Pynteri och pyntera

r036A5261

I tisdags pyntade vi julgranen. En högtidsstund och Bertil var oerhört engagerad i exakt hur pumlorna och glittret skulle hänga för att vara maximalt tilltalande.

r036A5306

Blev en bjässe till gran i år. Nästan tre meter hög. Doften är bedövande.

r036A5330

Älskar mitt flaggspel med de nordiska flaggorna på. Hittade på loppis förra året för en tia.

r036A5391

Julkyrkan har fått komma fram också. Nu känns hela hemmet som en stor varm famn man bara vill krypa in i.

r036A5400

Har så många fina glaskulor i granen också. Sådana jag funnit på loppis under åren. De hänger jag utom räckhåll för klåfingriga ungar.

Igår kväll kom min syster med familj äntligen hit och jag har längtat ihjäl mig efter mina systerdöttrar. Och att gå kvällspromenad under stjärnhimlen tillsammans med syrran. Det är en jultradition jag inte gärna är utan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer på “Pynteri och pyntera”

  1. Så fint! Jag har kämpat så här hemma hos mig för att just få den där känslan du beskriver så bra. Men jag har kapitulerat ?, det går inte i år. Som tur är kommer det ju fler jular. Hoppas ni får en härlig jul!

    1. Tack snälla. Ja, det kommer fler år. Ibland får man inte till det. Ibland blir det kanske fint på ytan men ändå jobbigt i själen. Eller tvärtom. Det är OK – och sådana gånger är det skönt att tänka på att julafton faktiskt bara är en veckodag på året och att det snart kommer nya bättre dagar.

  2. Hej Clara!
    Nu följer jag dig på Facebook sen jag läste artikeln om dig i tidningen Dagen. Vi känner inte varandra men jag heter Ulla-Maj och bor i Järfälla kommun norr om Stockholm.
    Tack för dina tankar och upplevelser som du delar. Jag är lite som du när jag är ute och går. Ser och upplever saker…och ibland blir det en dikt. Sist när snön föll över Jakobsberg och solen redan gått till vila skrev jag detta appropå människosonen Jesus som du också tror på;

    MÄNNISKOSONEN

    Söker min vila i trampande steg
    ensam längs gatornas sörja
    snöflingor yr över väg och teg
    över buskar och träd
    över täppor där växandet börja

    Alla ljud dämpas milt utav snön
    som lägger sig mjukt tillrätta
    på kvistar och gren
    på själ som blev öm
    på revor av livets svärta

    Låt det som var svart
    bli vitt som snö
    låt ärr och rispor få läka
    förvandla den ensammes plågoris
    till en jubelkör som ekar

    Låt själarna läkas
    låt gråtande le
    låt främlingen hälsas Välkommen
    låt alla dem som i mörkret be
    famnas av Människosonen.

    Önskar dig och de dina
    ”En underbart lite gammeldags Fridfull Jul!”