I veckans avsnitt får jag lära mig två saker:
- Äta kebab. (Hör kebabkillen i kassan flabba åt mina premiärnerver)
- Hur jag med ett enkelt knep kan se kritik för vad den är. Det enda som krävs är en servett och en penna.
Här kommer ett rykande färskt avsnitt med mycket lyssnarkärlek – tusen tack till alla som hörde av sig efter förra avsnittet! <3
Och glöm för jösse namn inte att prenumerera på podcasten. Då missar du inga avsnitt! (Musiken i podden är Himlen över Hedlunda av Olov Antonsson)
Här finns alla tidigare avsnitt samlade, senaste ligger först.
23 svar
Nu blev jag bara orimligt sugen på pizza <3
Samma här, haha! Kebabpizza for life! <3
Åh en ny podd!! De känns så hemtrevliga. Gillar dem skarpt. Skall nu ut på en pilgrimsvandring i Spanien under nästan 3 v , lite resfeber, så att lyssna på er lugnar….Tack!
Tack för en härlig pod
och blogg! Jag började läsa bloggen för en massa år sedan när vi bodde i Dalarna och jag hade hemlängtan. Nu är vi nyinflyttade i Tavelsjö och jag lyssnar på er pod när jag drar barnvagnen och njuter av att vara i rätt del av Sverige igen. Bra jobbat, ni är grymma!
Underbart!
Älskade vän, ofta säger det mer om givaren (jag menar när det gäller avsnittet om kritik) än om den (i det här fallet du) som det är riktat mot.
Viktigt att ha kontakt med sina känslor…..klart man blir ledsen när nån säger taskiga saker, men fastna inte i det, reflektera och ta ett djupt andetag, du har din sanning och andra får ha sin.
Massor av kärlek till dig och Erica! Bara fortsätt med det ni gör! Kramar
Tack för ett ytterligare underbart avsnitt! Blev så sugen på kebeb:) så typiskt att jag inte kan få tag på det här på Irland. Eller iaf i te där jag bor, kanske måste åka till en större stad.. Annars ska jag skriva upp det på listan över saker jag vill göra nästa gång jag är i Sverige på besök. Syskonbarnen får helt enkelt ha tålamod med att moster måste få äta kebab innan hon kan ta med alla barn till badhuset:)
Tack för bra tips med att förvandla kritik och beröm till prickar. Det måste jag börja med, kan förhoppningvis hjälpa de kvällar jag har svårt att somna för att jag ligger och tänker på en negativ kommentar jag fått.
Kram på er!
Menade såklart kebab, inte kebeb
Jag har precis fått klänningen jag beställde (den röda). Och jag ÄLSKAR den!!! Jag kommer definitivt att beställa fler.
Nu ska jag lyssna på nya avsnittet. Det känns som julafton idag!?
Själv är jag 36 år och har heller aldrig ätit kebab. 🙂
Forgive my translation. It is saying, “Beware of the Ides of Trump and Brexit !”
Kul med nytt avsnitt!
Hej! Fint poddavsnitt som vanligt. Så enormt skönt för öronen att lyssna på er podd, och mysigt för själen. Vad vidrigt att få sånt där kritikbrev som du berättade om, Clara. Det säger mycket mer om avsändaren än om dig, tycker jag. Vad är det för behov som gömmer sig bakom viljan att skicka ett sånt brev? Heja er!
Min Annakarin-klänning kom idag och den är SÅ HIMLA FIN! Tack för att ni gjort perfekt bekväma och snygga plagg <3
Jag har fått hem klänningen Elin idag och gått runt och känt mig så fin, gillar den jättemycket! Så fint också att ha den öppen över linne och byxor/kjol!
Jag älskade kebab när jag var tonåring men nu äcklas jag av att inte veta vad det är för kött och hur djuren haft det osv. Även fast jag egentligen inser att en gång är ingen gång så känns tanken på att ens smaka helt omöjlig, jag bara ser hemska bilder av lidande djur framför ögonen. Då tappas suget. Så kan det gå när man tittar på för mycket uppdrag granskning.
Åh, kebab! Avskydde det när jag åt kött, men vegokebab är sååå gott!
Så nyfiken på vad det är för mikrofon du har till iphonen? 🙂
Hej Amanda,
det är en Shure MV88 🙂
Jag fick hem klänningen Kerstin igår. DEN ÄR HELT UNDERBAR!! ? Va duktiga ni är!! Jag var rädd att den inte skulle sitta så bra eftersom jag har liten byst men den satt hur bra som helst! Jag är 179 cm lång och brukar ha runt 40 i storlek men köpte S i denna. Bra att du skrev det om stretchen för så var det! Kommer det att produceras fler av dem som är slutsålda? Vill ha en till! ?
Åh så glad jag blir av att läsa din kommentar. Tack! /Annakarin
Känner igen mig så otroligt mycket i det här med att få och ta (två olika saker) kritik. Jag har anklagat mig själv för att inte kunna hantera kritik, och skyllt på att jag har vuxit upp utan att behöva göra det. Har alltid varit skötsam, haft höga betyg, kommit väl överens med mina föräldrar osv. Det har mest varit applåder och hejarop under uppväxten, om man säger så.
Efter studenten började jag arbeta på mina föräldrars företag, ett litet familjeföretag där jag självmant har valt att ta en ganska framträdande roll. Jag har varit med några år nu och insett att jag inte alls är dålig på att hantera kritik, men jag är dålig på att hantera obefogat hård kritik. Konstruktiv feedback och kritik som är befogad kan jag hantera (även om självförtroendet ibland får sig en törn), men de gånger då någon bestämt sig för att verkligen spy ur sig obefogat mycket skit över en så har jag tagit otroligt illa vid mig och mått dåligt en lång tid framöver. Lågmäld, nära till gråt, svårt att sova och väldigt “tunn hud” i dagar eller veckor framöver.
Gemensamt för de tillfällena det har inträffat, som tack och lov är ganska få, är att det alltid är en kvinnlig bekant (oftast någon som jag har träffat i samarbete med arbetet) som reagerat väldigt kraftigt och verkligen “gått till attack”. Jag är 24 år nu och det har alltid varit någon som är äldre än mig, 50+. I efterhand kan jag se att det i varje situation fanns visst fog till kritik, men att det nog framför allt handlade om Jante. I de skrivna meddelanden har jag mellan raderna kunnat läsa “vem tror du att du är” och “tro inte att du ska komma här och kunna göra som du vill”. Att det handlade mycket mer om att “sätta på plats” än att korrigera något som blivit fel. Alla gånger har det grundat sig på ett missförstånd, men ödmjukheten och toleransen inför det har varit absolut noll. Och det har ändå aldrig varit några livsavgörande kakastrofer det har handlat om, om man säger så…
Idag har jag liiite mer distans till den typen av kritik, jag blir fortfarande väldigt ledsen men det går snabbare från stadiet “vill sjunka genom jorden” till “jävla kärring du kan dra åt fanders”. Liiite snabbare. Och när det gått tillräckligt lång tid så kan jag se de här kvinnorna framför mig när jag firar att något har gått riktigt bra och tänka “haha där fick du!!”
🙂
Vilket härligt avsnitt!
Nu känner man sig såklart nödgad att dela med sig av sina tankar kring er pod 🙂 Jag är en relativt ny lyssnare som hittat hit, och jag älskar er pod. Er dialog påminner mig mycket om hur en nära vän till mig och jag pratar och skojar med varandra. Att lyssna på er känns som att hänga med två kompisar. Så stort tack för ert jobb! Ni är två riktigt sköna tjejer 🙂
Hej! Idag skulle jag äntligen lyssna på nya avsnittet. Jag brukar alltid lyssna via iTunes, men det nya avsnittet verkar inte ha laddats upp där? Ska det vara så?
Tack för ni gör en verkligt underbar pod!
Kram