer och mer uppenbart för mig att vi här i väst måste få in mer av solidaritet i vårt miljötänkande. När jordens temperatur stiger kommer många att drabbas väldigt hårt som redan har det otroligt svårt.

    Många verktyg för att bekämpa fattigdom har vi men klimatet på dessa platser är ändå det viktigaste. Kan man inte få någon skörd från en torr jord spelar inget annat någon roll.

    Heja alla klimatkämpar!