Ritch ratch! Den här veckan hjälper jag Erica att rensa sitt badrum från reklam. Schampoflaskor, tvålburkar och duschkrämer blir av med sina etiketter tills bara den enkla nakna flaskan är kvar. Vi gör det här för att hennes utmattade hjärna ska få bättre vila när hon ligger och badar. Förpackningar utan budskap kräver nämligen ingen uppmärksamhet.
Före och efter. Se så harmoniskt det blev.
Själv träder jag fram som en snokare i den här avsnittet som älskar att låsa dörren och kolla vad andra har i sina badrumsskåp! Erica går steget längre och hävdar att om man går på fest och känner att man doftar svett så har man rätt att öppna värdinnans badrumsskåp och låna deodorant.
Nä fy, säger jag. Vad säger du?
58 svar
Har aldrig fattat varför man ska snoka i andras badrumsskåp?
Inte intresserad för fem öre 🙂
Det såg mer harmoniskt ut utan etiketter. Gäller bara ha stenkoll på vad som är vad sen *L*
Håller med, vill ju inte direkt veta vad andra har i sina skåp, då kanske man får sig obehagliga överraskningar… ^^
Jooo visst är det kul att se vad andra har i sitt badrumsskåp men det är inte så att jag brukar gå och snoka haha
http://www.lotte4.blogspot.se
För att minnas vad som är i kan man ju ta en tuschpenna och skriva under botten vad det är. Så slipper man lotion i ögonen men kan hålla koll på innehållet utan att flaskan ropar på en ?
Sant!
Utan etiketter skulle jag lätt kunna ta fel flaska. Jag snokar inte i andras skåp och lånar absolut inget utan att fråga om lov.
Samma här, tycker inte det är ok att snoka i andras skåp. Det upprör mig faktiskt att någon oinbjuden öppnar mina skåp, jag kanske har saker där som är väldigt privata!?
Men hur får ni bort det där klibbiga klistret som blir kvar på en del förpackningar? Blir seriöst skitglad av klisterlappar som bara är att dra bort, oavsett om det är en liten prislapp på loppisfyndet, etikett på syltburk eller infolapp på nyköpt tallrik. (Och skitirriterad på idioti-dum-i-huvudet-tillverkade etiketter som inte går att få bort!)
Kära
klister-lapps-hatar-syster,
När jag verkligen är på humör kör jag ett par liter i vattenkokaren, häller ner kokade vattnet i diskbaljan och låter flaskor med svårt klister ligga där tills klistret lösts upp och etiketterna lossnar. Funkar nästan jämt. När det inte funkar straffar jag den knepiga flaskan genom att inte köpa den igen ?
Hehe, smart! Ska också bojkotta pga jobbiga klisterlappar. 😉
Mitt tips för att få bort klistret är att blanda bakpulver + rapsolja. Stryk på etiketterna, vänta en halvtimme och så får du bort etiketterna hur lätt som helst. Jag har alltid en sådan “etikettblandning” i en liten burk i städskåpet, väldigt praktiskt 😉
Testa med olja det brukar funka.
Testa med bensin, finns i affären där aceton säljs, nästan likadana flaskor. Tar bort nästan allt klister ?
Det er så fint å høre på dere, blir så rolig (lugn) inni meg. Føles som å snakke med to gode og støttende venner. 🙂
En gång var min mammas kompis på en fest där värdparet hade fyllt hela badrumsskåpet med pingisbollar… Haha!
Hahaha! Underbart!
Hahahaha! Älskar det!!
Haha, jag hade lätt lånat värdinnans deo!
Flaskorna blev mycket finare utan etiketter! 🙂
Nej inte kolla i andras badrumsskåp!! O inte kolla i mitt heller!! Men eftersom det finns sjuka människor måste jag förhålla mig till det när jag bjuder hem gäster o alltså kontrollera badrumsskåpet så att det är ok för inspektion. Det är helt stört.
Självklart får man låna deodorant hos andra om det är kris! Jag och min sambo började tidigt i vårt förhållande med att bajsa framför varandra. Är uppvuxen med öppna toalettdörrar och systrar över allt. Badrummet är en himla bra plats att umgås på!
Ja! Badrummet är skönaste (varmaste) stället att hänga på. 🙂 Letar efter en liten söt sammetssoffa att byta ut skötbordet mot så att vi kan ha det riktigt mysigt när vi gör våra behov helt öppet i familjen. Får lära dottern integritet på annat vis..
W haa?min man å Jag har varit tillsammans i 18 år , gifta i 8.jag har inte ens fisit tillsammans med honom. ????
What! Inte en fis på 18 år!!!
Har du inte fått ont i magen av alla fisar du hållt inne genom åren?
Gud så skönt det var för ögonen att slippa etiketterna, insåg jag när jag nu såg bilden. När jag lyssnade på avsnittet i morse så tyckte jag bara att det lät jätteknäppt, men oj vad jag ändrade mig nu.
Det blir hem och riva etiketter efter jobbet ?
Tack för ett underbart avsnitt! Den avslutande diskussionen om mindfulness och vikten av längre perspektiv var precis vad jag behövde på väg hem efter en minst sagt prövande arbetsdag.
Jag vill inte att någon ska hålla på med mitt badrumsskåpsinnehåll och definitivt inte låna min rollon- eller stiftdeodorant eftersom det räcker med familjens egna bakterieflora som jag är van vid – vill inte rubba bakteriebalansen i onödan. Riktigt obehagligt om någon lånar läppstift/stick för då kan man dra på sig andras herpesvirus och det är jag glad att hittills ha sluppit.
I ett av mina badrumsskåp finns för övrigt en hel del sjukvårdsmaterial som används och byts just på toaletten och därför inte kan ligga i någon garderob. Det materialet hör definitivt till min privata sfär.
Så nono – inte titta/rota i andras badrumsskåp om inte jag är med. Men då kan jag gärna låna ut både det ena och det andra.
Gör du reklam för bilar nu Underbara Clara!?
I podden är det inte jag som bestämmer reklamen som sänds i jinglarna – det är Acast som den ligger hos.
Alltså jag älskar er, båda två! Tack för att ni lyfte min dag ?
Tack för en härlig podd!! Hade sett fram emot dagens avsnitt och när jag i morse klev ur hissen i entrén på Stockholm Clarion Sign Hotel så hörde jag en bekant röst. Och minsann – såg jag inte Erica där utanför i klumpen av människor?! Jag är ganska säker men när jag äntligen fått syn på henne så hann jag inte kasta mig över henne och tacka för en underbar podd! Och Erica du såg ännu härligare ut i verkligheten! ? Om det nu var du?! ?
Haha, vad kul att höra 🙂 Visst var det Erica du såg där i hissen. Både hon och jag bodde där inatt! Kul att du lyssnar på podden
Härligt att höra Hanna!
Du får kasta dig över mig nästa gång 😀
Nä. Inte titta-skolan sällar jag mig till. När jag var yngre var jag lite mer nyfiken och tyckte att det var skoj att se vilken parfym och hudkräm och sådär som folk använde. Och det kan jag fortfarande tycka – om det nu var så att det stod “smink, parfym och hudvård” skulle jag kunna glänta lite på en skåpsdörr. Men jag är inte så intresserad av att se vilken typ av läkemedel/preventivmedel/mensskydd och annat privat som folk använder och kanske förvarar i sina badrumsskåp. Definitivt too much information för mig.
(Dock “städar” jag mina innan jag väntar besök, särskilt efter den gången en alldeles för nyfiken fd vän ryckte upp en skåpsdörr och hojtade “vad finns det här då?” och fick en slarvigt inställd dammsugare över sig. Det kunde hon gott ha i och för sig…)
Jag är nöjd med hennes val…två av produkterna tillverkas på fabriken där jag jobbar 🙂
När min moster hade flyttat och vi blev ditbjudna var det första min lillebror gjorde att öppna alla skåp (garderober, köksskåp, badrumsskåp) och kolla vad som fanns däri (han var kanske fem). 🙂
åååååååååååååååååååååååååååh vilken BRA podd! TACK!! 🙂
Vilken härlig podd! Det här var det första avsnittet jag har lyssnat på, och jag blev så otroligt glad av det att jag nu måste se till att göra er pod till ett återkommande inslag i min vardag.
Tack <3
Välkommen in i poddgänget Petra!
Så vilsamt, den här idén ska jag styra upp när jag kommer hem!
Men hallå!
Man kan ju inte he av etiketterna sådär..jag brukar lusläsa på dem då jag sitter på toa 🙂
Eller är det bara jag som gör så!?
Nä 🙂 Jag måste alltid läsa nåt. Och finns det inget annat blir det en etikett. Haha, helt sjukt egentligen, vad roligt att andra gör så också 🙂
Hahaha jaa vad kul att jag inte va ensam om det. Jag läser till å med på såpflaskan 🙂
Tack för detta avsnitt och för alla tips ni ger. Har aldrig tänkt på att ta bort etiketterna på flaskor. Däremot så kan jag bli helt matt när jag går i affären och ska köpa hud och hårvårdsprodukter. Men jag har löst det med att alltid köpa samma schampo, tvål, osv. Så även om etiketterna sitter kvar så kan det ändå kännas vilsamt eftersom det är saker jag känner igen och inga nya intryck. Köper även en del ekologiska produkter och de etiketterna brukar vara lite “snällare”.
Jag blev rörd när jag lyssnade på er idag, jag tycker det är så fint att ni bjuder så mycket på er själva och hur ni hanterar det som är svårt i livet. När jah är stressad kan jag känna mig väldigt ensam, men genom att lyssna på podden får jag en känsla av gemenskap ❤
Tack Mirjam,
jo vi blandar mörkt och ljust och är glad att du hänger med oss! Det är alltid tre parter som ÄR varje podavsnitt – du som lyssnar, Clara och jag. Hoppas du får en fin dag!
Det är därför jag föredrar “nakna” produkter utan förpackningar, alternativt hälla över innehåll i andra, anonyma flaskor!
Jag har aldrig snokat för snokandes skull, däremot har jag nog öppnat o letat handkräm nån gång ( när man inser att man inte hade nån med sig fast man brukar…) Men, öppnar man får man väl vara beredd på att hitta allt möjligt 😉
Passa på att rensa ut produkter som innehåller mineraloljor, silikoner och andra miljöstörande produkter på en gång, vetja! Finns så många bra miljövänliga grejer att ställa in i skåpet istället! Och prova linoljesåpa till etiketterna!
Jag upptäckte plötsligt att tårarna rann då Clara började prata om att zooma ut, se tillbaka och tänka på hur duktig hon är och kämpar på. Jag har utmattning i bagaget och blev verkligen berörd. Kände att; ja, jag kämpar ju också på, så här friskskriven sen länge men med sårbarhet för stress/utmattning. Och känner alltför väl igen mig i det ni pratade om att lida också över att man lider och ha ångest för att man har ångest; då jag har svackor så mår jag extra dåligt över det faktum att jag mår dåligt – som om det är något jag rår över!
Angående att ta bort etiketter; jag drar parallell till att jag ibland blir jättetrött av all information som flödar över en, alla beslut man ska ta. Jag kan ha väldigt svårt att ta beslut och särskilt då det finns flera aspekter att ta hänsyn till, väga flera för- och nackdelar mot varandra. T.ex. om jag som härom dagen står och väljer mellan två produkter, om de båda har lika många – eller tungt vägande – fördelar, då tar jag ibland helt enkelt inget beslut = blir inget köp, jag klarar det inte, känner att jag kommer att bli missnöjd vilket som! :-/ Men borde ju lika gärna kunna känna att jag blir nöjd vilket som. Inser jag nu. Hm. Använde mig nu av knepet att zooma ut och tänkte hur det skulle kännas senare med respektive produkt och då insåg jag vilket beslut som var det rätta. 🙂
Tack för allt ni delade med er av i detta avsnitt, mycket igenkänning och ni gav goda råd angående hur man motverkar/lindrar utmattning, ska tänka på dem. <3
Som att det är viktigt att inte gå på autopilot så ofta – för att inte bli utmattad! Man ska försöka vara närvarande i nuet och inte tänka på sen hela tiden. Men när ska man tänka på det man behöver planera?
Härom dagen var jag i nuet så mycket att jag kom på försent att jag missat att beräkna tid för att ta mig till en bokad tid! Gick att lösa på annat sätt, puh! Trots att det blev tokigt ser jag det som ett framsteg, att jag lyckades vara så närvarande i nuet… 🙂
Förlåt lång kommentar, men då avsnittet var väldigt givande för mig, ville jag låta er Clara & Erica, veta det och kanske kan även andra känna igen sig i det jag skriver.
Jag tycker inte du ska skriva förlåt för att du skrev lång kommentar. Det är väl skitbra att skriva av sig 🙂
Känner igen mig. Har också en stresskänslighet. Jag gör lite morgonyoga(olika mjuka rörelser) varje morgon, i sängen! Bara fem/tio minuter, då får kroppen och knoppen hjälp att byta läge från sömn till vakenhet. Och jag hinner landa i att det är dags att kliva upp. Låter kanske lustigt, men annars om jag bara direkt kliver upp är det som att jag lämnar närvaron kvar i sängen och känner mig lite vilsen under dagen.
Jag förstår precis hur du menar Camilla när “närvaron” som du benämner den inte hinner med! Om jag av någon anledning blir tvungen att skynda mig upp ur sängen och kanske också iväg, då känner jag det som att själen inte hinner med riktigt. Dessutom kan jag bli väldigt uppstressad av det, få svårt att varva ned sedan. Vissa saker triggar igång stress hos mig på ett sätt som det inte gjorde tidigare.
Morgonyoga låter som en god idé; minns nu att jag läst att det är bra för oss människor att härma hur katter och hundar gör då de vaknar och sträcker på sig. 🙂
Ja verkligen! För varför skulle det ens vara “normalt” att bara kunna gå från sömn till helt vaken direkt egenligen!?
Bra du skrev det om själen. Känner att själen behöver mer tid, alltjämt, än vad mitt “skal” behöver. Det är så tråkigt att behöva skynda som du skriver om. Då känns själen som en söt liten unge som man lämnar i sticket, genom att inte hinna vänta på den. Usch blir så ledsen när jag tänker på all press från skit-strukturer som gör att folk går sönder. Blä!
Men jag försöker alltid inspirera andra att ta det lugnt!
Vilken målande bild; “då känns själen som en söt liten unge som man lämnar i sticket” – den bilden ska jag ta med mig och tänka på för att bättre ta hand om min själ, tack! <3
Glad att det vi pratar om kan ge dig något bra!
Förstår hur du tänker kring planering. Tyckte först det kändes som att jag skulle tappa 18 bollar! Började sen testa så smått att slå av autopiloten då och då och insåg att jag inte kunde ha alla 18 bollarna hela tiden. Gjorde mig av med några. Då blev det så klart lättare att jonglera. Men till en början var jag så uppgasad och trött samtidigt så jag inte såg vilka bollar som gick att ta bort ( i alla fall då och då).
I dag slår jag av autopiloten några minuter här och var för att inte hela tiden gå och planera. Ge hjärnan stunder där den får lite vila och återhämtning.
Planering och återhämtning.
Jonglering och vila, ja ungefär så.
Det har gjort lite skillnad för mig, ungefär som att minska informationsflödet som du skriver om. Sen räcker det inte som ensam åtgärd för att minska stress förstås. Men alltid något.
Hoppas du får en fin helg med stunder av återhämtning!
Era poddavsnitt är väldigt givande för mig!
Jättebra beskrivning med jonglerandet Erica! Som jag minns att du pratat om i podden så sörjer du ibland att du inte kan (eller bör!) ha så många bollar i luften samtidigt längre, att det är något som du känner “tagits ifrån” dig. Ja, det känner jag igen. Eller rättare sagt – jag kanske kan det men då varvar jag upp för mycket och det ger “baksmälla” som jag inte vill ha.
Ja, det är nog ett bra, handfast tips; att minska på antal stunder man planerar (att avsätta rimlig kvalitetstid till det, tänka färdigt och sen släppa det) och ha stunder då man tillåter sig att bara vara här och nu.
Det som är riktigt svårt är att ibland säga nej till roliga saker/hitta lagom så att man hinner få den återhämtning man också behöver.
Kursen i stresshantering som du gått, berätta gärna mer om den i podden!
Tack, hoppas ni också får en helg med återhämtning!
Jag går igenom en tuff cellgiftsbehandling de är fruktansvärt jobbigt och jag vill ge upp vissa dagar men då hjälper de att tänka lite som ni pratar om att detta är inte för alltid. Om ett par månader kommer jag må bättre och jag vet att jag kommer bli frisk. Det är jobbigt just nu men jag kommer inte alltid må såhär. De hjälper mig att ta mig igenom de tuffaste dagarna. Tack för en bra pod den förgyller mina bussresor till behandlingen.
Jätteroligt att lyssna på! Jag inser att jag jobbar exakt som Clara. Kan absolut inte stanna upp och röja medan jag håller på med något projekt. Det är först efteråt när jag känner mig någorlunda “färdig” som jag ser kaoset och kan städa upp det. När jag väl fixar i ordning kan jag få gjort det fort och effektivt, men jag kan inte kypartricket what so ever. Tomma förpackningar ställs tillbaka I KYLSKÅPET många gånger, inte ens på bänken. Klädhögar på golvet hoppar jag över. Inbillar mig ibland att med den ultimata bolösningen där det är enkelt att slänga och stuva undan så kommer jag bli en annan människa. Men även när jag gjorde i ordning tre pappkassar till återvinning så lade jag ändå mjölkförpackningarna i samma påse som tidningarna och fick i stället på återvinningsstället fördela allt rätt… Hur är det möjligt?