Förra hösten fick jag diagnosen utmattningsdepression. Då hade jag mått sämre och sämre under nio månaders tid för att slutligen krascha. Att få en stämpel på vad som var fel med mig var oerhört skönt. Och sedan de första värdelösa månaderna när jag mest låg i sängen och vilade har mycket vänt och blivit bättre. Jag orkar numera jobba. Jag äter bra, sover gott, klarar av att träna regelbundet och har inte för hög arbetsbelastning. Men jag hade trott att när sömnen, maten och träningen var på plats – då skulle jag må bra psykiskt igen. Men ändå känner jag mig konstant trött och sliten. Även när jag sover nio timmar vaknar jag trött. Jag är blå under ögonen och har känningar av både ångest och deppighet, har svårt att hålla vikten, har tunt och sprött hår. Så här ska jag inte må! Det här är inte Clara. Men eftersom jag har mått så här i två år har jag nästan glömt bort hur jag egentligen ska vara. Hur glad jag brukar vara i mig själv, hur mycket ork och energi jag har i vanliga fall. Hur lite ångest och oro som hemsöker mig. Hur stabilt mitt psyke är. Jag är som en annan person idag. Det är en förfärlig känsla. Och jag är så less på det nu.
Så nu är det dags att gräva vidare. Vad fasen kan det vara för fel? Visst kan det vara sviter av utmattningen som hänger kvar – men min magkänsla säger något annat. Jag vet att flera bloggläsare tipsat mig om att kolla om jag har hypotereos. Av någon outgrundlig anledning har jag inte fått tummen ur förrän nu. Jag har fått tid för att testa ifall jag har problem med sköldkörteln och om jag har Hypotyreos, vilket är den teori jag själv lutar åt. Ärligt talat så hoppas att det ska vara det. Ja, för det vore så skönt ifall det fanns en yttre förklaring till denna skit. Så att allt inte bara handlar om att jag ska gräva ännu djupare i mig själv och min hjärna och försöka hitta svaret. Kanske ligger svaret det utanför mig? Kanske kan jag börja må bättre bara av att ta medicin?
Ja. Vi får se. Ska kolla järnvärdena också, de kanske är låga. Men eftersom ni som läser är världens största kunskapsbank och lite som mitt alldeles egna google tänkte jag fråga er om råd. Är det någon här som har hypotyreos? Hur yttrade det sig? Hur insåg ni problemet? Hur fick ni hjälp? Vad ska man tänka på i kontakt med sjukvården? Tacksam för all input.
182 svar
Svårighet att hålla vikten är tyvärr något som talar emot – oftast är effekten den motsatta.
Eller jag kanske läste fel – du menar svårighet att hålla vikten nere? I så fall tar jag tillbaka 🙂
Tror du menar Hypertyreos, när kroppen går på högvarv och producerar för mycket hormon.
Nöj dig inte med att kolla hb utan be dem kolla järndepåerna också. Man kan ha ett okej hb och ändå tömda depåer. Det blir man också galet trött av.
Hoppas du hittar vad som felas!
Tänkte också på det. Anemi/blodbrist kan ju göra att man tappar all energi… Inte kul!
Vad trist att du mår dåligt! När jag läser ditt inlägg tänker jag på en vän till mig som under en period var sjukskriven pga depression och som inte blev riktigt bra trots samtalsterapi och vila, sömn och allt det där vi behöver. Till slut läste hon på om biverkningar som kan komma vid behandling med hormonspiral. Depression är vanligt förekommande. Hon tog bort den och snart mådde hon mycket bättre psykiskt.
Hypotyreos kan också ge dina symtom och är lätt att ta reda på mha ett blodprov.
Lycka till! Hoppas att du snart får må bättre.
Kolla även upp A och D vitamin värderna, brist på dessa kan ge symptomer som dina.
Jag har hypotyreos. Visste inte om det förrän jag gick till doktorn pga svårt att bli gravid. Men saker och ting föll på plats efter det. Jag hade länge känt mig som att jag gick omkring i gelé. Orkade inte lika mycket som andra, sov mycket men blev aldrig riktigt pigg. Seg liksom, som en svag motor. Ofta deppig och hade jobbiga PMS- och mens-besvär. Konstig hjärtrytm ibland. Det kändes som att det var något som inte stämde men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Sen jag började med Levaxin är det mycket bättre. Jag har inte ens mycket hypotryreos, men den lilla obalansen som fanns ställde till det mycket.
Exakt samma för mig. Ibland är det obalans mer även om jag medicinerar. Särskilt runt ägglossning och mens. Hjärtrytmen, tråkigt hår, torr hud, trött, plufsig känsla, håglös. Testa och be dem ta alla proverna, ibland tar de bara tsh.
hej! vad synd att du når dåligt clara! när jag blev utmattad tog det mig fem år att bli helt mig själv. något om ämnen i hjärnan som mycket sakta fylls på igen….tills dess var jag skör. behövde mycket vila och fick med jämna mellanrum ångestattacker. men de blev färre och färre och jag orkade mer och mer. jag tycker att du ska kolla upp så att det inte är något annat, men det är den infon jag kan bidra med. kanske läker du fortfarande?
Jag har känt precis samma “symptom” det senaste 1,5 året och gick äntligen till en läkare för några månader sedan. Denne konstaterade att jag i stort sett prickade av alla symptom på listan för Hypotyreos och tog sedan prover. Resultatet visade sig normala förutom lågt D-vitamin, så nu har jag tagit extra av det i ett par månader och kan nog säga att lite av den extrema tröttheten har försvunnit, men jag känner mig fortfarande långt ifrån mitt vanliga jag. Det jag är mest ledsen över är att jag inte orkar leka med våra tre barn eller har lusten att gå ut vid fint väder osv… Min kreativitet går på sparlåga och engagemang i kyrka m.m. orkar jag inte ta tag i. Känner mig dock inte deprimerad, snarare lat. Märklig känsla, men jag tänker att jag ger D-vitamin och solen en chans och är det inte nån skillnad efter sommaren tänker jag gå vidare.
Nöj dig inte med svaret att värdena är normala om du mår så dåligt. De ska inte bara ta tsh utan T3 och T4 också. Be att få ut dina värden och läs sen på. Sköldkörtelföreningen är ett bra ställe att börja. Den svenska sjukvården är tyvärr helt orimligt dålig på alla hypofall som går något utanför den normala ramen. Om du känner igen dig i alla symptom, fortsätt söka vård hos andra läkare.
Värt att veta kan vara att alla olika landsting har sin egen definition av normala värden. Jag själv, som har svårt hypo sedan 16 år tillbaka, har blivit ordinerat vitt skiljda doser av läkare som sitter i rummen bredvid varandra på samma vårdcentral. Där den ena hävdade att min medecin borde trappas ner medan den andra panik-skrev ut en högre dos och var helt shockskadad över att ingen reagerat på min värden.
Det är så HIMLA jobbigt. Men det är värre att gå runt ett helt liv och vara trött.
Jag är läkare på vårdcentral. Träffar patienter med utmattningssyndrom dagligen. Alla läker olika fort, och alla behöver olika hjälp för att bli bra, men ingen är hundra procent sig själv bara något år efter en allvarlig utmattning. Som någon skrev högre upp här, så tar det oftast flera år av gradvis förbättring innan man känner sig helt som sig själv så som man var innan utmattningen. Det är en tuff resa för kroppen! Och man har inte samma reservkapacitet som förut. Ta hand om dig och ha tålamod med och respekt för din kropp och dess begränsningar 🙂 Men att testa thyroidea-prover , järn och calcium är alltid bra. Och bli inte uppskrämd av de som hävdar att svensk sjukvård är “outbildad” i det vissa kallar hypothyreos typ 2. Det är helt ovetenskapligt. Har du normala värden på T4 och TSH är det extremt liten risk för någon sköldkörtelrubbning. T3 tas i vissa fall, oftast på inrådan av endokrinolog, men den typen av rubbning som endast visar sig på det provet är väldigt ovanlig. Du kommer bli väl omhändertagen! Jag önskar dig all lycka till!
Hej, dr Sara här, jag vill hålla med dr Lisa.
Hypotyreos går fint att hitta med bara TSH, sen kan man diagnosticera vidare med utförligare prover vid behov. Men om sköldkörtelproverna ligger bra så är det inte hypotyreos, i medicinsk mening.
Då är det bättre att tänka vidare, kanske är det något allvarligt som man bör leta vidare efter?
Kanske är kroppen frisk men livet i övrigt är för tufft?
Hitta en läkare du litar på, och kommunicera med hen.
Väldigt farligt med denna uppfattning som dr Sara har. Tyvärr är det den som svenska sjukvården presenterar, och hade jag aldrig ifrågasatt den “faktan” hade jag haft ett liv som sjukskriven framför mig.
Jag lider nämligen av vävnadshypotyreos som inte syns i blodproven. Helena Rooth Svensson, en svensk läkare som forskar på och skrivit böcker om sköldkörteln jobbar för att kunskapen om vävnadshypotyreos ska sluta avfärdas av svenska läkare.
Hur vet jag då att jag har vävnadshypotyreos då det inte går att se i ett blodprov?
Jo, mitt liv förändrades HELT när jag började ta sköldkörtelmedicinen NDT som är torkad grissköldkörtel. Jag gick från att vara helt nedbruten och icke-fungerande till att återfå mitt liv. Detta är inget vården hjälpte mig med, utan kunskap jag fick hitta på egen hand.
Tyvärr var jag sjukskriven för utmattning och har därigenom varit med och bidragit till den felaktiga statistiken. Jag skulle satsa alla mina pengar på att minst 50% av alla kvinnor som är utmattade egentligen lider av hypotyeros.
Det är viktigt att se på helheten som dr Sara skriver, men också lika viktigt att inte avfärda folksjukdomen hypotyreos som är SÅ vanlig. Svensk sjukvård har minimalt med kunskap och det är av yttersta vikt att söka den själv. Viktigt att veta är även att vården inte heller har goda kunskaper kring järn, utan här gäller det också att läsa på själv. Lycka till!
Hej Lisa,
Undrar bara vad du anser är normala värden på T4 och TSH som du skriver?
Som ref värde vid mina provsvar har angivits
TSH 0,4 – 3,7 (medan man på nätet kan hitta doktorer som menar att det borde vara 2,5 som högst)
Och
T4 11-22
T3 3,1-7,0
Är själv under utredning.
Det är tyvärr vanligt att läkare nöjer sig med att värdena ligger inom normalspannet. Men det kanske inte är normalt för alla, spannet är ändå ganska stort.
Så gå tillbaka och be om att få pröva en låg dos Levaxin. Om läkaren säger nej, försök hitta en annan.
Oj! Det där låter farligt. Kom ihåg att för mycket sköldkörtelhormon inte är bra – vilket man får om man äter Levaxin utan att ha brist. Kan ge hjärtklappning, diarre, svettningar med mera. Förstår att man vill hitta förklaring till att man är trött, men ibland är det “bara” livet som kommer emellan. MVH /läkare
Hej! Jag fick Graves sjukdom efter min förlossning. Det är en autoimmun sköldkörtelsjukdom. Det är vanligt att ens sköldkörtel krånglar efter stora omställningar i livet, som en förlossning, pubertet, klimakteriet, men också dödsfall, en bilolycka eller kanske en utmattningsdepression?
Det som är VÄLDIGT viktigt att de kollar är ditt TSH, Fritt T3 (ej totalt T3) och fritt T4. De värdena kommer berätta för dig hur din sköldkörtel mår. Kolla även järn, B12, selen och D-vitaminbrist!
Lycka till!
Min mamma och min syster har det. Det låter som om du kan ha det också. Har inte hört om några biverkningar el problem m medicinen.
De var lite struliga när jag ville kolla om jag hade det eftersom läkaren tyckte att jag var normalviktig och man med hypotyreos borde ha ändrat sin vikt mycket. Gått upp, gått ner? Minns inte vilket. Minns inte om jag ens fick kolla upp det. Men du är förhoppningsvis lite mer bestämd. 🙂 Lycka till!
Jag har inte haft några viktproblem. Har snarare vägt för lite, trots att man vid hypotyreos har lättare för att gå upp i vikt. Men det kan ha berott på att jag tappat matlusten när jag varit trött och nere.
Jag gick inte upp i vikt, så det behöver inte vara ett av symtomen även om det är vanligt.
Mitt bästa tips är att gå till en näringsterapeut då de kan se till helheten och hur man stödjer kroppens egen läkeprocess och behandlar grundorsaken till ohälsan på ett annat sätt än sjukvården gör som är bra på symtomlindrande (konstgjord andning). Min läkning tog ordentlig fart av terapeutiska doser näringsämnen. Läs även om binjureutmattning som är rätt vanligt. Allt gott!
Fast hypotyreos är ju underproduktion av ett hormon och genom att få levaxin tillsätter man själv just det hormonet. Detta är ingen “konstgjord andning” och man får ett rakt svar på vad som är problemet.
Frågan är ju också varför det är en underproduktion av hormonet, eller? Är ni ej intresserade av att ta reda på en grundläggande orsaken till problemet?
Hypotyreos beror oftast på en autoimmun inflammation som förstör de hormonproducerande cellerna i sköldkörteln. Vad är den grundläggande orsaken till det, otur?
Näringsterapeuter och andra alternativmedicinare är säkert trevliga att prata med, men de kostar mycket pengar också.
Levaxin är en väldigt effektiv behandling om man har en äkta underfunktion av sköldkörteln. Man behöver inte betala för mer än ett VC besök och ca 200 kr medicin per år och fungerar sedan som en frisk.
Skitsnack, lider av hypo hashimoto sedan 30 år tillbaka och har symptom i massor trots på pappret fina siffror. Vissa blir hjälpta av T4 och T3, andra inte.
Jag har tyvärr inte fått någon hjälp då jag gått till de sk näringsterapeuterna. Visst kan man ge dom en chans, men en ordentlig utredning inom sjukvården är a och o.
Usch vad jobbigt, hoppas det löser sig! Så jobbigt att känna att något är fel utan att veta vad. Hoppas du får hjälp att utreda ordentligt.
Jag har hypotyreos, och måste säga att det är den bästa diagnosen/bästa svaret jag fått (har fler sjukdomar), pga att det blir bra när man hittat rätt dos levaxin, dvs bara äta ett piller så blir det bra. Inga biverkningar eller andra nackdelar. Som jag minns det var det inga problem hos vården med detta, så har inga tips där. Men jag hade liknande symtom med orimlig trötthet ffa.
Hej Clara!
Jag har ett boktips som säkert betraktas av de flesta som kontroversiellt, men som jag ändå tycker är intressant läsning för den som befinner sig i en sits som du beskriver. Jag jobbar själv inom sjukvården och läste boken med stor behållning plus en stor nypa salt. Kanske att se som ett komplement till annan information man söker i samband med detektivarbetet för en bättre hälsa. Boken heter “medial läkning” av Anthony William.
Ingen läkare kommer troligtvis ta det på allvar men jag tyckte det var oerhört befriande att läsa.
Kram och hoppas du finner vad du söker!
Knäsvag. En känsla av att inte riktigt se i samma hastighet som det jag tittar på sker. Utmattande trött. Lite allmänt korkad. Ständigt arg och irriterad. Så kände jag mig och skyllde länge på sömnbrist pga småbarn. Visst gör det sitt därtill, men jag kände till slut att jag la oförtjänt mycket skuld på barnen. Fick läkartid och konstaterad hypotyreos, samt ordinerat Levaxin. Som någon annan skrev – ingen extrem avvikelse från det “normala”, men OJ vilken skillnad det blev. Kände också som du när jag gick till läkaren, liksom hoppades på något ganska lättdiagnosticerat. Läkaren lät bekymrad när hon upplyste om att jag behövde medicin. Jag var å andra sidan nästan gråtfärdig av tacksamhet. Är fortfarande, till viss del, trött. Men knäna bär och jag brinner inte av för minsta lilla längre.
Jag önskar dig all lycka med läkarbesöket och hoppas du får träffa någon som undersöker dig lika grundligt som min läkare faktiskt gjorde med mig!
Kom ihåg att bra kost läker de flesta sjukdomar. Socker är fel, gluten är fel vid autimmuna sjukdomar.
Kolla TSH, FT3, FT4, ANTI TPO, TRAB. Kolla D vitamin-
hälsningar
Hej!
Det skulle absolut kunna vara Hypotyreos. Min make drabbades av det för ett antal år sedan. Först trodde man att det var att han “gått in i väggen” och behandlades för det. Och han mådde bättre. Men inte “fullt ut”.
Han började själv misstänka Hypotyreos då flera nära släktingar har det och bad att få bli testad. Först när han fick Levaxin blev han sig själv igen. Det tog dock ett tag att ställa in dosen korrekt. Så man bör inte förvänta sig alltför snabba resultat…
Det som är viktigt är dock att man kollar TSH värdena, som Lena skriver. Jätteviktigt! Det kan missas annars.
Lycka till! 🙂
Och hoppas att du snart känner dig som dig själv igen.
Får så mycket glädje av din blogg! 🙂
Och T3/T4! Det skrev jag visst aldrig.
Jag diagnosticerades med hypotyreos för snart 3 år sedan. Har också tampats med depressioner och nu utmattning, men som du skriver är det skönt att veta att det inte bara är jag som “tänker fel”. Kroppen är helt enkelt helt slut.
Tycker att det absolut låter som hypotyreos, är du svullen något nere vid halsen? Själv hade jag som en golfboll…
Passa på att kolla vitaminer som många här skrivit. Har problem med B12 och folsyra på grund av hypotyreosen. Kan också tänka mig att du har hypertyreos, en överfunktion alltså.
Oavsett vad det är, så är jag säker på att det kommer kännas bättre efteråt. Då har åtminstone det här uteslutits.
Hopppas innerligt att det går bra och att du snart nog mår bättre!
Jag fick hypotyreos i samband med min första graviditet. Upptäckte det vid hälsokontroll på jobbet när precis blivit gravid med nr 2.
Förlamande trötthet som inte är som någon annan trötthet – möjligen som de första månaderna i en graviditet. Alltid kall och frysen. Men framförallt trött. Så gräsligt trött.
Fick Levaxin och mådde genast så mycket bättre. Inte längre trött, inte längre kall. Livet tillbaka!!
Hej Sara. Jag har en snabb fråga till dig, hur snabbt kändes det som att du “fick livet tillbaka ” ? Jag har nämligen råkat ut för exakt samma sak som du, är också gravid med mitt andra barn och är så extremt trött och orkeslös. Har precis börjat med Levaxin.
Hej! Vad bra att du kollar upp detta. Så här ska du såklart inte behöva må. Jag har själv hypotyreos och utan medicin kan jag inte fungera; inte träna, inte jobba osv. Men det är så olika för alla drabbade. Det jag funderar på är att även om du är igång med mycket igen efter utmattningen så kanske depressionen sitter i? Att inte känna glädje, ha mindre energi, ha ångest och oro, vakna outvilad är alla symtom på depression. Det är helt omöjligt för oss att veta om det är hypotyreos eller depression eller båda. Har du ätit antidepressiv medicin någon gång? Många (jag inkluderar även mig själv här) blir verkligen hjälpta av det när man har gjort allt annat man kan för sin hälsa (såsom du har gjort). En depression läker ut förr eller senare, men ju längre tid det går desto mer restsymtom blir det kvar.
Önskar dig all lycka till. Var rädd om dig!
Har haft samma symtom själv under lång tid tidigare. Två barn, sömnbrist och andra påfrestningar i livet tog till slut ut sin rätt. Jag hade exakt samma symtom, men proverna visade inget. Istället fick jag samtal och anti-depressiva, en låg dos, rekommenderat av läkaren, för att kunna “komma på fötter”. En vecka med anti-depressiva räckte för att jag skulle känna skillnad i ork och humör. Jag åt dem i lite över ett år efter det. En dag kände jag bara att jag inte skulle behöva dem längre. Så, var inte rädd för att pröva. För många är det är riktigt räddning, för mig var det faktiskt precis den skjutsen jag behövde för att minnas vem jag var igen, känna lust till saker och hitta tillbaka.
Lycka till!
Håller med. Är 50 och utmattning, arbetslöshet. klimakterie och jobbiga saker privat kom samtidigt i livet för mig. Pers! Så tufft, har haft nästan daglig ångest i över ett år. Så kom yrsel och vinglighet, svimkänsla för ett par veckor sedan, och jag bara grät. Ska det börja nya grejor nu?
Då visade det sig att jag gick med blodbrist/anemi och dåliga B12-värden. Hade bl a haft sår i mungiporna hur länge som helst, dessa läkte blixtsnabbt när jag började med B12.
Så kolla alla värden – och – detta avgör du, men kläm inte in för mycket i ditt schema. Jag tycker du har otroligt mycket. Be om antidepressiva om det behövs, man ska inte behöva gå sådär när vi har hyggliga mediciner nuförtiden. Jag äter sertralin – hette tidigare Zoloft. En räddning.
Kram, lycka till!
Jag har ätit medicin mot hypotyreos i 16 år. Symptomen innan var orimlig trötthet (så där så att man bara vill gråta av ingen anledning alls), ont i leder och att jag frös hela tiden (vilket jag ännu kan ha problem med). Stor skillnad är det i alla fall då man äter medicin. Man blir som en ny människa. Förstås är alla människor olika och kan lida av olika symptom och ändå få samma diagnos. Man måste gå och ta blodprov ibland för att kolla att dosen man äter är rätt. I samband med t.ex en graviditet kan man behöva öka på doseringen. Hoppas att det löser sig!
Hej! Jag är legitimerad läkare. Det kan vara bra att kolla sköldkörteln om man känner sig trött. I första hand kontrolleras TSH, och ev T4. Man ska dock veta att det kan vara lite svårt med tolkningen av TSH. Om TSH ligger över 10 har du en hypotyreos, alltså underfunktion av sköldkörteln. Om TSH är något förhöjt, alltså över 4 men inte över 10 hamnar man i en gråzon. Det kan vara svårt att veta om man har en “subklinisk hypotyreos” dvs, en uppseglande hypotyreos som ej givit så mycket symtom än eller om TSH är förhöjt pga av att man är trött. Lite hönan och ägget-resonemang alltså. Deprimerade personer kan ofta få ett lite förhöjt TSH, inte bara kroppen påverkar själen utan själen påverkar också kroppen. Hur som helst, standarden vid ett något förhöjt TSH är att man tar nya prover ca 3 veckor senare. Om det fortfarande är något förhöjt går man igenom huruvida pat har typiska symtom för hypotyreos – trötthet, ev förstoppning, ev viktuppgång, ev frusenhet (de tre sistnämnda behöver inte vara så tydliga vid en subklinisk hypotyreos). Om pat tycker att hen ändå är mycket tröttare än vanligt kan man provbehandla med Levaxin (ämnesomsättningshormon) och utvärdera mående och nya prover om ca 6 veckor. Om man har förhöjt TSH bör man även ta prover på antikroppar mot sköldkörteln, så kallade TPO, dessa kan tala för en så kallad autoimmun sjukdom – dvs att kroppens immunförsvar angriper sköldkörteln. Dock har en stor del av Sveriges befolkning dessa antikroppar utan att vara sjuka, varför man får vara lite försiktig med tolkningen även där.
Andra “trötthetsprover” som är standard att ta är Hb (dvs blodvärde), järn, järndepåer (ferritin), kalcium, faste-blodsocker. Ferritin under 30 talar för att järndepåerna är för låga och då bör man äta t ex Duroferron (alltså receptbelagt järntillskott).
Lycka till!
Om hypotyreos
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=702
Om järnbrist och ferritin
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/03/Jarnbrist-och-jarnbristanemi-ar-globala-halsoproblem/
Till Karin,
Vilket strunprat!! Det räcker inte med att kolla TSH.
OCH NEJ, TSH över 4 är INTE OK!!
Läkare, suck. Tack för en sådan läkare
Okej, om du tycker att du har bättre koll utan medicinsk utbildning är du välkommen att ge dina egna råd 🙂
Jag svarar dig gärna Karin.
Man är sjuk om man har under 1 och över 4 i TSH. Det optimala är att ligga på runt 2-3.
Det är inte konstigt att så många mår dåligt när du som läkare säger att man är sjuk över 10! Helt absurt.
Förutom detta måste Clara kolla FT3, FT4 samt TRAb OCH ANTI-TPO med detsamma och inte vänta flera månader.
Förutom detta borde hon kolla vitaminbrist. Förutom detta glutenintolerans vilket ofta är fallet vid en sjuk sköldkörtel.
Jag hoppas att du som läkare har lärt dig något idag 🙂
Det var inte dåligt med kunskaper du hade. Lite ödmjukhet kanske hade varit klädsamt med tanke på att dina påståenden är rätt så felaktiga. Men låt oss ta dem en för en.
Du gör det väldigt enkelt för dig genom att säga att man är sjuk om TSH ligger under 1 och över 4. Hade du haft någon som helst medicinsk utbildning hade du vetat att diagnosticerandet av en specifik sjukdom sällan grundar sig på ett labprov utan en sammanlagd bild av ofta flera laboratorieprover, symtom, ibland röntgenundersökningar etc. Blir nyfiken på diagnosen du vill sätta utifrån endast labvärde TSH över 4 eller under 1.
Här är fakta, som du gärna får kontrollera med ovanstående länkar (vore spännande att se var dina fakta kommer ifrån)
1. TSH > 4 (lite olika gränsdragningar inom olika landsting men runt 4) KAN innebära hypotyreos/subklinisk hypotyreos eller att det är tillfälligt förhöjt utan anledning till behandling. Bör utredas med prov på T4 och TPO. Lågt T4 och positivt TPO stärker diagnosen. TSH > 10 betraktas som hypotyreos utan att T4 eller TPO behöver vara påverkade. Där intill bedöms såklart pat symtom. Om pat inte har några specifika symtom och TSH endast är lite förhöjt kan man avvakta med ny provtagning på TSH och uppföljning av mående
2. TSH < 0,3 KAN tala för hypertyreos, subklinisk hypertyreos, annan allmänsjukdom eller hypofysinsuffiens. Allt beroende på vad andra prover visar. Om TSH ligger under 0,3 kan man börja med att ta prov på T4 och om detta är normalt även ta prov på T3. Man bör även ta prov på TRAK.
3. Nej, man behöver inte ta alla de proverna ifrån början (T3, T4, TRAK och TPO) – se ovan.
4. Man kan alltid kolla glutenintolerans, det är en sjukdom som inte behöver ge så mycket specifika symtom förutom trötthet, oftast har man dock problem med buksmärtor och förstoppning/diarre. Det finns en samsjuklighet mellan glutenintolerans och sjuk sköldkörtel men det stämmer inte att man "ofta" har glutenintolerans för att man har en sjuk sköldkörtel.
Bedömningen av proverna blir annorlunda om det är en fertil kvinna som söker pga infertilitet, men de behöver vi inte gå in på nu.
Hoppas att du har lärt dig nåt idag 🙂 Men du verkar inte vara personen som är så intresserad av fakta.
Blev lite nyfiken då jag nyligen fick veta att mitt TSH är 0,78, vad tyder det på?
Vilken otroligt osympatisk människa du tycks vara Malin, ett så fruktansvärt otrevligt och onödigt sätt att svara en medmänniska på!
Om du väljer att motsätta dig samlad evidensbaserad medicinsk konsensus (läs gärna länkarna som bekräftar detta, endokrinologiföreningen är ett annat bra tips) får du nog ändå leverera vad du själv har för trovärdiga underlag för dina egna påståenden. Att det skulle finnas något som heter optimalt är helt taget ur luften och ett påhitt – människor är individer och mätvärden är framtagna efter normalkurvor (dvs per definition kommer 5% av en befolkning ligga utanför det “normala” och ändå vara helt friska). Jag, som ytterligare läkare, sällar mig till och bekräftar vad Karin säger. Tillägg till detta kan också vara att orsaken till hypotyreos skiftar och kan ge olika biokemisk bild, olika tillvägagångssätt efter initial utredning och olika behandling.
Förutom ovanstående vill jag också trycka på att den typen av symptom Clara ger uttryck för kan ha en hel uppsjö olika orsaker. Det är absolut inte oklokt att kontrollera sköldkörtel, järn och beroende på individuell bedömning av Claras situation i övrigt kanske man lägger till andra personspecifika prover eller funderingar. Dock finns även tillstånd som inte kan mätas med biokemiska metoder och tillstånd som vi i vården inte har mediciner för att bota och/eller lindra – tex en utmattningsdepression kan ta lång tid att komma tillrätta med och trots att man gör många positiva förändringar krävs ibland tålamod att låta kropp och själ få komma tillbaka på egen hand. Oavsett vad Clara och hennes läkare kommer fram till i undersökningar och samtal är så är mitt tips till henne att vara ärlig i samtalen och att försöka lita på professionen.
Tack Anna och Karin för att ni orkar, trots den nedlåtande ton ni möts av 🙂
Jag håller helt och hållet med om detta som Malin skriver. Det finns folk som är jättesjuka med ett värde på 4. Svenska sköldkörtelföreningen är de som har bäst kunskap om sjukdomen.
Hej, har du någon referens för siffrorna? Hade 0,78 TSH och läkaren sa att det var normalt, skulle gärna läsa platsen där du sett att under 1 är för lågt. Mvh Emma
TPOab är ett måste! Jag var sjuk i 4 år innan TSH visade att något var fel (samma symptom alla år, mehalssvullnad som ökade). Hade man tagit TPOab redan från början så hade man sett att +2600 i TPOab (ref sub 35). Men ingen vårdcentral kolla tyvärr TPOab om man inte kräver det.
Mvh, föredetta vältränad man i 20års åldern.
Tack Karin och Anna för at ni tar er tid och har tålamod att dela med er av era evidensbaserade kunskaper trots att ni får ett så otrevligt och tråkigt bemötande. Jag jobbar också inom vården och förstår att man vill ha svar på om nåt är fel om man uppsöker sjukvården. Får man en diagnos där man kan sätta in medicin är det ett “enkelt” sätt att komma tillrätta med sitt mående. Tyvärr finns det dock sjukdomstillstånd som inte kan bekräftas m prover och “botas” med mediciner. Psykisk ohälsa, exempelvis, är en av de sjukdomstillstånd som ökar kraftigast i dagens samhälle. För stressjukdomar (ex utmattningssyndrom) hjälper inte medicin tyvärr (kan vara en del i en behandling men enbart medicin “botar” inte sjukdomen). När man drabbas av denna typ av ohälsa krävs annat och har man en allvarlig variant av det kan det krävas många år att komma tillrätta med sitt mående.
Nu kan det ju vara sköldkörteln som spökar för sig Clara och då kommer du få reda på det. Det jag vill säga är att de symtom du beskriver kan vara en helt naturlig del i ett utmattningssyndrom. Det kan ta lång tid att återhämta sig! (Hur frustrerande det än må låta) Lita på den medicinska vetenskapen, ta hand om dig och börja (för allt i världen!!) inte googla efter olika sjukdomar på internet. Om du ska googla rekommenderar jag professionella och validerad sidor som ex 1177. Hoppas oavsett att ditt mående vänder och att du får den hjälp du är i behov av!
Karin, vad fint att du tog dig att svara så utförligt! Det tycker jag visar på stort engagemang och att du bryr dig om andra männsikor. Bästa egenskapen hos en läkare! Evidensbaserad medicin borde vi alla stå bakom 🙂 hälsningar från en blivande kollega
Bra och utförligt svar. Tack!
Mycket intressant. Jag vill bara tillägga att om man dricker mkt kaffe i samband med måltid så kan man sabotera järnupptaget rejält. Jag fick diagnos anemi och orsak (efter utredning) var mitt älskade kaffe. Nu dricker jag endast 3 koppar /dag och aldrig i samband med mat. När jag äter mat försöker jag äta frukt eller något till med mycket cvitamin som förbättrar upptaget. Men överlag verkar jag dålig på att ta upp järn. Tar Duroferon ibland för att hjälpa upp.
Symptom: Jag tappade håret och fick ryckningar/krypningar i vaderna men var inte supertrött. Dock märkte jag när jag tränade att jag inte kunde syresätta och därför sökte hjälp för jag trodde det var astman som spökade.
Du måste be att få ta ditt B12 värde också och kanske D-vitamin.. Jag har kronisk B12 brist vilket innebär att jag inte kan ta upp det via maten utan jag får ta injektioner. Kan vara något liknande kanske.
Sen tycker jag du ska läsa om ME/CFS: http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/MECFS/?ar=True
Jag har hypotyreos. Fick reda på det när jag var drygt elva år då min jag fick symptomet struma. Det tog flera år innan jag fattade att struma är inte en sjukdom i sig utan bara ett namn på en förstorad sköldkörtel och namnet egentligen är hypotyreos. När jag var drygt arton valde jag att gå till vårdcentralen för att kolla värdet på Levaxinet och diskutera lite med läkaren. Fråga om mina andra symptomet om de hör ihop (hade då läst på om just hypotyreos). Läkaren valde att skratta åt mig istället för att förklara för mig hur allt hänger ihop. Sedan dess går jag endast dit för att kolla om jag tar rätt mängd Levaxin.
Hej Clara, ge boken Sockerbomben 3.0 en chans. Mycket intressant läsning om att laga en trasig biokemi!
Precis vad jag också tänkt lägga till, men inte hunnit kommentera. Jobbigt med alla goda råd säkert, men hittas ingen rimlig förklaring håller jag med Ulrika: läs Sockerbomben, jag håller själv på att försöka äta mig till ett bättre välmående och “reparera” min hjärna. Vet inte hur det kommer sluta men mår efter några veckor redan så mycket bättre.
För mig har en krånglande sköldkörtel o utmattningsyndrom hängt ihop.. Allting började egentligen sommaren 15. Jag hade precis fått min andra dotter och jag var så fruktansvärt trött fast ändå speedad på samma gång . Kände mig Konstant Orolig o Så stressad över allt o inget.. Samt en konstig känsla av en klump i halsen. Tänkte att det är nog den intensiva perioden som jag då befann mig i, nyfödd bebis samt 2 åring med mycket energi..och en man som jobbade mycket.. Men till sist tog jag mej i kragen o gick till vc. Fick diagnosen hypertyreos som efter några veckor svängde till hypotyreos ( tydligen ett vanligt förlopp ). Så jag fick börja äta Levaxin och mådde sakta men säkert bättre. Slutade med levaxin maj 16, då mina värden var normal. Läkarna tror att det var en förlossningsutlöst hypertyreos, som klingande av.
Nu är jag dock sjukskriven för utmattning pga ett stressigt jobb som ssk o intensivt hemma med två små kids.. Något påverkade TSH värden nu men ingen Levaxin behandling,men läkarna tror ändå att jag kanske är lite mer känslig för stress pga min sköldkörtel.. Oj, långt svar men ville nog bara få fram att många faktorer kan spela in på det allmänna måendet o att det inte alltid är så lätt att veta vad som är hönan eller ägget?!
Men på något sätt måste man nog bara acceptera läget som min kloka svärmor sa o låta kroppen vila. Och ibland inte grotta ner sig i att försöka hitta orsaker till allt, som lätt kan bli en stress i sig, även om det så klart är viktigt att försöka utreda orsak till måendet också.. För att kunna må bättre igen..
Hej!
Hade liknande symptom som du, var speedad/deppig/trött på en och samma gång, samt en klump i halsen och behov att harkla mig hela tiden. Det visade sig med ultraljud att jag hade en cycsa på sköldkörteln a 3 cm, opererades bort. Har 1/4 sköldkörtel kvar äter Levaxin och mår mkt bättre. Trodde också mitt berodde på stressigt jobb och små barn.
Jag har Hypotyreos konstaterat sen drygt 13 år tillbaka (misstänker att jag haft det rätt så mycket längre än det). Mår bra nu, går på medicin och kollar mina värden när jag tycker jag får känning att nåt är fel. Har som tur är inte haft många tillfällen när medicinen varit fel, det har väl varit två eller tre gånger under årens gång. I samtliga fall har det kommit efter perioder av svår stress. Och i ett fall efter en krasch med väggen. Jag märker att något är fel när jag inte bryr mig om saker och ting, när jag blir avtrubbad och orkeslös. Hemma börjar bostaden gro igen och jag bryr mig inte om disk, tvätt eller städning. Det behövs inte stora avvikelser i mitt fall för att jag ska känna av felen men det är en lömsk sjukdom, det går sakta och i små steg att bli bättre och sämre så man måste vara uppmärksam. Bodde utomlands några år och då funkade det mycket bättre, antagligen pga. mer dagsljus under vinterhalvåret.
Allas symptom är olika, min mors symptom och mina är olika, men båda har vi nedstämdheten.
Jag skulle råda dig att OM du har det, se till att få träffa en endokrinolog. Och ät multivitaminer, extra D-vitamin och Selen. Det hjälper för mig!
Jag var orimligt trött efter att jag fick mitt första barn (och även innan), men jag sökte aldrig för det – det är ju inte konstigt att man är trött i samband med att man får barn tänkte jag och trodde att det skulle vara så. Blev ängslig pga den förlamande tröttheten, för det kändes verkligen som att jag inte skulle klara att ta hand om mitt barn när jag var själv hemma. När jag blev gravid igen tog min nya barnmorska prover och konstaterade hypotyreos. Jag fick Levaxin direkt och har fortsatt med det även efter graviditeten. Känns verkligen som att jag fått livet tillbaka! Känslan av att kroppen liksom har energi av sig själv är helt fantastisk. Jag tror att jag hade behövt denna medicin långt tidigare. Ihop med Duroferon mår jag nu bra för det mesta, men är såklart trött ibland som man ju blir när man har småbarn. Men nu är det en hanterbar trötthet, inte alls jämförbart med hur jag kände mig innan.
Hoppas att du snart kommer fram till vad som orsakar tröttheten för dig!
Clara, snälla besök Hälsans Hus i Umeå! Min bästa vän mådde dålig i flera år utan att några läkare kunde hjälpa, hon hade gått in i väggen, var utmattad, undersöktes för i princip allt utan resultat. Efter behandling från hälsans hus är hon idag frisk från allt. Läkarna var liksom på väg stt ge henne cellgifter pga av reumatism (vilket det visade sig att hon inte har) men dom fixade det på HH!
När du ändå är iväg och tar prover – be om ett PTH/kalk-prov också. Det är lätt gjort. Om du har förhöjda värden av PTH och kalk har du högst troligen hyperparathyrioidism (hoppas jag stavade rätt nu)… Det är alltså bisköldkörtlarna som bråkar då, och utsöndrar för mycket hormon (PTH).
Krya på dig!
Men det stämmer inte med symptombilden, detta hade lett till ett hyper-tillstånd och ökat ämnesomsättningen bla. Finns ingen anledning att ta prov på i ett första stadium.
Har medicineras i många år, men för ett år sedan tog jag fel dos i 2 månader och gick ner mig totalt. Depressionsymtom och orkeslös. Tog mig två månader av sjukskrivning och rätt medicinering för att komma rätt. Det hemskaste var att få hjärnan att fungera igen och minnet. Önskar dig lycka till hoppas du kommer rätt så småningom, det finns hopp!
håller alla alla tummarna för dig <3 måste vara så jobbigt! min vän gick två år innan hon fick reda på att hon var celiac, dvs överallergisk mot gluten vilket innebar att bara några smulor gluten gjorde att hon inte upptog nästan NÅGON näring alls. Kan vara värt att kika på?
all lycka till till dig! puss
Be om att dom kollar vitaminnivåerna också! När jag hade en lätt b12 brist mådde jag precis som du beskriver. Har även haft d-vitaminbrist vilket gjorde mig tillfälligt infertil tills jag började med tillskott.
Hej Clara!
Det kan vara så att du har en underproducerande sköldkörtel även om testet hos sjukvården inte visar att du når upp till deras gräns för att klassas som hypertereos.
Kosthållning och tillskott kan göra stor skillnad! Även alternativmedicin, såsom homeopat. Jag har själv använt mig av det och märkt stor skillnad!
Lycka till! ❤
Jag har haft problem med min sköldkörtel, rättare sagt hade jag sköldkörtelcancer. Jag var liksom du beskriver olidligt trött, hängig och NOLL energi. Upptäckte en knöl på halsen men tänkte inte så mycket mer på det. Efter att jag uppsökte vård så skicka de mig vidare. Värdena såg bra ut men de bestämde för operation. Först du kunde de se att det var cancer, troligen därför jag mått så dåligt då den var helt ur balans.
Så mina tips:
– Var påstridig! Till mig sa det först att det inte var någon fara, men jag insisterade på hjälp.
– Om det visar sig att du har något med ssk så se till att du får rätt dos av din medicin. Vid underproduktion (ofta därför man är trött) så brukar man få Levaxin. jag är en helt annan människa sen jag fick hjälp, mycket piggare. Men upplever att jag ändå kan bli olidligt trött i perioder, så se till att ha rätt dos.
– Finns en grupp på Facebook (sök på sköldkörtel så kommer det upp). Finns många kloka råd och tips.
Allt gott!
Hej Clara, vad jobbigt att du mår som du gör… Jag hoppas verkligen att du ska finna en väg ut ur detta, på egen hand eller med hjälp! För några månader sedan var jag i princip helt slutkörd, orkade knappt sätta fötterna i golvet om mornarna, ville gråta för ingenting, mitt hår gick av, hade Ibs problem och frös som en hund mm. Tänkte jag skulle vara öppen för nya vägar så bokade in en konsultation hos en Ayur veda hälsovägledare/terapeut. DÄR kom min vändning. På en timme fick jag veta att min vilopuls var skyhög, min hjärna gick på högvarv hela tiden, trots att jag nyss varit ledig i två veckor. Att sova mer skulle inte lösa mina problem, snarare tvärtom. Min kropp var försurad! Nu kan jag känna att jag är på väg tillbaka till att orka igen. Till att leva. Med hjälp av kostråd och egen behandling. Detta kanske varken passar eller kan hjälpa alla men jag rekommenderar varmt ett försök. Kram!
Tråkigt att höra att du mår så dåligt Clara! Jag kan tyvärr ingenting om hypotyreos förutom att för de som har fått diagnosen så har det varit en otrolig lättnad.
Jag hoppas verkligen att det ska finnas en förklaring till varför du mår som du gör. Det måste vara en otrolig frustration att känna sig då låg och inte ha den ork man önskar.
Ta hand om dig och lycka till!
Min hypotereos upptäcktes när jag blev gravid och berättade att jag bl.a. haft depressioner. Övriga symptom var magproblem (IBS enligt sjukvården), trött, torr hud, torrt hår, nedstämd, kunde få ångest av att träffa folk (och jag är sjukt social i vanliga fall) och… jag rasade i vikt, jag gick ner två byxstorlekar på två veckor. Sen jag fick min diagnos så har jag fått höra från höger och vänster att man inte rasar i vikt av hypotereos utan snarare tvärt om, jag vet inte om det verkligen hänger ihop men faktum är att jag inte längre har några problem med att behålla mina kilon. Jag förstår precis vad du menar med att det kan kännas skönt att man kan må bra igen av att bara äta medicin. Mitt levaxin har på riktigt förändrat mitt liv! Lycka till! Jag håller tummarna att du får svar på vad det är som spökar så snart som möjligt 🙂
Som du skriver så är järn bra att kolla! Har själv haft låga blodvärden och tomma depåer i olika perioder. Då blir en väldigt trött. I kontakt med sjukvården är min erfarenhet att det gäller att stå på sig, fråga vad olika alternativ innebär, och försöka känna efter själv vad som känns bra. Jag vet att det är jättesvårt, men jag är säker på att du klarar det.
En annan sak som det kan vara värt att testa för är glutenintolerans (celialki). Symptomen för det varierar väldigt mycket. För mig visade det sig genom reflux, andra har depression som ett symptom (kanske delvis på grund av att kroppen får svårt att ta upp olika näringsämnen). Att man inte märker av något på magfunktionen behöver alltså inte betyda att man inte har celialki. Självklart hoppas jag att du inte har det och att du blir bättre snart!
Kram!
Sköldkörteln är en komplicerad sak och det är mycket som är involverat i att den ska kunna fungera bra. Om man får bra hjälp av Levaxin har man tur, men många får inte bra hjälp av det, och då ligger problemet någon annanstans. Näring är otroligt viktigt och väldigt svårt att få hjälp med från läkaren. De kollar vissa värden och kan upptäcka vissa brister, och det är bra, men finns så mycket mer.
Oavsett vilket så rekommenderar jag att börja med en bra multivitamin när du varit hos doktorn. Sen är kruxet att hitta en bra. De flesta innehåller inte bra former av a-vitamin och selen t ex – jätteviktiga för sköldkörteln. Men kan rekommendera vitaminmanager.se
70% av immunförsvaret sitter i tarmen så det gäller att äta rätt för att må bra. Skippa gluten och mjölkprodukten och överdrivet sockerintag så ska du se att du läker. Min kompis blev frisk från två autoimmuna sjukdomar som han hade haft i över 15 år och medicinerat för (han hade ätit cellgifter hur länge som helst pga en av sjukdomarna) men sedan han blev friskt pga kostomläggning så behöver han inte äta mediciner alls. till och med läkarna där han går är imponerade. det är så värt det. give it a try.
Vill tipsa om läkarpodden med Tilde de Paula Eby och Doktor Mikael. Avsnitt 18 handlar om sköldkörteln. Hoppas du får hjälp. Hälsningar Kristina
Jag fick diagnosen hypotyreos några månader efter min första förlossning. Jag hade precis fått mitt första barn så de flesta symtomen trodde jag (och alla andra) berodde på just det. Att vara trött, hård i magen, tappa hår, trög i huvudet och deppig är ju inte helt ovanligt bland nyförlösta. Men så fick jag ont i armbågen och det släppte inte. Efter sjukgymnastik i flera omgångar mot tennisarmbåge (hjälpte inte) googlade jag alla mina symtom, bara skrev in dem allihop i en rad inklusive värk i armbågen, och upp kom hypotyreos. Jag gick och testade och jäklar vilka tydliga resultat det blev.
Jag äter Levaxin och det hjälper mig jättebra. Jag får ställa om dosen ibland (jag fick dubblera vid andra graviditeten) och det som är mitt tydligaste tecken på när dosen inte är rätt är trögheten i huvudet. När jag sitter med mina kompisar och skrattar åt skämt några sekunder för sent är det alltid dags att kolla upp hur det ligger till med värdena. Det har aldrig slagit fel liksom.
Jag håller tummarna för att du hittar vad det är som inte stämmer!
Det finns mycket att läsa om hypotyreos på internet men jag kan rekommendera denna sida: http://hypotyreos.info/wp-content/uploads/2009/09/attachments_083_Diskutabel%20gräns%20för%20TSH-värdet%20vid%20hypotyreos%20-%20artikel%20i%20Primärvårdens%20Nyheter%20nov-09.pdf
Dvs, det kan vara läge att behandla även vid lätt förhöjt TSH.
Det är så enkelt att få denna diagnos, det krävs endast ett par blodprov! Att äta levaxin är väldigt enkelt sedan.
För egen del så var det först efter år av infertilitet plus missfall som det slutligen gjordes ett blodprov som visade på detta. Började med levaxin och blev senare gravid. Det går ju aldrig att veta exakt vad som är orsak och verkan men det är ju synd att det skall behöva ta tre år att ta ett sådant blodprov. I efterhand undrar jag ju om ett blodprov i ett tidigare skede hade kunnat förhindra de senaste årens alla tårar och bekymmer.
Så alla som har upplevt missfall eller infertilitet, kräv ett blodprov för sköldkörteln så fort som möjligt. Invänta inte att vården skall ha sin gång vad gäller: “två missfall är normalt, först efter nummer tre utreder vi”, “det är normalt att det tar två år att bli gravid” etc. Det kanske är så enkelt att lite levaxin gör susen!
Jag hoppas att levaxin kan hjälpa dig Clara!
Jag har hypoteros orsakat av att jag lider av Mb Chron. Är dock inte “sjuk”i den sjukdomen just nu eller när problemen med sköldkörteln upptäcktes. Gick till vc pga jättetrött hela tiden samt håglös. Bra att du kollar upp det! Om det är det ta regelbunda prover tills dosen Levaxin blir rätt, jag äter rätt mkt pga underproduktion men märker inga biverkningar. Lycka till!
Prova en homeopat. Det har hjälpt mig!
Hej Clara!
Klart man ska göra allt man kan för att må så bra som möjligt! Fortsätta gräva!
Jag har några nära vänner som drabbats av hypoteros. De säger att det var ett slags lättnad att få en diagnos och en förklaring. Däremot har de reagerat på bristande information om att en autoimmun sjukdom ofta innebär fler autoimmuna sjukdomar. Jag hittade den här länken när jag googlade:
http://skoldkortel.blogspot.se/2009/05/narliggande-sjukdomar.html?m=1
Oavsett vad som händer – ställ krav på dina läkare att de informerar dig. Du är ung och mamma. Du ska må bra och orka. Håller tummarna för dig!
Lena
Jag har inte sjukdomen men är snart färdig sjuksköterska och kan därför en del vetenskapligt baserad kunskap. Tydliga tecken på hypotyreos är (som du skriver) att man har svårt att hålla vikten, framför allt i kombination med att en har aptit och äter mycket men en går ändå inte upp. Det kan jämföras med hypertyreos, alltså en överproduktion av sköldkörtelhormon, där aptiten är dålig, en äter därför lite men går ÄNDÅ upp i vikt. Den lägre förbränningen och ämnesomsättningen gör en också trött, orkeslös och man känner sig ofta frusen.
och där insåg jag att jag blandade ihop det där med vikten, det är alltså tvärtom med vikten som ofta går upp vid hypo och ner vid hyper
Tar du p-piller eller annat hormonellt preventivmedel? Kan kanske handla om biverkningar därifrån isåfall?
Har själv en hypotyreos och känner igen symptomen väl, tröttheten, ångest, håglöshet, viktuppgång (10kg) och håret var bra risigt. Det har, tyvärr måste jag säga, varit en kamp för att få rätt diagnos och behandling. Det har tagit fyra år och fyra missfall för att få en korrekt diagnos. Tyvärr är jag/vi inte ensamma om detta, har flera vänner etc. som fått strida för att få sin diagnos. Väldigt vanligt bland kvinnor, ofta underdiagnosticerat hos både kvinnor och män. Men allt det där gissar jag att du redan vet. Mitt första tips: läs in dig på vad TSH, T3 och T4 är för något och hur de hänger ihop. Det gör allt enklare.
Jag började misstänka att det var något fel på min tyreoidea mest pg.a. alla symptom men också för att det finns i släkten (typ 4 år sedan). Hade redan, när jag pluggade till sjuksköterska insett att min sköldkörtel inte var helt hundra. Men som naiv 20-åring mest tänkt, jaja, det ordnar sig. Dessutom har jag flera andra autoimmuna sjukdomar och hypotyreos är ofta autoimmunt (en autoimmun, flera autoimmuna). Jag hade, när jag tog symptomen på allvar, jobbat som sjuksköterska på en akutvårdsavdelning i typ fem år. Jag växlade mellan natt-, dags- och kvällsjobb som jag vet inte vad vilket ökade stressen ytterligare utöver den vanliga stressen på arbetsplatsen (den är inte så hälsosam i grunden). Något år innan jag började förstå att något var väldigt fel gick flera närstående bort, min ena förälder gjorde flera suicidförsök där det sista lyckades och jag valde att bryta upp ur ett nästan 7år långt förhållande. Vi hade då försökt få barn i nästan 2 år men inte lyckats. Kaos med andra ord. Såhär i efterhand kan jag se att det nästan vore konstigt om min tyreoidea inte ballat ur. Det är rätt vanligt att rubbningar på tyreoidea kommer i samband med väldigt stressande händelser i livet t.ex trauman, förlossningar etc.
Jag tog kontakt med vårdcentralen och möttes av en vägg. Mina THS låg inom referensvärdet men i det övre spannet och mina T3/T4 var okej, så det var “normalt” enligt de läkare jag träffade. Fortsatte strida men fick inget gehör.
Sedan träffade jag en ny partner och vi bestämde oss ganska fort för att vi ville ha barn ihop. Tre ganska tidiga missfall och en väldigt stor hög med graviditets- och ägglossningstest senare blev jag gravid igen i våras. För att göra en lång historia kort. Mitt TSH låg fortfarande inom gränsen men i det övre referensvärdet och MVC tyckte jag var hispig när jag sa: men gravida kvinnor ska ha ett TSH på under 2,5 (låg på 3,5 har jag för mig). Jag började blöda massor i v 14 så det gjordes ett ultraljud och det visade sig att bebisen var väldigt liten. Tyvärr slutade graviditeten även denna gång i ett missfall (bebisen slutade växa) i v 17 med en efterföljande livmoderinfektion. Då hamnade jag hos en helt fantastisk gynekolog som tittade på mina TSH-värden, symptom och sa: jag har en hypotes om att det är din tyreoidea som strular. Du är inte deprimerad, du är inte trött för att du är överviktig, du har en subklinisk hypotyreos och därför får du missfall. Jag fick pröva levaxin och herregud, vilken skillnad. Jag fick livet tillbaka. Sjuksköterskan i mig är fortfarande förbannad för att jag inte fått rätt hjälp tidigare utan avfärdats som en deprimerad tjockis….
Så det jag vill säga är: stå på dig! Be dem kolla mer än bara TSH utan även T3, T4, TPO och TRAK, järndepoer, HB, vitaminer, spårämnen etc. Fertila kvinnor med en graviditetsönskan ska ha ett lägre TSH (under 2,5 om jag inte kommer ihåg fel). Min gynekolog hävdar att alla fertila kvinnor oavsett graviditetsönskan bör ha ett ligga i det nedre referensvärdesspannet på TSH och att man ska följa riktlinjerna för TSH-värden för gravida (finns på internetmedicin). På internetmedicin (http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=702) finns bra riktlinjer för hur man ska behandla och tänka vid lite mer knepiga fall. Den form som jag har, subklinisk hypotyreos, där ligger TSH är lite högt, men T4 och T3 är normala vilket okunnig tolkar som okej. Det kan vara bra att hänvisa till det när eventuella läkare börjar strula.
Mest av allt vill jag bara säga: låt det ta tid, det är skitjobbigt även när man fått levaxin, ställa in doser etc. Men sedan! Ojoj! <3 Det tog hela hösten att hitta en bra dos och ställa in så att jag har ett bra TSH. I november fick vi grönt ljus för graviditet. Det tog 2 veckor så var jag gravid igen. Igår fick vi se en normalstor krabat på ultraljud! <3
Massor av kramar! Hoppas att du får rätt hjälp och slipper strida för en eventuell diagnos.
Har du frågat om inte läkaren som diagnostiserade dig med utmattningssyndrom redan har tagit de proverna? Om inte så har ju hen inte gjort ett bra jobb för att hjälpa dig när du blev sjuk. Vad jag fått förklarat för mig så är det första steget att ta blodprover som kan utesluta de vanliga somatiska sjukdomarna som leder till trötthet mm; såsom hypothyreoidism, diabetes mfl (det är en av de diagnostiska kriterierna för utmattningssyndrom). Det jag vill få fram är väl helt enkelt att det kanske finns fler prover en läkare bör ta om det skulle vara så att det slarvades när du fick diagnosen.
Lycka till och krya på dig! Mvh en annan i liknande situation
Bra att du väljer att undersöka vidare om det är något som känns fel. Det är 2,5 år sedan jag fick diagnosen utmattning och hjärntrött och jag är fortfarande trött och har deppiga dagar. De jag pratat med som bränt ut sig säger att det tagit ca 4-5 år innan de känt sig som vanligt igen. Så det tar väl tid antar jag. Jag försöker tänka i det tidsspannet, att jag har ett par år till på mig att tillfriskna. Under en tid åt jag också lite mer fett (i form av raps och olivolja) än vad jag brukar. Tyckte hjärnan blev piggare av det, kändes som om det behövde fylla på med bra fett. Efter någon månad var den nöjd och jag började äta som vanligt igen.
Lycka till och hoppas du snart mår bättre!
Tack för många fina och kloka inlägg genom åren.
Jag fick också diagnosen utbrändhet och utmattningsdepression, följde alla råd och anvisningar men blev inte bättre. Jag var konstant trött, ingen vanlig trötthet utan en total dimma som inte gick att vila bort. Det var som en glasvägg mellan mig och verkligheten, jag såg och hörde men var helt avskärmad, nådde inte ut. Jag stod bredvid och existerade, men levde inte, upplevde ingenting. Varken glad eller ledsen, allt var bara ett – ingenting. Jag hade också värk och fick diagnosen fibromyalgi också. Kände mig febrig och hade frossa, kokhet nästa sekund, var yr, hyperkänslig mot sinnesintryck, särskilt mot ljud. Glömde saker, när jag var ute vilket inte var ofta, jag kom knappt ur sängen, men när jag var det kunde jag plötsligt inte hitta hem. Det var en ohyggligt skrämmande tid, jag trodde helt allvarligt att jag hade blivit allvarligt och obotligt psykiskt sjuk. Så kom jag i kontakt med en sjukgymnast som själv hade en intolerans mot vissa proteiner, mjölk, gluten och soja. Hon hade haft precis samma symptom som jag. Det var oerhört svårt att få gehör för detta här i Sverige, men i Norge var det annorlunda. Jag träffade läkare där, och fick hjälp med en radikal kostomläggning. Sakta men säkert blev jag bättre, kom ut ur dimman och blev levande igen. Känslan är obeskrivlig. Det är inte “vanlig” mjölk/gluten/sojaallergi utan det är andra prover som ska till. Skickar en länk, kanske kan det vara ett halmstrå för dig. Jag hade extremt låga magnesiumvärden, det är tydligen vanligt. Självklart ska du begära utredning hos läkare ang sköldkörtel och annat, och även göra ett test för dina näringsvärden! Lycka till! http://www.npif.no/
Hej Clara!
Jag har också känt mig trött i åratal. Orkeslös och omotiverat. Värst var i sommar när jag på köpet blev väldigt ledsen, väldigt irritabel och hade svårt att ens ta mig upp från sittande ställning längre. Då bokade jag läkartid och de tog alla relevanta prover på mig – både hormoner och blodvärden. Det är inte jag som talat om för vården vad jag vill ta för prover utan vi diskuterade vad eventuellt kunde vara felet med mig, om det nu skulle bero på “värdena”. Det visade sig att järn och sköldkörtelvärden är bland standardproven men även andra saker kontrolleras.
Hos mig var resultaten lysande, dessutom har jag varit genom liknande prover någon gång förut och det var inget fel på mig. Men trött, orkeslös, omoriverat har jag varit ändå, sov dåligt stundvis, noll koll på vikten och var ledsen.
Jag fick däremot samtal med kurator. Lite perspektiv på tillvaron vilket löste inte min situation men var skönt att veta. Varför jag hade mått som värst just i sommar tror jag berode på att jag körde LCHF i 2-3 månader innan dess i bantningssyfte. Det hade vänt åt rätt håll med vikten (ingen viktras direkt men rätt håll) och ingen särskild hunger kände jag längre, men humöret var uselt. Jag bestämde mig därför att sluta med LCHF och började trycka i mig bröd och choklad i vanlig ordning i ren desperation. Men då förbättrades sinnesstämningen markant och likaså orken. Men jag är fortfarande långt ifrån pigg och rask och detta kan man inte skyla på LCHF-försöket för så var jag även innan jag började med det.
Jag tror att i en situatiuon som tvåbarnsmamma som aldrig fått någon vidare hjälp av nära och kära, som sover dåligt alldeles för ofta som det brukar vara i småbarnsåren, som knappast har någon egentid eller har ork med rolig umgänge utanför familjen och även har fulltidsjobb att sköta kan man ju förstå att man är inte helt på topp.
Jag ser ingen annan lösning för migsjälv än att skita högaktningsfullt i alla påhittade måsten och att snegla på hur lysande andra har det, och försöka helt enkelt klara av vardagen med någorlunda hel, ren och mätt familj och resten får bli som det blir. Nu blir det ljusare ute och jag hoppas att, efter en hel höst och vinter med lunginflammationer och antibiotikakurer, jag kan äntligen ta mig ut och gå lite, inga prestationskrav men att bara vara.
Hoppas det löser sig enkelt för dig, ta för all del kontakt med vården och begär ordentliga kontroller på dina värden. Men deppa inte om det visar sig att allt är bra på den fronten, för din tillvaro är långt ifrån lätt, du drar en väldigt tung lass. Bara det att veta att man har en blogg att sköta regelbundet är ju ett ständigt krav i sig, även om det är det roligaste man vet. Att vara egen företagare ställer väldigt höga krav på en även utan barn och familj i bilden. Du är en otrolig kämpe och få kan prestera upp i din nivå. Du är en människa av bästa virket men även du har en gräns. Kom ihåg, du sitter aldrig i skön även om du behöver lägga ner allt och typ sjukskriva dig i oöverskådlig framtid, fast det kanske kommer aldrig behövas. Det är lungt! Och din erfarenhet och kunnande som du har byggt upp hittills kommer ingen att ta ifrån dig, du är välrustad för framtiden.
Min hypotyreos upptäcktes först då jag besökte akuten pga allergichock. Då togs prover som bland annat visade att mina sköldkörtelvärden var i botten.
Jag sattes på medicin och upplevde från den dagen hur dåligt jag måste ha mått i många års tid. Jag var 24 år då, överviktig, tunt hår, dåliga naglar, svullen, trött, energilös, osv. Men det fattade jag inte förrän jag började med levaxin. Jag tror att det tog ungefär två år innan kroppen hade blivit bra igen. Kommer aldrig glömma hur jag kände att jag luktade svett under armarna en dag, hade aldrig tidigare haft det förut. Eller efter cirka tre år då det visade sig att jag inte alls hade tunt stripigt hår, utan ett tjockt hårsvall. Min läkare tror att jag långsamt hade blivit sjuk sen 14-15 års ålder, och när det går så långsamt så märker man sällan att något är fel. Förutom att jag också blivit normalviktig sen jag började medicinera, så ser man då jag jämför bilder från förr att mitt ansikte ser helt annorlunda ut. Jag vävar otroligt svullen och glåmig, hade nästan gulnade, små ögon. Och nu är det svullna borta, ögonen är pigga och stora, ögonvitorna är vita. Helt sjukt egentligen, att det gick så långt utan att jag fattade att jag var sjuk. Kanske hade jag förstått det själv kort efter, om det inte upptäcktes där på akuten för sju år sen. Hoppas de hittar vad som är knasigt för dig. Du får mer än gärna maila om du har fler frågor eller så. Lycka till!
Var själv sjukskriven för utbrändhet i 8 månader, och har nu jobbat i 3 månader men mår fortfarande som du beskriver.
Har i mina tonår haft både en hyper och hypoterios, vilket jag också trodde var fallet när jag sökte läkaren, och blev långtidssjukskriven. Det visade sig att alla prover var normala. (är idag 27 år)
Det man tyvärr måste inse med utmattning är att det tar minst så lång tid för dig att bli frisk som det tog att bli sjuk. Talade läkaren om för mig, då jag inte förstod att man kunde bara vila lite så går det över.
Stress påverkar framförallt binjurar, som påverkar hormoner och då även vikten. Binjurarna kan behöva flera år på sig att repa sig.
Tragiskt men sant.
Lyssna på kroppen.
Men så klart kan det vara hypo också, lättast är att gå till läkaren och ta alla “vanliga” prover och köra uteslutningsmetoden.
Ett tips i all välmening, även om jag också tycker att du först bör ta prover hos läkare (detta vet ju många läsare mycket om när de delar med sig här): besök en osteopat. Jag erkänner att jag inte har egen erfarenhet men en vän, som jag bedömer som trovärdig, klok och fullt normal (du fattar säkert vad jag menar) har berättat fascinerande historier om vad som kan upptäckas i form av obalanser i kroppen och hur man kan bli kvitt problem som ingen annan rått på. Hon har fått jättebra hjälp mot sina problem. Kanske någon läsare har provat?
Det skulle också kunna vara stress. Jag har varit sjuk i flera månader och nu när jag precis börjat bli fysiskt bättre så har jag fått symptom på ångest, oro, sömnsvårigheter, humörsvängningar och nedstämdhet. Min läkare förklarade att det är sekundär stress. Kroppen har inte hunnit tagit itu med stressen som sjukdomen (i ditt fall utmattningen, att vara sjuk är ju en stress i sig, så det du upplever kan vara sekundär stress) orsakat så då kommer den i efterhand. Det går över! Jag fick rådet att se till att göra saker jag tycker är kul och slappna av, så kommer resten att lösa sig. Försök att äta tillskott av magnesium och d-vitamin, det hjälper kroppen att återhämta sig.
Jag tror också mycket på det du skriver Sara.
Jag blev akut inlagd på sjukhus i slutet av hösten och det var en chock för hela mig, kroppen, huvudet och själen. Precis som du beskriver började jag också känna av ångest, oro, en massa rädslor, sömnsvårigheter och stresskänslor i kroppen (hög puls, darriga ben, svettningar) när jag blev bättre rent fysiskt. Min läkare sa att det kanske är först då jag var “tillräckligt bra för att oroa mig” för allt det som hänt.
Jag gick till en homeopat och jag tror att det har hjälpt mig. Om du är öppen för alternativ medicin så tycker jag att det är värt att prova eftersom det ofta funkar bra för vaga symptom som de du beskriver.
Hej Clara! Jag fick själv diagnosen utmattningsdepression förra året, men upptäckte i samma veva att jag även hade en obalans i sköldkörteln vilket gjorde mig jättetrött då kroppen hela tiden gick på högvarv trots att jag vilade. Gick ner mycket i vikt och kunde sova hur mycket som helst. Min läkare upptäckte den genom att ta ett prov på sköldkörtelhormon (blodprov). För mig var det en tillfällig rubbning, vilket det kan vara när man har förhöjda värden, som idag har vänt utan specifik behandling, men jag har fått gå på regelbundna kontroller. Vänder det inte finns det medicin att äta. Be din läkare att ta ett sköldkörtelprov. Hoppas det vänder för dig snart!
Oj vad jag känner igen mig i det du skriver!
Jag gick in i väggen för 2 år sedan och låg som en överkörd katt hemma + sån panikångest att jag inte ens kunde gå ut till brevlådan. Från den botten har jag kommit till precis som dig, att jag sover bra oftast, äter mycket mat regelbundet och orkar träna även om det är lugna saker jag tränar. Och jobbar 75% på ett extremt lugnt jobb som kräver 0 ansträngning/utbildning/kompetens, så tragiskt känns det men jag klarar inte ett jobb med tempo.
Jag känner mig inte som jag var innan, utan är ofta trött, tappar massor av hår, ostabilt psyke osv (uppfyller många av tecknen på hypothyreos) men läkarna säger att alla prover är bra och att allt är psykiskt. Så jag har försökt att acceptera att jag kanske aldrig kommer bli som jag var, jag är en känsligare och tröttare variant av mig själv nu.
Något som har hjälpt mig är att sluta med gluten och mjölkprodukter (skulle vilja sluta med socker också men har inte lyckats) många av mina sköldkörtel-symtom har försvunnit efter att jag lagt om kosten. Och att äta tillskott av Zink, D-vitamin och järn. Järnbrist kan få en att må dåligt psykiskt 🙂
Jag känner igen mig i detta. Även jag fick svåra utmattningssymptom för många år sen, och de kommer tillbaka vid allra minsta ansträngning. Jag kan vara ledsen över att jag som har en god intellektuell förmåga knappt klarar av att hålla näsan över ytan ens när jag har ett jobb som kräver mycket lite av mig. Att jag sitter inne på kapacitet som jag inte får utlopp för, då min hjärna är så känslig för stimulans. Säkerligen hade det på sikt kunnat bli bättre med mer samtalsterapi, men jag har ingen lust, i ärlighetens namn. På sju år har sömn, mat- och träningsrutiner återgått till det normala, men fortfarande kan jag, precis som du skriver, vakna efter att ha sovit 9 timmar och känna mig helt urlakad, ja utmattad. Jag blir yr av minsta ansträngning, och kan gå igenom hela dagar och känna mig helt borta, som om jag fått ett slag i bakhuvudet eller sovit 15 timmar i sträck. Mer krävande uppgifter på jobbet eller i privatlivet, och hårdträning på gym, kan göra att jag börjar gråta – inte för att jag är ledsen, det är snarare en fysisk reaktion på att ta i på ena eller andra sättet. Jag har gått till vårdcentralen minst 5 gånger under dessa 7 år för att utreda varför jag mår så fysiskt dåligt, men kroppsligen är jag helt tip top. Har flera gånger tänkt att jag kanske borde ha testat antidepressiva när det var som värst. Kanske hade det blivit bättre då.
Kanske tar det längre tid att komma tillbaka från en utmattning om man är en sensitiv person. Så har du också ett kreativt jobb. Själv är jag utbildad konstnär, och det känns hårt att behöva limitera tiden i studion. Trots att det ger mycket energi, så kräver det väldigt mycket av hjärnan, mer än vad jag tycker om att erkänna.
Jag hoppas att du kan få en diagnos för din trötthet och att det blir bättre.
Stor kram!
Om de tar blod prov så se till att de inte bara kollar järnvärdet utan också storleken på de röda blodkropparna. Har man för små leder det till orkeslöshet, depression mm.
Om du av sjukvården fick diagnosen utmattning, så ska de ha tagit prover på både sköldkörtel och järnvärden i samband med det. Men bra att söka igen, kolla om, kan ju ha hänt ngt på vägen. Och annars få annan hjälp för utmattning om de inte hittar någon kroppsligt!
Smart av dig att kolla, för allt det du nämner stämmer så bra överens med symptomen för Hypotyreos.
Tyvärr är det så i Sveriges idag att många nekas medicin (Levaxin) då läkarna (de allra flesta) stirrar sig blinda på provsvar och ignorerar allmäntillståndet hos pasienten. Min mamma tog prover för några år sedan för att kolla om hon hade Hypotyreos, men provsvaren vidare att hon låg ovanför gränsen till när Levaxin sätts in. Hon hade dock mått så dåligt i flera år och läst på om sjukdomen att hon stod på sig och fick till slut testa att medicineras.
Efter bara några veckor upplevde hon att hon gick från natt till dag. Sömnen återvände, hon började få tillbaka livslusten, hon kände mer ork och motivation samt en hel massa andra både fysiska och psykiska förbättringar.
Mitt råd till dig av det jag erfarat är att det kan vara bra om du läser på inför läkarbesök så att du har kött på benen, och framför allt – våga stå på dig! Om läraren hänvisar till att dina värmen är normala så kom ihåg det viktigaste, hur du faktiskt mår. Får du inte gensvar – försöka vidare någon annanstans.
Tyvärr är patienterna många gånger mer pålästa än läkaren efter att ha lyssnat på många som suttit i den sitsen utan att kunna göra något annat än att lyssna på läkaren. Frågar är så kontroversiell och eftersom du är i beroendeställning blir du som patient lidande om läkaren sätter sig på tvären.
T4 är viktigt att kolla men även T3. Sedan min mamma började ta tillskott av även T3 har hennes sömn förbättrats avsevärt.
Tips: spana in sidan sköldkörtelföreningen.se om du funderar över något.
Lycka till!
Hej Clara! Tack för din blogg. Tråkigt att du inte mår bra trots kämpandet med att komma tillbaka. Jag fick själv hypotyreos 2007 och jobbar som läkare. För mig började det som trötthet, utmattning/depression som blev värre över månader till slut var det omöjligt alltid att vakna trots att jag sov 9-10 timmar och jag frös på ett sätt som jag aldrig frusit varken förr eller senare, in i märgen omöjligt att bli varm. När jag började ta levaxin blev jag pigg och slutade frysa, men efterdyningarna av depressionen och att komma upp i samma arbetstempo som innan, det tog lång tid.. Alla personer med hypotyreos har olika historier. Hypotyreos är en vanlig sjukdom, särskilt hos kvinnor. Den är lätt att diagnosticera och generellt lätt att behandla. Mitt råd är att du söker din vårdcentral och går igenom hälsoläget och dina tankar kring eventuella orsaker. Sen ordinerar läkaren de prover som ska tas, prover för hypotyreos och järnbrist är en självklarhet om en kvinna i fertil ålder söker för de symtom som du beskriver. Eventuellt kommer ni fram till att ta ytterligare prover. Det viktigaste är att du träffar en doktor som du litar på för det är inte meningen att du ska driva din egen utredning. Jag vet både av egen erfarenhet och av erfarenhet som läkare att man kan känna en stark förhoppning om att hitta något i proverna, mänskligt tänker jag. Det kan förstås hända att man inte hittar något och det du beskriver kan mycket väl vara efterdyningar på utmattning. Vad proverna än visar så kommer du en dag att må bättre Clara, boka en tid på vårdcentralen och var JÄTTESNÄLL mot dig själv och din kropp!
Ett utmärkt svar!
Hoppas Clara får må bättre snart!
Känner igen mig mycket i vad de andra skriver angående hypotyreos. Efter att ha haft svårt att bli gravid konstaterades ett något för högt TSH-värde. Fick levaxin 50 mg. Blev snabbt gravid efter det. I vecka 22 höll bebisen bokstavligen på att ramla ur, trots en ökning till 75 mg. Vad jag inte visste då var hur viktigt det var att vara rätt inställd innan graviditet. Bebisen höll sig kvar till v 31 och kom då ut frisk tack och lov, mycket beroende på att jag tog det superlugnt. För minsta stress eller fysisk aktivitet kände jag tuffa sammandragningar och fick rejäla blödningar. Månaderna som följde efter graviditeten hade jag alla kännetecken på rejäl hypotyreos och då äntligen träffade jag en kunnig läkare. Mina TPO-värden var då skyhöga och jag fick snabbt dosen 100 mg.
Inför min andra graviditet var jag rätt inställd, för mig på 100 mg. Som andra skriver bör TSH-värdet ligga under 2,5 för fertil kvinna innan graviditet. Vid graviditet behöver många höja levaxin ca 25 % och gärna ligga runt TSH 1, jag fick höja till 125 mg. Det finns mycket forskning på att det ska ligga lågt, många i vården verkar dock inte ha tagit till sig det tyvärr. Under graviditeten fick jag tjata på om att ta prover för att ha koll. Denna gång höll sig bebisen kvar till fullgången tid.
Nu efter graviditeten är jag tillbaka på 100 mg igen och rätt inställd på levaxin (jag mår som bäst när jag ligger på TSH runt 2,5 när jag inte är gravid). Nu har jag fått livet tillbaka och orkar leka och känner att jag har energi igen. Sköldkörtelföreningen har varit ett väldigt bra stöd framförallt under graviditet.
Så summa summarum, som andra skriver, be om att få ordentligt med prover och ta hjälp av en annan läkare om det fortfarande känns fel i maggropen. Lycka till med att hitta svar på dina problem.
Hej Clara! Jag har själv haft liknande problem, men mår bättre och bättre tack vare antidepressiva och regelbundna träffar med en superbra terapeut. Av min terapeut fick jag tipset att läsa boken ‘Kaos i kvinnohjärnan’ av Mia Lundin eftersom jag har flera stressrelaterade symptom som även pekar på knas med sköldkörtel och/eller binjurar. Det jag verkligen gillar med boken är att man får konkreta tips på vilken kost man bör äta och vilka tillskott man kan behöva beroende på vilka hormonella problem man har. Jag inser att boken kanske inte är för alla, men jag vet hur det känns att må dåligt en längre tid och febrilt söka efter orsaken. Det i sig är ju en enorm stress. Så allt är ju egentligen värt att kolla upp 🙂
Hoppas du snart hittar tillbaka till dig själv!
Rekommenderar också Mia Lundin, hon kan otroligt mycket om kvinnokroppen och hormoner, hon jobbar till skillnad från den svenska sjukvården funktionellt och strävar efter att hitta den grundläggande orsaken till ett hälsoproblem och inte bara maskera symptomen (tröttheten etc) med levaxin…
Har hypotyreos och fick tyvärr inte veta detta förrän efter jag fått tre missfall 🙁 (högre risk för det är en av de trista symptom för hypotyreos). Troligen haft det i ca 8-10 år dessutom. Sökt för alla symptom under dessa år: trötthet, depression, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, viktuppgång (ingen jättehög men ändå kontinuerligt uppåt utan anledning)… Väldigt vanligt bland kvinnor och sällan man kollar upp detta om man inte ber om det. Uppmanar ALLA tjejer att kolla upp detta, inte minst om man försöker skaffa barn. Missfall är så hemskt sorgligt.
Tror det kan utlösas/förvärras av olika livskrisen/hög stress. Jag hade en depression för 8 år sedan som jag tror antingen utlöste det eller var det första symptomet.
När jag till slut fick medicin har ALLT detta blivit bättre. Och inte minst, jag har en nio månaders dotter!
Hej! Jag ville bara berätta något som hjälpt mig jättemycket mot just utmattningssymptom som jag gått och dragits med i över ett år och hela tiden ligger på gränsen. Jag dricker något som kallas resorb, en slags energidryck som man gör själv. För mig funkar det att bara ha salt och citron. Låter kanske löjligt men jag vill tipsa om två länkar:
http://martinajohansson.se/sanningen-om-salt/
http://martinajohansson.se/gor-din-egen-resorb-som-funkar/
Sen har jag börjat göra rörelser för att mjuka upp lederna. Har aldrig tänkt så förut, yogat och styrketränat men nu när jag arbetar med att få upp rörligheten i lederna så har jag mycket mindre smygande huvudvärk och känner mig pigg i kroppen på ett annat sätt. Det är mina små superknep som jag fått in i vardagen som verkligen funkat. Jag vet inte exakt hur men bara att det gjort det för mig.
Nu blir det en halv uppsats här…Har en lång historia av dåligt mående både fysiskt och psykiskt vilket jag knappt alls har nu så måste jag säga att för min del har det handlat om kosten. Auto-immuna sjukdomar som eksem, dåligt immunförsvar, pre-diabetes, hypotyreos you name it är alla grundade på samma sak, små inflammationer i kroppen. Paleo/LCHF är det som hjälper. Vet att jag låter fanatisk men kan inte låta bli att skriva eftersom jag själv numer slipper ca 10 asjobbiga problem och mindre problem jag haft med hälsan pga kostbyte och livsstilsbyte. Hoppas du hittar din grej!!!
Stackars dig. Jobbigt att inte må bra och vara trött. Fråga? Äter du p-piller? Jag mådde sådär då. Slutade med p-piller och fick tillbaka orken och fick ny livsglädje ganska snabbt.
Bra att du är ärlig med hur du mår. Jag tycker det är helt normalt att du känner dig sjukt trött. Du har:
-två små barn
-ett krävande jobb med en hel del resor
-ett hus du fixar med
-en man som också jobbar en massa
-ambitioner om att förbättra världen
-odlingar och djur
-en stor umgängeskrets och en massa, massa annat.
Jag blir trött när jag tänker på allt du gör. Jag tycker det är fascinerande vad en människa kan åstadkomma men i ärlighetens namn är jag hela tiden rädd för att du ska krascha.
Har själv haft en liknande livsstil (minus att vara en offentlig person och lite till) och fått ställa om rejält för att hitta livsglädjen igen och orka vardagen.
Jag önskar dig all lycka.
Så bra kommentar. Jag jobbar som läkare och träffar så många kvinnor som är trötta och har liknande symtom som Clara beskriver. Oftast är det varken något kroppsligt eller något psykiatriskt, utan livet. Man har för mycket och tappar helt enkelt gnistan och orken. Sen tänker jag att det finns en variation i livet, att tuffa trötta perioder många gånger bara går över av sig självt.
Jag trodde själv jag drabbats av utmattningssyndrom eller kanske någon kroppslig sjukdom. När allt såg bra ut (prover mm) tänkte jag att det var livet. Jag gick ner i arbetstid, och sen separerade jag. Bytte kravfylld livsstil mot en långsam och soft vardag. Nu snart ett år senare, är jag “frisk”!
Jag har hypotyreos. Trött, svårt att hålla vikt, orkar mindre efter kl. 16, håglöshet. Jag har alltid trott att det är min personlighet. Att jag inte vill vara på fest mer än ngra timmar. Att jag fastnar i hängmattan på sommareftermiddagen och inte kan ta mig för någonting utan bara känner mig deppig fast det är världens finaste sommardag. När jag i tanken tycker att det är en fantastisk idé att bjuda in till midsommarfest och sen önskar att alla gästerna åkte hem efter två timmar. Men det var inte jag, det var hypotyreos. När jag skulle få medicin trodde jag att allt skulle förändras men det hände inte så mkt tyvärr.
Man kopplar ofta ihop detta med att man alltid är ineffektiv och slö. Så behöver det inte vara. Jag har ett kreativt jobb med högt tempo och det går hur bra som helst. Jag älskar att jobba! Men det är sen, när man kommer hem, på helger, semester. När det inte finns ngt tvång. Tips är att gå med i sköldkörtelföreningsgruppen på Facebook. Här kan du lägga ut dina provsvar från läkaren och få mkt tips. Det är nämligen så att vården ofta inte kan så mkt om den här sjukdomen så många får inte rätt behandling. Ibland säger proverna att allt är toppen fast folk mår skit. Varning dock för depp i gruppen, man får inte vara med i den för länge 😉
Lycka till på din resa!
Hej Clara, en kompis till mig äter levaxin pga – om det nu är över- eller underfunktion av sköldkörteln. Hon berättade att hon ibland ligger inom normalvärdet enligt läkarna MEN att hon i alla fall behöver få en något ökad dos för att må bra. Dvs hennes normalvärde ligger inte inom samma spann som läkarnas. Kan vara bra att ha med sig.
Som någon skrev kan det vara bra att kolla serumjärnet också, dvs järndepåerna i kroppen. Kan vara kopplat till depression och trötthet.
Om du har P-stav kanske du ska kolla det med. En kompis fick fler symptom för varje gång hon satte in en ny. Tog ett tag innan hon fattade vad det var.
Hoppas att du får bra svar av läkarna, och känns det som om du inte får bra svar eller som att du saknar info… sök vidare och testa en annan läkare. Alla läkare är olika och har olika ingång och kunskap inom olika områden.
Kram!
Hej Clara!
Har själv hypothyreos och arbetar i sjukvården. För mig var de initiala symtomen att jag blev kraftigt förstoppad, nedstämd och trött. När det gäller kontakten med din HC-läkare är mitt tips att du helt enkelt berättar om dina symtom så ärligt som möjligt och överlåter till läkaren att avgöra vilka undersökningar som krävs. Lycka till!
Jag har hypotyreos sedan 3,5 år, det beror för min del dock på att jag opererat bort sköldkörteln pga HYPERtyreos (motsatsen). Fick diagnosen Graves sjukdom, en form av giftstruma/hypertyreos för 4 år sedan.
Jag får äta levaxin resten av livet, mår ganska bra.
Att kolla sköldkörteln är enkelt med blodprov, men därmed inte sagt att det inte är nått fel bara för att värdena är bra, så även om läkaren skulle mena att det ser bra ut så stå på dig om du fortfarande mår dåligt. På http://www.skoldkortelforeningen.se finns information om symtom.
Jag kollar mitt sköldkörtelvärde titt som tätt. Det är alltid normalt! Haha, det hade bara varit så skönt att få en förklaring till varför jag är astrött, har torr hud och lägger på mig vikt…
/läkaren
Vink, vink, här har du en med diagnostiserad Hypotyreos sedan tio år tillbaka. Det finns MASSOR att skriva och säga om denna sjukdom och behandlingen av den men om vi ska spalta ner något vettigt.
Hur det yttrade sig? Jag blev trött, outgrundligt trött precis som du beskriver. Tränade som en besatt och gick UPP i vikt. Tappade år, frös och fick otroligt torr hy. Gick då till min husläkare/allmänläkare som tog ett blodprov och en vecka senare var det konstaterat. Jag hade hypotyreos.
Nu börjar det “spännande”. Som hypopatient mäts ditt sköldkörtelhormon på en skala för vad som är normalt respektive högt eller lågt. Det är ju bara det att vi människor har extremt olika hormonbalanser. Vad som är normalt för A är inte normalt för B men för oss sjuka ska det plötsligt gå att placera in oss på en skala. Det säger sig självt att det inte går och därför blir också medicineringen klurig. Du kommer att få börja äta Levaxin och du kommer då förhoppningsvis att märka att många symptom försvinner men inte alla. Till en början är man tacksam över det lilla men efter några år vill man ha mer 😉
Du kan se fram emot täta uppföljningar och prover och justering av din Levaxin-dos, det är bara bra. Kör på!
Du kommer förhoppningsvis att slippa stöta på okunnigheten kring detta som finns hos just allmänsjukvården. Den är tyvärr ganska utbredd men vissa har tur.
För mig vände ALLT när jag fick en remiss till endokrinologen i den stad där jag bor. De kan mycket mer och jag fick testa att blanda Levaxin med Liotyronin vilket för mig har visat sig helt rätt.
Ett par tips på sådant man kan göra för att må mycket bättre som inte har med sjukvården eller mediciner att göra. Dra ner på kolhydraterna. Du behöver inte bli LCHF:are och skippa alla kolhydrater men dra ner på det kraftigt, kroppen mår så mycket bättre och lederna gör mindre ont. Dessutom är det lättare för kroppen att förbränna protein och fett än kolhydrater. Se över din träning. För mig fungerar inte högintensiv träning som löpning exempelvis. Älskar det men träning i sig utlöser vissa stresshormon i kroppen som våra hypotyreospåverkade binjurar inte klarar av. Jag har i höst gått ner 10 kg (mina sista mammakilon) genom att kontrollera min mat och inte träna alls. Ingen hets, inget dåligt samvete. Nu ger jag kroppen lite yoga varje vecka och det fungerar fint.
Det var nog det jag kommer på just nu, som sagt, ämnet är stort och bara fråga igen om du har funderingar. Stort lycka till! Vi förtjänar att må bra och vi KAN må bra även om det kräver lite jobb. Jag mår jättebra idag och tänker sällan eller aldrig på min sjukdom, det tycker jag är ett gott “betyg” 🙂
KRAM
ME? Kroniskt trötthetssyndrom… kanske? Lider själv av det. Hoppas du får klarhet.
Om du använder preventivmedel med hormoner, tex hormonspiral skulle jag testa annan metod.
Finns även de som upplever starka biverkningar av kopparspiral, men där finns ingen forskningskonsensus.
Gällr förståss att ni hittar en annan metod som passar er.
Hej Clara.
Jag har inga svar på dina frågor eg., men tänker att min historia som påminner om din kanske ändå kan hjälpa?
Jag kraschade för 1.5 år sedan efter år av vad jag nu i efterhand förstår är odrägligt mkt stress. Jag blev sjukskriven för ångest, depression och diagnosen blev sedan utmattning. Jag sov, sov och sov bara de första veckorna och när jag inte sov längtade jag bara efter natt och ännu mer sömn. Kroppen, huvudet och själen var förstörda men sakteligen började jag läka. hjulspåren var/ är dock djupa och min personlighet/ jag har svårt att forma sig in i mitt “nya” jag och jag sörjer ofta förlusten av mig själv. Den som jag var, men inte längre klarar av…
min ångest kommer på snabbt återseende de dagar jag drar på för hög växel, eller när jag struntar tag i vad kroppen signalerar…
Jag måste ofta vila, klarar inte av för högt tempo, men jag känner att det går åt rätt håll.
Jag mår bättre nu än 6 mån innan jag brast. För att hjälpa mig själv med mina tankar och att bryta mönster skriver jag numer en dagbok, med fokus på mitt mående mer än händelser. Det hjälper mig att se varthän jag är påväg…för att säga att jag är “påväg tillbaka” efter en utmattning känns liksom fel, jag kan ju inte gå tillbaka, då kommer jag bli sjuk igen.
Jag medicineras också med b12 så jag har svårt att tillgodogöra mig det genom kosten…
Jag önskar dig tillfrisknande, men tror att det kanske inte är så konstigt att det tar lång tid för själen och kroppen att läka.
Men, ta absolut tester hos läkaren!!!
optimera alla dina chanser för att snabbare hitta dig själv igen…
Lycka till!!
Har samma känsla tagit prover o hade folcyrabrist i homosystein brist. Naglar hår å mkt har blivit bättre men ligger o är slut ändå. Tror resten är stress o utmattning. Men ta alla prover du kanske hittar lite som hjälper dig. Folsyran hjälpte också MIT ilningar i benen. Typ testledare legga. Kunde inte ha dem still på kvällarna innan.
Usch jag känner precis igen det du beskriver! Oftast är det ju inget “fysiskt fel” på en, vilket kan vara både bra och dåligt. Min erfarenhet är tyvärr att utmattningssyndrom kan ta flera år att bli fri ifrån. Man vill så gärna hitta en “enkel” lösning. Det som alltid är bra är ju att kolla så du inte har några brister och sen tänka på att stoppa i sig vettiga saker…tja det klassiska. Sen är det nog som sagt tid som behövs.
Önskar dig all lycka till!
/ Jenny
Känner med dig!
Om du har hormonspiral (eller annat hormonbaserat preventivmedel) kan det ju också vara det.
Lycka till och hoppas du mår bättre snart!
Jag vet precis vad du menar. Fick själv diagnosen efter mitt första barn. Det är mycket märkligt att vården inte tar prover på rutin då det drabbar så många kvinnor efter förlossning (har läst siffror på 7%). För mig tog det två månader med medicinering innan jag kände mig bra igen. När jag var som sjukast kändes min kropp som efter en halvmara varje morgon. Men som sagt, med medicin blev det bra!
Ett råd på vägen är att ta många påståenden o råd med en nypa salt och kritiskt tänkande. Speciellt från engagerade patienter som tror att vården behandlar sköldkörtelsjuka illa med mening. Det finns många teorier som florerar utan att det finns stöd i forskning om felaktig behandling.
Men ett tips jag vill ge är att be att få alla värden utskrivna efter ditt läkarbesök. Det är skönt att läsa på i lugn o ro. Hör av dig om du vill diskutera mera.
Kram
Kanske glutenintolerans?
Åh vad jag känner igen mig. Kolla tarmfloran! Min gör att jag inte tar upp näringen som jag ska ur maten, vilket gör att bra näringsrik mat och till och med tillskott inte räcker. Jag har näringsbrist ändå. Läs mer om tarmfloreproblem (och hur man diagnosticerar och rättar till) på tex chriskresser.com.
Hej Clara! Har själv haft utmattningssyndrom som bröt ut efter jag blev tvåbarns mamma, men som förmodligen började några år innan. Fick ångest och tvångssyndrom när det ballade ur helt. Blev sjukskriven 1 (!!?) Månad… Kollade mina värden också och “hoppades” på en medicinsk orsak som lättare kunde åtgärdas,, ( klarade inte av att ta hand om barnen när ångesten var som värst.. fick mediciner utskrivna, men dom var tunga att ta, så jag avstod… Sedan gick det upp och ner för att sedan bli bättre och bättre med tiden.. MEN som du skriver, jag är fortfarande ALLTID trött.. och kan ofta känna rent fysiskt att det pågår något i hjärnan , typ bakom pannan som lätt går upp i högvarv.. det gör inte ont, men en märklig känsla.. jag tror att helt enkelt att efter all ångest o stress så är hjärnan skadad!!! Lite lätt sådär :p lite virrig, stress känslig, orolig mm det finns kvar och pyr..eller läker..vet ej.. bara att min skalle aldrig blir den samma igen..
Hej. Be dom kolla celiaki (glutenallergi) när du ändå tar blodprover.
Sen, av egen erfarenhet, så många år man slitit ned kroppen, så många år tar det att bygga upp den igen.
Stort krya på dig!
Antar att du menar brist på sköldkörtelhormonet.
Första tecknet hos mig var förstoppning och svårigheter i att hålla vikten, följt av muskelsvaghet, trötthet, jättetrött redan tidigt på kvällen – jag som normalt är kvällsmänniska 😉
Om det är det du har bekräftas med ett enkelt blodprov. Levaxin heter tabletten som syntetiskt ersätter det hormon du inte längre kan tillverka själv. Inga biverkningar.
Apropå Google 😉
Vill bara säga att jag känner med dig och att det inte alltid kommer att vara såhär. Inget i livet är konstant, allt förändras hela tiden. Dessutom brukar det som är mest smärtsamt vara det som för oss i rätt riktning i livet. En dag i taget, fina Clara. Tack för att du delar med dig. Kramar❤️
Hej Clara!
Det här är första gången jag kommentarer här, men denna gång kändes det som att du ställde frågan direkt till mig.
Jag fick diagnosen låg ämnesomsättning och underfunktion av sköldkörteln efter att jag fått mitt tredje barn. Då fick jag börja med levaxin och kände mig genast mycket piggare och gladare. Jag trodde att det var så enkelt att som att äta medicin i kanske högst ett halvår och sen vara återställd igen, men läkaren sa att jag kommer behöva ta medicin hela livet. Då bestämde jag mig för att jag inte riktigt kunde gå med på det och började googla lite. Tillslut hamnade jag på sidor om paleolitisk kost och att äta enligt Autoimuna protokollet bl.a. Karl Hulténs blogg.
Nu har jag ätit så i nästan 1 år och märkte att jag fick så mycket andra tecken på att det är rätt för min kropp, men tyvärr har det inte visat sig i någon medicinförändring. Jag fortsätter ändå, för det här tror jag starkt på, att det vi stoppar i oss påverkar oss minst lika mycket som att giftiga madrasser och leksaker påverkar våra hormoner.
Ha det fint!
Kerstin
Jag har under hela min uppväxt fått hålla igen på godsakerna. Alltid lätt att gå upp i vikt. Jag var alltid den som fick blickar när jag tog en extra kaka eller en extra smörgås när jag var hungrig.
Jag blev tillsagt att motionera, vilket jag gjorde fast ingen trodde mig. Jag har alltid varit frusen. Alltid ullkalsonger in i juni. Alltid halsduk för att jag frös om halsen. Alltid trött. Alltid ont i magen. Föräldrarna klagade på att jag alltid sov för mycket, migränen började i tonåren.
Åren gick. Blev gravid och mådde som en prinsessa under graviditeten. Inga som helst besvär och pigg och glad. Så kom min första dotter som föddes med hjärtfel. Jag åkte rutschkana ner i tröttheten igen, frusenheten, magont, taskigt hår, hud och inre skakningar, migrän. Blev erbjuden “antideppmedel” som jag tackade nej till. Fick till slut en diagnos som laktosintolerat. Vikten kämpade jag med på viktväktarna och tränade som en galning. Åt lite och sov som en kratta och hela tiden trött. Ullkalsonger ända in i Juni. jag gick på magutredningar. Uteslöt födoämnen. Hela karusellen.
Nämnde för läkare, än en gång, om att jag kanske hade låg ämnesomsättning. Det togs prover och allt såg bra ut. Men jag mådde inte bra alls. Fick förklarat att man är så här under småbarnsåren.
Åtta år förflöt och blev gravid med barn nummer två. Samma underbara känsla. Pigg och stark. Inga som helst problem, inga magsmärtor inget alls. Helt normal. Får en dotter nummer två. Även hon med hjärtfel. Tillbaka in i frusenheten, tröttheten, torrt hår, torr hud, sköra naglar.
Fick ännu värre magsmärtor. Svullen mage, migrän,öronsus, inre skakningar, torgvantar, yllesockar, dubbla ullkoftor ooh ullkalsonger i Juni månad.
Ytterligare några år gick och en morgon på väg till jobbet var jag så illa däran att jag bad min syster skjutsa mig till akuten.
De frågade varför jag hade så mycket kläder och tempen togs och jag hade låg kroppstemperatur trots alla kläder. Där satt jag och tänkte, gör vad ni vill, jag orkar inte längre. Jag förklarade vad som var fel men jag tappade ord och kunde inte prata ordentligt.
På akuten fick jag äntligen hjälp. En läkare som tillfälligt jobbade under sommaren, konstaterade efter ett antal prover, hypotyreos och jag fick levaxin.
Livet återvände någorlunda. Mitt THS värde var inte så högt, jag låg inom gränsvärdena, men han gav mig medicin ändå eftersom jag visade alla tecken på Hypo och mina antikroppar visade på att något inte stod rätt till. Jag skulle på min vårdcentral och ta nya prover efter några veckor.
Min ordinarie läkare ringde och gav mig en rejäl utskällning då jag börjat äta levaxin. Prover skulle tas och hen sa med förakt att jag skulle nog få plocka bort medicinen. Samma dag jag hade tagit prover, fick jag ett telefonsamtal där hen bad om ursäkt. Värdena såg helt annorlunda ut och jag fick öka min dos levaxin.
För att må ännu bättre har jag idag en livsstil med lågt kolhydrat intag. Jag tar naturligt sköldkörtelhormon , vitaminer och jod som jag köper av en homeopat. Allt detta har gjort att jag idag mår mycket bättre, och minskar i vikt. Min kropp håller på att läka långsamt men säkert.
Med facit i hand så förstår jag hur jättedåligt jag har mått under mina uppväxtår och halva mitt liv, nu när man kan må så oförskämt bra och mina barn hade kanske inte haft hjärtfel om jag fått medicin i rätt tid.
Jag hoppas att allt löser sig för dig. Jag ser att läkare skriver här på din blogg.
De vet inget om din kropp. Det vet bara du.
Jag hade mina misstankar om hypo då min mormor och morbror också har samma sjukdom vilket jag nämnde för läkarna. Om jag hade lyssnat och litat på sjukvården istället för att lyssna på min kropps signaler så hade jag varit väldigt dålig idag.
Sen var det bara tur att han, ängeln på akuten, råkade jobba när jag var där.
Så stå på dig vad det än må vara som felar dig.
Hälsningar
Helén
Hej Helen,
vad tråkigt att du haft en så lång och mödosam historia av att må dåligt och vad skönt att du trots allt känner dig bättre!
Som en av de läkare som skriver i kommentarerna vill jag bara kommentera att jag hittills inte läst att en enda av oss motsatt sig att Clara ska söka vård och efterfråga kunskap runt sina funderingar kring hypotyreos – tvärtom tycker jag att de läkare som kommenterat ställer sig ödmjuka inför att det finns många olika orsaker till symptombilden (varav en definitivt skulle kunna vara hypotyreos) och försökt peppa och hjälpa rörande hennes upplevelse.
Jag (och vad jag upplever som den absoluta majoriteten av mina kollegor) varken vill eller kan någonsin hävda att man som läkare känner och/eller förstår någon annans kroppsliga upplevelser! Det enda jag kan göra är att lyssna och försöka tolka det den som söker min hjälp säger och försöka matcha detta med undersökningar, prover, mina vetenskapliga kunskaper och min beprövade erfarenhet och därefter agera utifrån vad jag får fram – det är min yrkesmässiga uppgift. Det är med stor ödmjukhet jag möter människor som läkare, såväl inför deras upplevelse som inför det faktum att jag som individ och den medicinska vetenskapen har begränsningar och inte vet och kan allt.
Jag välkomnar alla patienter att söka ytterligare information och svar om de som jag kan ge/inte kan ge inte är tillfredsställande – men det jag vill skicka med är att det är skillnad på om man bestämt sig för att man har en diagnos och endast vill att en medicinskt kunnig ska bekräfta denna eller om man är öppen för att en symptombild/ett problem faktiskt kan ha andra orsaker. Oftast har vi som läkare en lång utbildning bakom oss och ägnar dagligen tid åt att uppdatera oss och läsa in oss på specifika patienters situationer.
Många patienter får aldrig svar på varför de mår dåligt – det är i nästan uteslutande av fallen inte av illvilja eller slarv utan för att vi helt enkelt inte kan hitta några entydiga och enkla svar. Det är oerhört frustrerande för mig (och de flesta av de kollegor jag samtalat med) att se människor må dåligt utan att kunna göra något åt det och jag tar otroligt många gånger med mig mina patienter i mina tankar när jag går hem. Utöver min yrkesmässiga koppling så är även jag patient (och för all del anhörig) och har upplevelser av att må dåligt och att inte få svar – det är otroligt påfrestande, men jag försöker verkligen ställa mig ödmjuk inför mina egna och andras kunskaper även i denna roll.
Hej Anna!
Tack för ditt svar. Jag förstår att du och alla läkare gör ert bästa. Vet också att ni läser många år på er utbildning.
Det måste vara fantastiskt att kunna lägga en sådan tyngd bakom orden du skriver.
Ett problem är nog de referensvärden som är ramen för en frisk sköldkörtel som inte är rätt. Det är också tråkigt att man inte tar mer omfattande prover om man misstänker sköldkörtelproblem som en rutin.
Jag fick svar att det var onödigt och dyrt. Hur tror du att det känns som patient att få ett sådant svar när man mår som värst? Jag tror att det fortfarande är för lite kunskap om sköldkörteln ( det går ju också att forska vidare på som allt annat.) och en medicin som inte tar hand om alla hormoner i sköldkörteln är inte heller bra.
Det här handlar inte om några år, det handlar om 25 år av mitt liv som jag fått vänta på att få rätt diagnos. Tänk om, jag säger bara, tänk om, man tagit alla de prover som krävdes för att konstatera en sköldkörtelsjukdom, då jag påpekade som 20 åring om att det fanns i släkten? Tänk så många sjukbesök jag hade kunnat slippa och också varit en mindre belastning i vården. Det som har hänt har hänt. Inget att göra åt nu. Ingen mening att gråta över spilld mjölk.
Det jag önskar är en förändring av det sätt läkare tänker. Jag menar, hellre ett prov för mycket än ett för lite. Det borde ju vara ännu lättare att kunna pricka in rätt diagnos på patienten och ett billigare alternativ långsiktigt. Det är ju fantastiskt hur det forskas i det ena och andra men att utöva den kunskapen till att ta prover på patienten är helt plötsligt dyrt.
Jag kan inte svara för dig och ditt sätt att jobba, alla är olika och där finns uppenbart guldkorn till läkare. Jag hoppas innerligt att det blir en förändring för framtida patienter som söker vård inom denna sjukdom och andra.
Vänliga hälsningar
Helén
För mig upptäcktes det som en “sen” förlossningsdepression (började på dåligt tre månader efter förlossning). Gick till vårdcentral och det visade sig att jag hade heltokiga värden. Fick levaxin på stört och mår nu bättre. Så för mig gick det väldigt smidigt, men jag har hört om andra fall där värdena som vårdcentralen tar (som är typ standard) inte visar något konstigt men där man efter ytterligare och mer noggranna tester kan konstatera hypotyreos. Så det kan va bra att ligga på lite, om man känner att något är fel fast värdena inte visar något konstigt. “Siffror säger inte allt, man måste lyssna på patienten också” sa min läkare på endokrinmottagningen, men det är inte alltid än allmänläkare på vårdcentral tänker så… Hoppas det ordnar upp sig snart!
Jag har det i släkten så hade anat det innan. Men främsta symptomen var hjärndimma, svårt att fokusera, förstå o sammanfatta texter, viktuppgång,frusenhet(borde bli tvärtom vid viktuppgång) tappade mkt hår, orkeslös, deppig och det mesta kändes meningslöst.
Har haft svårinställd pga lite funktion kvar i sköldkörteln. Levaxin är inte mirakelkur på området, men tar bort det mest akuta.
Mår bäst på glutenfri kost, blir pigg då är värdena i balans. En del kan läka sköldkörteln med kost, men inte alla.
Jag blev sjuk i utmattningssyndrom för drygt fyra år sedan. Blev långsamt bättre, men efter ett och ett halvt år blev jag extremt trött och orkeslös. En person i min omgivning (som själv har hypotyreos) reagerade på mitt mående och tipsade mig om symptomlistan på Sköldkörtelföreningens hemsida. Jag kollade listan, ringade in de symptom jag upplevde och tog med mig listan till min läkare. Sköldkörtelprover (TSH, fritt T3 och fritt T4) togs och det visade att jag hade hypotyreos. Det är bra att vara lite påläst om hypotyreos när man går till läkaren för tyvärr finns det risk att man stöter på okunskap gällande sköldkörtelproblematik inom vården. Boken “Få livet tillbaka” av Helle Sydendahl är en lättläst och informativ bok om hypotyreos. Informationen på Sköldkörelföreningens hemsida är också jättebra.
Det ör också vilktigt att gå till en läkare som inte stirrar sig blind på provsvaren utan som är mottaglig för att ta till sig de symptom som patienten upplever.
Jag tror att det är jätteviktigt att gå på sin magkänsla och lyssna på den. Visst blir man stresskänslig och snabbare trött efter en utmattning, men om man ändrat sin livsföring och tar hand om sig själv, men ändå aldrig känner sig utvilad trots att man sover 9-10 timmar per natt, så beror det antagligen på något annat än utmattningssyndrom.
De flesta med hypotyreos blir hjälpta av Levaxin. Tyvärr tillhör jag de ca 20% som inte blir hjälpta av Levaxin men då det finns andra mediciner som man kan prova.
Jag verkar äntligen ha hittat rätt medicin och det känns verkligen som om jag börjar få livet tillbaka.
Lyssna på din magkänsla och stå på dig! Lycka till och hoppas du hittar din väg till ett bättre mående!
Hej,
Jag äter Levaxin sedan 27 år tillbaka efter en operation av skjöldkörteln. Jättebra att reda ut det medicinska. Jag tänkte bidraga med några andra saker som har hjälpt mig väldigt mycket;
* att helt sluta med koffein. Det är ju en så stor del av vår kultur och vardag i Sverige att det glöms bort vilken kraftig effekt det har på kroppen. Jag mår enormt mycket bättre sedan jag slutat med koffein helt och hållet. Det räckte inte att trappa ner till 1-2 koppar om dagen. Jag sover bättre, tänker klarare, har nåstan ingen ångest längre och har mer energi. Jättestor skillnad som jag inte visste om eftersom jag druckit kaffe och te i hela mitt vuxna liv. Det tog ca två månader att slippa suget och nu efter två år är det helt borta.
* gurkmeja. En kraftig antioxidant och antiinflammatorisk rot besläktad med ingefära. Jag dricker pulvret som te med svartpeppar i (behövs för att kroppen ska kunna ta upp det aktiva ämnet curkummin ordentligt). Det hjälper immunförsvaret och listan kan göras hur lång som helst. Jag tipsar alla läsare att googla gurkmeja för att se vilken dundermedicin det är. Jag kände en fysisk förändring efter ca 4 dagar då jag druckit detta te tre gånger om dagen, ca en matsked per kopp, (vilket är ganska starkt.) Man kan även ha det i matlagning, vanligt i Indien, i ris, grytor eller smoothies, som mango osv. De finns även som kapslar.
* färskpressad juice. Jag mår jättebra av att dricka grönsaksjuice varje dag. Jag köpte en råsaftcentrifug och det är en av de bästa investeringar jag någonsin gjort. Har man dessutom egen odling är det ju helt perfekt! Vitkål, morötter, selleri, äpplen, rödbetor, grönkål osv, osv…. Så mycket nyttigheter man får i sig! Jag mårker att jag fått klarare hy sedan jag började med juicen.
* probiotika. Som nämnts tidigare här så är ju tarmfloran a och o för en god hälsa. Jag rekommanderar att gå till en bra hälsokost och skaffa probiotikatabletter.
Hoppas något av detta kan hjälpa! Lycka till och krya på dig, Clara!
Såg tips om att läsa Sockerbomben…även om man vill äta gluten, socker och saker med högt kolhydratinnehåll, för man tror sig inte kunna vara utan det i sin livsstil, så behöver vi inse att våra kroppar och hjärnor inte är gjorda för denna ständiga sockermarinering! Vi blir sjuka! Jag själv blev förbannad när de första rönen kom om detta då jag älskade bröd, kakor mm och att baka, och skapa med socker och mjöl. Jag tyckte det var oerhört provocerande för det stämde ju inte med vad jag ville och ansåg mig behöva! Bara en tanke från en medsyster! Önskar dig det bästa 🙂
Jag fick hypothyreos och grav järnbrist efter min första graviditet och amning. Symptomen var ORKESLÖSHET, ointresse, viktuppgång, glåmighet, pirrande/domnande känsla i händerna och fötterna, koncentrationsproblem, väldigt jämnt humör alltså svårighet att känna toppar och dalar. Åt järntabletter under ett år innan depåerna var fulla igen och trappade upp med Levaxin under någon månad. Samtliga symptom var borta inom tre månader efter att jag startade med medicineringen. Idag mår jag toppen. Sök hjälp, väl värt det. Tips: min kompis hade liknande symptom och sökte för det men det visade sig att hon hade celiaki (glutenintolerans). Hon hade inga och noll magproblem?! Lycka till!
Den bästa boten mot utmattningssymptom & hypotheros är gaps protokollet. Levaxin gör bara saken värre i längden. Det är ingen bot. Min syster fick levaxin utskrivet men gjorde gaps istället. Nu har hon inga sköldkörtelproblem längre. Jag kan tipsa om Malins hypotheoros blogg och hur hon blev av med sina sköldkörtelproblem: http://hypotyreos.info/malins-hypo-blogg/vad-har-hant-sedan-sista-inlagget-2012-malin-berattar/
Gå till en bra homeopat! Ditt hormonsystem är satt ur spel! Homeopaten fixar det på några månader. Lovar.
Till Sara Robertsson. Har du TSH på 0.78 så SÖK HJÄLP med detsamma.
Sådana värden kan leda till hjärtinfarkt eller sk thyroid storm
http://www.healthline.com/health/thyroid-storm#Causes2
Thyroid Storm: Causes, Symptoms & Diagnosis – Healthline
http://www.healthline.com
Thyroid storm is a result of untreated hyperthyroidism. An individual’s heart rate, blood pressure, and body temperature can reach dangerously high levels.
Till Karin.
Jag baserar på hur det är utomlands. Kopntrollerar du din sköldkörtel utomlands så är referensramarna mellan 2-4.
Svensk sjukvård är känd att vara bland den sämsta i Europa.
Clara kanske borde ta Alvedon för sina symptom? Ha ha. Alvedon hjälper ju mot allt.
Skulle jag vara svårt sjuk skulle jag göra allt för att inte hamna hos sådana som dig Karin.
Inget personligt emot dig, med du som representant för den svenska sjukvården.
Utomlans ÄR MAN SJUK om man har värden över 4 och under 1. Och tro mig – man känner sig sjuk! Har själv varit där.
Utomlands (tex Polen eller USA) så kollar de ALLTID FT3 OCH FT4 OCH TPO direkt när de kollar sköldkörteln. Alla dessa måste vara i balans och ramarna är sträva.
Har man sjuk sköldkörtel så beror det nästa ALLTID på att immunförsvaret attackerar sköldkörteln. Detta beror på dålig tarmflora, leaky gut syndrom, olika intoleranser (alltså inte allergier), tunga metaller, vitaminbrist. Binjure ´problem, stressproblem.
Men detta kanske de inte lär ut i Sverige?? Levaxin är inte svaret på allt. Det hjälper bara med konsvekvenserna men tar inte itu med ORSAKEN.
Mitt råd till alla läkare som har kommenterar här – läs på! Ni kan börja på den här sidan
Det är en bra början. Läs artiklarna så kan vi börja diskutera. Sen finns det en uppsjö av liknande artiklar på nätet på engelska. Inte på svenska dock, för som vi vet så är Alvedon det bästa mot allt i Sverige.
http://www.naturalendocrinesolutions.com/articles/leaky-gut-and-the-autoimmune-thyroid-connection/
http://www.naturalendocrinesolutions.com/articles/digestive-enzymes-thyroid-health/
http://www.naturalendocrinesolutions.com/articles/can-supplements-and-herbs-shrink-your-goiter/
Can Supplements and Herbs Shrink Your Goiter?
http://www.naturalendocrinesolutions.com
Can Supplements and Herbs Shrink Your Goiter? Published October 26 2015. A goiter is an enlargement of the thyroid gland, and is commonly seen when someone has an …
Digestive Enzymes and Thyroid Health
http://www.naturalendocrinesolutions.com
Digestive Enzymes and Thyroid Health. Published January 9 2017. Many people reading this understand the importance of a healthy gut when it comes to achieving optimal …
Leaky Gut and The Autoimmune Thyroid Connection
http://www.naturalendocrinesolutions.com
Leaky Gut and the Autoimmune Thyroid Connection. Published October 14 2012. Updated October 17 2014. Leaky gut syndrome is a condition where the lining of the …
http://www.naturalendocrinesolutions.com/articles/why-is-thyroid-hormone-so-important-to-our-health/
Jag är själv utmattad just nu och har fått hjälp av att kolla mina värden genom frekvensanalys. Har då fått naturläkemedel, extrakt från binjurar och sköldskörtel av nöt, eftersom både binjurar och sköldskörtel tar stryk av stress och även trauman. Brist på selen är då också vanligt.
Tester på vårdcentralen har dock inte visat något på mig eftersom det oftast då måste vara katastrof. Medicinerna är ju så starka. Så mitt tips är att kolla på annat sätt om dom inte hittar något i vården. Jag går till den här kvinnan http://mineralterapi.dinstudio.se
Kram och heja dig?
Det kan självklart vara sköldkörteln men min gissning är att du har kvar problem från din utmattningsdepression och att du ännu inte orkar riktigt att fungera “normalt”. För mig så är all träning bortom promenader för mycket ännu efter två år och inte förrän nu när jag är föräldraledig har jag orkat med att göra en del av de saker jag orkade förr som att baka bröd. Det tar väldigt mycket längre än vad man tror och man får nästan alltid någon form av bakslag. Bara för att man inte längre har dödsångest så behöver inte allt vara över, tyvärr. Kanske måste du jobba lite mindre, träna lite mindre eller sova lite mer för att få till balansen som du behöver just nu. Att våga backa är det viktigaste jag lärde mig av att krascha.
Med det sagt, kolla dina värden, det är viktigt att utesluta sådant som är fel kroppsligt. Mig har de testat flera gånger inom vården och jag har inte bara bra utan ypperliga sköldkörtelvärden. Jag har oftast inte bett om det själv (enbart då jag kraschade, andra gånger har det varit läkare som föreslagit att vi ska testa det) så jag köper inte att läkare i Sverige är så fruktansvärt okunniga om detta. Som gravid blev jag också extra testad för just sköldkörteln vilket kändes skönt men även då funkade allt som det skulle.
Jag fick diagnosen i oktober 2015 och har sedan dess fått förklaring på min hypo. Många som får diagnosen har en autoimmun sjukdom som heter Hashimotos. Det får man reda på genom att ta test på hur många antikroppar man har (test hos läkare). Jag var trött, överviktig och tappade hår. Jag har gått över till att äta annan mat via en diet som heter autoimmun protocol eller aip. OM du får diagnosen Hypo, kolla om du har Hashimotos. Om så är fallet, googla leaky gut. Jag har massor av information, bara att höra av dig om det visar sig att du lider av samma som mig! Kram!
Jag började få problem redan som 12-åring. Jag gick snabbt upp i vikt, tappade hår, blev deprimerad och gnällig och bara grät. Jag fick dåligt immunförsvar och var jämt sjuk. Jag blev så otroligt trött och hade problem att hålla mig vaken i skolan för att sedan rasa ihop när jag kom hem och somnade på hallgolvet med ryggsäcken som kudde. Så hittade mamma mig ofta när hon kom hem flera timmar senare. Jag blev yr och fick ofta lägga mig ner var jag än var för allt bara snurrade. Jag blödde ofta näsblod och hade ingen ork i kroppen, fick lägga mig och vila konstant. Jag drabbades av ångest och social fobi. Jag tappade kontrollen överkroppen och blev väldigt klumpig och gick vingligt. Jag blev förvirrad, tappade ord och hade uselt minne. Allt bara brusade och jag drabbades av minnesluckor. Jag fick problem med att bedömma avstånd och gick bokstavligen in i väggar och inredning. Jag hamnade efter i skolan, drabbades av hopplöshetskänslor och tappade intresset för allt annat än mat och sömn trots attjag mådde illa ofta och var förstoppad. Jag fick dålig hjälp av barnmottagningen. Fick först efter ett missfall som 17-åring komma til endokrinologen och fick hjälp och medicin. Mår sedan dess bättre, men har kvar symptomen och får fortfarande lätt missfall.
Kära Clara!!
Tråkigt att höra att du känne rdig hängig, känner igen mig x 100!!!
Har gått i samma tankar som du om mig själv och har researchat en del (nördism yay!) en sak som jag hoppas att du vill ta med dig på din resa är att om du har hypoteros och får levaxin (medicin) så är det stor risk att din sköldkörtel långsamt lägger ned verksamheten och du blir helt beroende av medicinen. Vissa måste ha det så men för andra ska det tydligen gå att kicka igång verksamheten med hjälp av kost och rätt kostillskott. Därför skulle jag vilja tipsa dig att först kolla med en näringsterapeut och kolla om det finns några obalanser som går att fixa och sedan -om behovet kvarstår- vända dig till sjukvården. Jag har inte sköldkörtelproblem men had brist på järn och B12 och jiiiizas vilken skillnad det blev med B12 i kroppen. Är fortfarande seg ibland men inte alls på samma sätt.
Hoppas att du hittar ett sätt som funkar för dig att reda ut din hälsa.
Stora kramar och goda tankar till dig <3
Hej Clara
Som du kanske märker har du öppnat “Pandoras ask” med din oro och fråga kring hyporyteros… Jag hoppas att du snart får hjälp och stöd från sjukvården och jag hoppas och tror att du är klok nog att sovra lite bland tipsen i kommentarerna på ditt inlägg. Samma sak med andra diskussionsforum och fb-grupper (där det till exempel finns folk som dealar tabletter till självdiagnostiserade personer, helt galet läskigt).
Jag fick själv diagnosen sommaren 2014 efter att ha sökt för orimlig trötthet och en önskan om att kolla mina järnvärden (och lite annat). Hypotyreos hade jag inte ens hört talas om. Jag äter numera Levaxin och mår mycket bättre, har just höjt dosen lite och mår fint.
Lycka till!
//fia
Nu är jag för lat för att kolla tidigare kommentarer och förmodligen har någon klok redan tipsat om detta men det är så himla viktigt så jag tipsar hellre dubbelt. Insistera på VC att de ska kolla ett blodprov som kallas TPO-anti, det visar om man har en inflammation i sköldskörteln som i sig skapar en hypotyreos. Tyvärr har svensk sjukvård bristfällig kunskap inom hormonella sjukdomar och trycker gärna på att det handlar om psykisk svaget, framförallt bland kvinnor. Man kan ha superstora problem med sköldskörteln utan att det syns på de vanliga proverna som tas, för min del hade jag grava symtom i 10 år utan att man kollade just TPO-anti och när man väl gjorde det så var det K.A.T.A.S.T.R.O.F. Jag kommer aldrig bli frisk och mina binjurar verkar aldrig återhämta sig trots att jag gjort/gör precis allt vad läkare och naturterapeuter förespråkar sedan flera år tillbaka. Hoppas verkligen du slipper denna skit!
Hej Clara! Jag fick min diagnos Hypotyreos för ca två år sendan. Då var jag redan ordentligt sjuk med symtom som utmattning, depression, håravfall, frusen, glömsk, yrsel, ångest, andfåddhet, hjärtklappning “hjärndimma” mm mm. Jag gick däremot inte upp i vikt. Sedan dess har det varit en lång kamp att få rätt behandling, då många allmänläkare tyvärr har mindre bra koll på sjukdomen. De flesta anser att behandling med Levaxin löser problemet. Jag är en av många som inte mår bra på enbart Levaxin utan behöver Liothyronin för att må hyfsat.
Mitt bästa råd är: Var påläst när du kommer till läkaren. Här hittar du värdefull information http://skoldkortelforeningen.se/
Och här vilka prover som rekomenderas:
http://skoldkortelforeningen.se/sjukdomar/hypotyreos-diagnos/
Jag skulle kunna skriva en hel bok om min resa som förmodligen startade flera år tidigare än då jag fick min diagnos… Hypotyreos är otroligt vanligt bland kvinnor(!!!), och jag hoppas innerligt att det inte är orsaken till den extremt dåliga kunskapen inom sjukvården. Jag har behandlats för depression med antidepressiv medicin under många år när jag förmodligen framför allt behövde komma till en läkare som tog alla mina symtom på allvar. Kanske hade jag då sluppit att äta medicin resten av livet:(
Lycka till hos läkaren och jag håller tummarna att det inte är sköldkörteln som strular! Hojta om du behöver mer info så ska jag försöka svara:)
Lina
Jag har själv varit/är utmattad, kraschade för ett år sedan och har några råd som jag själv fick av kloka gummor;
Jättebra att kålla upp dina värden hos doktorn som du skriver. Om de inte visar något så misströsta icke! Jag fick tips om att gå till en näringterapeut/örtkvinna som gav mig en massa tillskott eftersom hon såg att jag var glutenintolerant samt att jag ju hade problem med binjuretrötthet. Så jag fick oxå naturligt binjurestöd. Först blev jag tröttare när “läkeprocessen” satte igång men efter några veckor var det som om livet kom tillbaka. Jag kände lust och glädje och kraft och liv igen som jag oxå glömt hur det känts. När man är utmattad så är kroppens reserver tömda och man behöver ordentligt tillskott för att “fylla förråden” igen fick jag förklarat. Nu efter några månaders knaprande har jag äntligen blivit “friskskriven” och har ett fungerande immunförsvar och ordentligt påfyllda förråd. Jag kommer aldrig igen kunna “slösa” med energin som innan men det är ju bara bra. Och det dröjer nog ett par månader till innan jag är tillbaka på riktigt. Jag tror säkert jag tagit mig hit utan alla tillskott så småningom men det hade tagit mycket längre tid. Så försök hitta någon klok gumma där du bor som kan hjälpa dig hitta vad det är just du behöver. Om du kommer till stockholm mellan varven kan du få namnet på min kloka gumma. Lycka till och tack för en jättebra blogg!
Jag har fel på sköldkörteln. Fick det efter jag fött barn. Var oerhört trött, nedstämd osv. Svårt dock att veta vad det var. Tänkte att det bara var att jag hade en spädis. När han var sex månader fick jag diagnosen. Normalt kollar de ju alltid sködkörteln vid utmattning/depression. I mitt fall hade jag haft en inflammation, så min sköldkörtel kommer aldrig fungera igen. Nu äter jag levaxin och mår bra.
Känner mig lite som expert på sköldkörteln :). I mitt fall upptäcktes det för att jag för mitt liv inte kunde gå ner i vikt trots att jag verkligen ansträngde mig, inte ett jäkla gram. I samma veva gjorde jag och min pojkvän slut då han blev tokig på att jag bara ville ligga på soffan och titta på tv. Jag fattade dock inte att nåt var fem. Nu vet jag, nu känner jag igen känslan på en sekund. När mina värden är dåliga försvinner min glädje för livet. Ganska kort tid efter jag fick mina tabletter kom livsglädjen tillbaka men det tog ganska lång tid innan jag helt var tillbaka. Sedan har livet såsom graviditeter gjort att värdena gått upp och ner och medicinen har behövt att anpassas. Nu vet jag på en gång. Jag har också haft problem (stora) med mina järnvärden. Känslan är likartad men inte samma, jag fick ondare i kroppen av dåligt järn. Hursomhelst min erfarenhet är att vården numera har bra koll på det här och både järn och sköldkörteln, lär vara det första de kollar när du berättar hur du mår. Be dem dock kollar inte bara hb utan även depåer om de kollar järnvärdet, ibland kan hb var ok men depåerna suga. Var ärlig och propsa på tester är mitt råd. Hoppas du mår tiptop snart igen.
Hej Clara!
Hittar man inget på proverna tror jag att det kan vara en fas i ditt tillfrisknande som jag känner väl igen. Jag gick också och kontrollerade mina prover under en fas, men allt var bra. När hjärnan börjar hämta sig kör man lätt över kroppen igen och glömmer hur känslig man är. Det är så lätt att öka aktiviteten så fort man blivit piggare. Men, man får inte glömma att man först måste fylla på. Man är en människa som alltid legat och presterat på sin maxgräns och det fungerar inte längre, för du har ingen reserv. Tänk dig en mobiltelefon med kasst batteri. När du har laddat lyser alla pluppar grönt och då är det lätt att tänka att den är som ny. Men så rasar kraften ur den jättesnabbt ner till noll. Du måste helt enkelt ge dig själv ett “nytt batteri”. Och det tar så oerhört mycket längre tid än att bara fylla på. Du måste liksom lära dig att vara uppmärksam på att batteriet aldrig går ner till noll, för då kommer tröttheten och alla fysiska symtomen omedelbart tillbaka. Och att allt suger kraft, mycket mer än man märkt tidigare. Att vara krasslig, tex, tar mycket mer energi när inte marginalerna finns där. Men tänk positivt. Det är ett tecken på att du är på rätt håll. Och det går, men det går låååångsamt och för en otålig person tar det tid att lära om.
Här, ett citat från Pia Dellsons otroligt bra bok, Väggen:
“Nu är jag så frisk
att jag återigen
orkar köra mig själv i botten”
Lycka till!
Nina
Fick hypotyreos efter första barnet. Kunde inte tänka eller fokusera. Var deppigt, kunde inte gå ner i vikt. Fick kramp i vaderna och på andra märkliga ställen på kroppen. Började snarka på natten. Allt kändes som en uppförsbacke. Det tog ca 6 månader innan jag fick rätt värde och då hade jag ett tsh på över 300 (ref 0,5-1,5 ca). Med Levaxin är jag tillbaka, typ. Lycka till och be sjukvården kolla T3, T4, TSH. Skönt när man får en förklaring.
/Jennie
Har inte läst övriga kommentarer, men mitt tips, eftersom du var utmattad också, är att kolla binjurarna med. Sköldkörtelproblem beror ibland på “trötta” binjurar, så då behöver man börja där. De blir trötta bl a av stress. De behöver mycket C-vitamin bl a. Sköldkörteln behöver selen, zink, jod och järn bl a för att funka optimalt. Även bra fett. Så kolla gärna även vitamin- och mineralstatus. För även om levaxin hjälper så åtgärdar det ju inte orsaken. En del blir väldigt hjälpta av kostomläggning och stressreducering, och även om man ändå måste medicinera så gör man att hormonkonverteringen funkar bättre om näringsstatusen är ok. Hoppas det löser sig!
Hej Clara, så klokt av dig att kolla av ev problem med din sköldkörtel. Jag konstaterades för Graves sjukdom för snart sex år sedan. Det har varit (och är) en tuff resa. Sedan två år tillbaka behandlas jag med samma dos Levaxin efter många olika ändringar. Sedan ett år har jag lidit av en hel tecken på utmattningssyndrom, men jag kämpar på. Din blogg hjälper o peppar mig otroligt. Hoppas att du får bra hjälp med dina besvär.
Kram från en “tjej” på Öland
Hej. Jag har tänkt som dig så länge. Om mig själv alltså. Att nu är det inte längre utmattning utan sköldkörtel, brist på d-vitamin, järn, protein osv. Så Jag har kollat allt mer än en gång. Men allt är bra på papper. Nu kanske det inte alls är så här för dig. Och jag menar verkligen inte att applicera min situation på din.
Men jag har varit så stressad av min egen orkeslöshet. Min typ förlust av mig själv. Jag måste hitta en lösning på det hela och det i sig har ju skapat ångest. Men nu har jag bara accepterat läget. Att reparera sig från utbrändhet tar som säkert många redan sagt lång tid. Speciellt om man haft återkommande (min läkare sa att man sällan har flera uttmatningar, det är samma som återkommer, den var aldrig läkt första gången). Det blir bättre ju. Jag tänker det, att jag fick ångest så lätt för ett år sedan, det kändes som allt gick sönder. Jag orkade inte gå någonstans för det var så jobbigt att gå tillbaka. Nu så orkar jag ju mer. Jag kommer ihåg de saker jag lär mig och jag blir glad av massa saker. Fast jag är ju ändå ingen hel person. Kanske blir man inte det igen. Vad vet jag. Men det är skönt att stå där man står. Och är det verkligen önskvärt att bli sitt gamla jag? Det var ju ändå under hennes regim jag föll samman.
Jag tror du behöver tänka på allt som är bättre nu jämfört när du dippade. Inte allt som är sämre nu än för några år sedan när du mådde väldigt bra.
Massa kramar Clara, det är ett väldigt viktigt ämne och jag är välidgt glad att du pratar om det <3
Jag fick hypotyreos 2009, några månader efter att jag börjat äta antidepressiv medicin. Det ligger i min släkt att ha problem med sköldkörteln, så läkarna spådde att det var ärftligt. Och det kanske påverkade.. Jag vet inte. Men när jag två år senare slutade med antidepressiv medicin, så blev jag även frisk i sköldkörteln. Har pratat med läkarna om sambandet, men upplevt de som att de har velat “mörka” det. Men jag tror att det hängde ihop. Något att tänka på om du (i och med utmattningsdepression) även äter antidepressiv medicin.
Kort om mina symtom under tiden jag var sjuk: Jag hade noll förbränning, kändes som att jag gick upp 2 kilo bara av att titta på en tomat. Jag gick upp 19 kilo under de två år jag var sjuk i hypotyreos trots att jag inte åt särskilt onyttigt. Hade inte orken till att träna lika mycket som jag var van vid, men det kändes ändå overkligt mycket. Sen var jag konstant trött. Kändes som att jag aldrig fick nog med sömn.
Krya på dig, jag hoppas du får svar!
Jag har hört att det ocksa kan vara värt att kolla sin magnesiumdepa. Jag har precis fatt rekommendation att göra det. Inte bara nivan av magnesium som finns i blodet för där syns bristen pa magnesium sist, utan i kroppens depaer. Jag kan tyvärr inte säga hur det fungerar, det görs visst med andra prover (?). Magnesium är visst jätteviktigt för hur andra ämnen tas upp i kroppen sa har man inte tillräckligt med magnesium paverkas mycket annat. Hoppas att det reder ut sig för dig! Styrkekramar!
Hej Clara,
Jag har inte läst genom alla kommentarerna här så det kan vara så att någon har redan svarat. Det enklaste är att du bokar tid på vårdcentralen och be dem att ta följande prover: TSH, FT3, FT4 . Det jag kan verkligen rekomendera är att även ta anti-TG och anti-TPO. En del läkare ta dem sistnämna proverna ogärna men stå på dig. Mina värde (TSH, FT3 och FT4 var länge väldigt bra men det var just atikropparna som avslökade att det vranågot fel på sköldköteln).
Läs även härna här:
http://www.karolinska.se/for-vardgivare/kliniker-och-enheter-a-o/kliniker-och-enheter-a-o/karolinska-universitetslaboratoriet/klinisk-kemi/analysradgivning-tyreoideautredning/
Jag fick min diagnos, hypotyreos, efter många om och med för sex år sedan och mår numera bra men medicinerar dagligen.
all lycka till!
Mitt tips är att det kan vara Candidaöverväxt. Googla det. Är jättemånga som lider av det utan att veta om det och inte något läkare verkar känna till.
Hör av dig om du vill veta hur jag gick tillväga för att bli av med det =)
MVH
Angelica
Kan vara hyper med. Jag har går inte ner i vikt, snarare upp och har hyper….kroppen är knasig!
Jag har och går inte*
Hej!
Jag har också varit utmattad och fyra år senare mår jag idag bra men det har tagit tid och jag är fortfarande känslig för stress och om det blir för mycket runt omkring mig. Det var ju inte så länge sen du kraschade så kanske är det så att du helt enkelt inte är helt återställd än. Det känns som att du jobbar på i ganska högt tempo när man läser din blogg, du har många olika projekt på gång samtidigt och även om det är fantastiskt att du orkar jobba igen så kanske det ändå är för mycket vissa perioder. Medicin för mig var en viktigt pusselbit för att få ordning på mitt liv igen. Inte på ngt sätt avgörande men väldigt viktig. Det blir som en tefloneffekt, jobbiga tankar och ångestkänslor kommer inte åt en på samma sätt. Jag tror att det krävs många olika pusselbitar för att få det att fungera och jag hoppas att du hittar dina bitar som passar dig. Lycka till och hoppas att du mår bättre snart. Kram!
Obalans av miljögifter, tungmetaller, flamskyddsmedel. mm. Blir hormonstörningar. Jag håller på att ta bort mitt amalgam(kvicksilver)bla. Har ätit 99% rawfood det senaste halvåret, 100% ekologiskt, yoga, massor av raw juice som jag pressar själv. Använder inga gifter el processernat på huden som kommer av vanlig hudcreme/duschcreme. Ingen tandkräm bara kokosolja/ bikarbonat.
Som hudcreme använder jag raw Organic sheabutter, kallpressade ekologiska oljor typ sesamolja, kokosolja, olivolja. Doftoljor typ citron, lavendel mm.
Undviker teflonpannor och plastbehållare. Inget bisfenol A som är hormonstörande.
Det finns så mycket skit som stör kroppen idag.
Lycka till!
Preventivmedel höll på att ta kål på mig. Psprutan tog livslusten ifrån mig. Det tog ett år innan jag började återhämta mig. Om du har bytt sådant de senaste åren in det ju vara värt att kolla upp.
Nej, det där är INTE sant. Okunnig läkare där ^ (de flesta är okunniga vad gäller sköldkörteln, även endokrinologer)
—
Du kan visst ha Hypotyreos med värden inom vårdens referensintervall!
—
Referenserna ligger ungefär TSH 0,20 – 4,2 på de flesta vårdcentraler fortfarande.
En kunnig, ledande endokrinolog har sänkt redan flera år sedan TSH till 2,5 (!), eftersom de allra flesta friska personer ligger under det, till och med omkring 1.
—
HOS GRAVIDA FÅR TSH ABSOLUT INTE VARA ÖVER 2,5 DÅ DET KAN SKADA BARNET.
—
Vårdcentralerna och de flesta endomottagningarna skiter dock i detta. ÄNNU. Sköldkörtelföreningen m.fl. jobbar för fullt med att påverka vården så att fler sköldkörtelsjuka kan få behandling.
—
TSH över 2,5 + symtom = behandling.
Och behandling om fritt T4 ligger lågt eller i nedre referensintervallet oavsett TSH.
—
OCH JA, fritt T3 måste också tas, eftersom prov på enbart T4 berättar inte hur mycket T3 som når fram.
—
MAN SKA INTE GÅ MED TSH PÅ T.EX. 3,9 OCH SYMTOM UTAN ATT BEHANDLAS.
—
Sant dock att “Hypotyreos2” inte finns, eftersom det inte heter “Hypotyreos2” utan enbart HYPOTYREOS. Punkt. Det är bara läkare som inte kan diagnostisera det, när de stirrar sig blinda på provsvaren, som alltså inte behöver betyda att man är frisk.
—
Jag själv blev diagnostiserad av bl.a. depression, utmattning, ångest m.m innan jag förstod att det var Hypotyreos som ställde till det. Läs även om binjureutmattning (som går ihop med sköldkörtelrubbningar).
Hypotyreos påverkar precis allt i kroppen, varje organ och varje liten cell.
Ha en fin fortsättning. Hoppas du får hjälp Clara <3 🙂
– – – Välkommen med i SKÖLDKÖRTELGRUPPEN på Facebook, där får du mer information av på riktigt kunniga personer om du tror dig lida av någon sköldkörtelsjukdom. – – –
Hur gick det?
Har levt med hypotyreos pga Hashimotos. Det är lustigt att så många patienter upplever att läkare har bristande kunskap inom sköldkörtelsjukdomar och läkare påstår att vården är bra och att det är lätt att se i blodet. Jag gick i flera år och var jättedålig, läkare efter läkare, remiss efter remiss, innan jag blev så sjuk att jag blev inlagd på SÖS. Att proverna alltid visar sköldkörtelfel är altså inte sant. Inte heller att “det är lätt att bota” med Levaxin. Jag har ätit levaxin i 6 år, är svårinställd och har aldrig mått bra igen. Om levaxin var en dunderkur hade inte ett anral patienter fortfarande mått dåligt och önskat kompletterande medicin. Ett tips till läkare är att läsa patienters egen upplevelse av sköldkörtelsjukdom och levaxin på sköldkörtelföreningens facebboksida.
Hej Clara!
Jag bloggar om min hypotyreos. Om du vill läsa hittar du den här:
http://hypothyreos.blogspot.se/
Hej! Ramlade in här efter lite googlande. Känner verkligen igen mig i det du skriver och har varit hos läkaren flera gånger. Men inga prover är tagna.. Ska ringa imorgon och höra om det kan vara hypotyreos. Känner att jag blir galen snart. Det är väl inte meningen att man ska må så här? Har du varit iväg än och kollat?
Hej Clara! Jag skulle absolut ta kontakt med en näringsterapeut som kan se dels vad du lider brist på, om du har parasiter, tungmetallförgiftning, en överbelastad lever osv. Kanske behöver du vila tarmen från gluten och mjölk ett tag. Jag har själv otrolig hjälp av en näringsterapeut i Sthlm, men finns även bra personer norröver. All lycka till!
Jag har haft hypotyreos sedan jag var barn. Mår bra så länge jag har rätt dos levaxin men blir trött och orkeslös om jag får för liten dos. Skriver en hel del om min sjukdom i bloggen. Här är ett inlägg: https://mariabusck.com/2016/10/04/hypotyreos/
Jag är en 13-årig tjej som blev drabbad av hypotyreos runt hösten 2016 (var ganska säker på att det kunde vara orsaken till varför jag mådde som jag gjorde) och började ta medicin mot det i juni (2017). Dock fungerar medicinen inte så bra och har svårt att lära och koncentrera mig i skolan, tex. Om jag läser en mening 5 gånger så Går.Det.Inte att komma ihåg det för fem öre. Men ska få starkare medicin att ta så småningom.
Hej Clara! Det låter definitivt som något du bör titta upp! Kände exakt sådär innan jag testade mina TSH värden, och tillslut började med en kostvana jag läste om på https://hypotyreos.net, och det har hjälpt mig “bota” min hypotyreos helt och hållet! Jag vågade mig inte på några läskiga mediciner personligen, och därför så blev jag helt förbryllad när jag såg att det gick att lösa genom kosten.
Lycka till!
Hej Clara,
Ge inte upp! Jag är född med den autoimmuna typen av hypotyreos (ovetandes) och har fått kämpa under hela mitt liv med detta. Det var först i vuxen ålder som jag blev tagen på allvar och fick hjälp. Läs gärna i min nystartade blogg om min resa.
http://nouw.com/emmasofiasliv
Ta hand om dig
Det här är ett inlägg som främst riktar sig till alla “legitimerade vårdgivare” som skriver här.
Era påståenden är typiska för personer som behandlar sköldkörtelsjukdomar utan att själva ha sjukdomen. De floskler ni radar upp låter som hämtade ur en broschyr från Levaxin-tillverkaren.
Jag har själv levt med autoimmun hypotyreos (Hashimotos sjukdom) i över 20 år så jag talar av egen erfarenhet. Jag har också lärt mig mycket av alternativa behandlare, främst i USA men även två europeiska läkare – Thierry Hertoghe i Belgien och Barry Durrand-Peatfield i Storbritannien – som vågar tänka utanför ramarna och utmana etablissemanget. Den sistnämnde har skrivit den utmärkta boken “Your thyroid and how to keep it healthy” där han också går in på problemet binjuretrötthet och hur det kan åtgärdas. Vidare har jag i många år varit medlem av ett flertal forum där patienter diskuterar ssk och en sak har särskilt slagit mig – hur många patienter som fortsätter klaga över symptom trots vad läkarna kallar optimal behandling (i nio fall av tio med Levaxin tills TSH hamnar någonstans inom referensintervallet).
En frisk sköldkörtel tillverkar fler hormoner än T4, nämligen T3, T1, T2 och calcitonin. Idag vet man bara vad T4 och T3 gör, men det är rimligt att anta att kroppen inte skulle ha tillverkat övriga hormoner om de inte fyllde en funktion.
Tvärtemot vad många läkare tror (jo, det är sant) är TSH INTE ett ssk-hormon utan ett hypofyshormon med uppgift att styra sköldkörtelns funktion. Svarar inte ssk som den ska ökar hypofysens utsöndring av TSH. Det är därför ett HÖGT TSH är ett tecken på låg ämnesomsättning, medan ett lågt/undertryckt TSH ses vid överfunktion i ssk.
Många läkare mäter bara TSH och ställer in Levaxindosen efter det, trots att många patienter fortsätter uppvisa symptom. I vissa fall kan problemet rättas till genom att även mäta FT4 eller fritt T4 (som en läkare här sa “eventuellt” kan mätas) som faktiskt kan vara i underkant även om TSH är helt normalt. En högre dos Levaxin kan då hjälpa – förutsatt att patienten konverterar tillräckligt mycket T4 till T3.
Jag och många med mig blir inte återställda på Levaxin. För min del blev lösningen T3 som ett tillskott till T4 – först i form av syntetiskt T3, och senare i form av naturligt sköldkörtelhormon (NDT = natural desiccated thyroid) som görs av torkad och mald ssk från grisar. NDT innehåller samtliga fem hormoner som en frisk ssk tillverkar, ffa T3 som är det aktiva hormonet. Många patienter har svårt att konvertera T4 till T3 och förblir därför symptomatiska på Levaxin och andra mediciner som bara innehåller det inaktiva lagringshormonet T4. För att T4 ska kunna användas av kroppen måste det konverteras till T3 vilket sker i bl a levern och på cellnivå.
Jag var tvungen att söka mig utomlands för att få den behandling som gjorde mig helt symptomfri efter mer än 15 år på Levaxin.
I dag har jag ett helt undertryckt TSH på <0.01 och de flesta läkare håller på att få slag när de ser det. Ändå är jag vid liv och inte bara det – jag mår hundra gånger bättre än jag någonsin gjorde på Levaxin.
Med tanke på hur många läkare resonerar – vilket också kommer till utryck här – är det inte konstigt att de patienter som har råd och möjlighet åker utomlands, medan andra väljer att självmedicinera och köpa hormoner på nätet.
Jag rekommenderar alla som inte mår bra av enbart Levaxin eller Euthyrox att läsa boken "Få livet tillbaka" av Helle Sydendal, ssk-patient som bara blev sämre och sämre med Levaxin och fick ett nytt liv med hjälp av tillskott av T3. Framför allt uppmanar jag alla läkare att läsa den innan ni talar om för patienterna vad de ska och inte ska känna…!