Lyssnaren Lisa bad mig och Erica att göra ett poddavsnitt om ältande.
Ja, ska vi göra det? Eller ska vi kanske vänta, det kanske blir bättre om vi… Nä, nu gör vi det bara!
Häng med ut på en fisketur där vi pratar om tricks som hjälpt oss mot ältande. Vi vill gärna att du som lyssnar delar med dig av dina erfarenheter. Vad gör du för att få stopp på ältande tankar?
Innan solen gick ner hann Erica bjuda på sin bästa sommarmat – hårdmacka med stekt strömming, citron och lök. Supergott!
Så här gör du Ericas sommarmacka:
Panera strömmingsfiléer och stek dem i smör, salta efter smak
Smöra ett hårt bröd (hon valde ett vitt hårt tunnbröd)
Mosa kokad potatis och lägg som ett täcke över brödet (potatisen får gärna vara lite avsvalnad)
Pressa över flera droppar av citron.
Lägg på skira salladsblad.
Lägg strömmingen ovanpå salladen och den mosade potatisen och krydda med svartpeppar.
Toppa med creme fraiche, rödlök och gräslök.
Njut!
Musiken i En Underbar Pod kommer från Olov Antonsson som jag gillar att lyssna på!
Har du missat tidigare poddavsnitt? Här är alla samlade med senaste först!
35 svar
Jag har fått höra att odlad fisk är mycket nyttigare än vild, på grund av alla utsläpp i naturen kontra kontrolleringen av kvalitén hos odlarna. Nu blev jag jättenyfiken. Varför undviker du odlad fisk?
Kan ni inte göra ett inlägg kring era mattänk och kanske även hur det förändrats genom åldrarna? T ex som ung vuxen har man kanske mer tid medan som mamma kanske man inte alltid hinner, eller tvärtom, som ensam brydde man sig inte men som mamma känns det jätteviktigt?
Personligen äter vi bara ekologisk mat hemma, och försöker skära ner på kött så ofta som möjligt för att spara på miljön. För oss är det jätteviktigt att äta så giftfri mat som möjligt.
Vet inte varför Clara undviker det men odlad fisk får ofta väldigt mycket antibiotika för att inte bli sjuka. Antibiotikan sprider sig i vattendragen och på så sätt får också annan fisk och vattenlevande djur i sig den. Vi får sen i oss antibiotikan vilket leder till ökad antibiotikaresistens. Fiskodling leder också till övergödning av sjöar och vattendrag.
Jag tycker också att ett avsnitt om mat skulle vara intressant! Vad ni unnar er själva, hur man ska tänka när det gäller lokalproducerat kontra ekologiskt (ekogurkan från Spanien eller en svenskodlad, ekoskinka från Italien eller vanlig skinka från en gård och slakteri i Norrland osv)
Nja, mat är så seriöst, jag säger fram för skojiga och lättlyssnade poddämnen! Skönt när man som jag är sjukskriven. Skulle tex gärna höra ett avsnitt om kläder. Kläder ni älskade och hatade som barn och som vuxna. Kläder ni ångrar att ni har haft på er. Och hur det var för Clara att designa egna kläder (blev det många tokiga misstag på vägen innan de blev så snygga..?). Hälsningar från Göteborg.
Bra idé. Jag vill höra om era life hacks (moderna husmorsknep liksom), hur ni tänker kring barnuppfostran, mer om utmattning.
Apppråpå ältandet av positiva saker och Claras rant om hur hon kan ta vara på bra stunder och “älta” det som är bra.
När jag var arton var jag och mina allra bästa tjejkompisar i en av oss sommarstuga. Det var en sån där perfekt dag med solsken, vi hade badat i sjön och nu drack vi vin och grillade på altanen. Då säger en av mina kompisar: “hörrni tjejer, vi får inte glömma bort att vi är här när vi är här!”
I stunden skrattade vi åt denna sägning men sen dess har jag burit med mig den. När jag verkligen längtat efter något, en resa eller så, brukar jag tänka den mening. Jag får inte glömma bort att jag är här nu när jag är här! Hjälper verkligen att fånga stunden tycker jag
Salta efter smak, hehe, tänker på farbror Melker som saltade efter behag 🙂
Hahah, tänkte precis också på det! ^^ <3
Har varit bäst på att älta, hur en nu kan vara bäst på något som en inte mår bra av. Mitt sätt att sluta är just att reflektera över ifall det är något som får mig att må bättre – svaret är i stort sett alltid nej och då brukar det vara lättare för mig att släppa det jag ältat över och gå vidare.
TACK Clara och Erika för en underbar pod! Varje avsnitt är som ett oöppnat paket som jag längtar efter att få öppna, och när det är över längtar jag redan till nästa. Ni gör det himlans bra varje vecka! Gillar greppet att det inte bara är en prat-pod, utan också att ni gör saker samtidigt. Det tycker jag lägger till en dimension i lyssnandet, för man är med er “på plats” som man inte är på samma sätt med studio-inspelade poddar.
Om ni vill/orkar/hinner så tror jag längre avsnitt hade uppskattats (i alla fall av mig!) Men jag fattar att det är väldigt mycket jobb att få ihop “bara” en halvtimmas material! Verkligen. Man vill ju ha mer av det goda bara 😉 Tycker ni gör ett grymt jobb, och ni har båda två väldigt härliga röster att lyssna på.
Ett ämne som jag hade tyckt varit spännande att lyssna på i podden är hur du startade ditt egna företagande, hur du ser tillbaka på det idag, vad som var svårt och vad du lärt dig, hur du tänkte i början, hur det funkar att driva eget och bo på landet etc.
Ha det fint! 🙂
Var hos en psykolog som sa till mig att jag måste sluta tänka att saker borde vara på ett visst sätt. Jag får gärna önska och drömma och längta men inte tänka att det finns några borde. Det hjälpte mig hur mycket som helst.
Inget nytt under solen men…
Det är först efter att jag ältat inför lyssnande öron som jag kan stanna tankespiralen. Att höra sig själv prata högt gör att man får en helt annan översikt i problemet, oftast förlorar den all kraft.
Apropå att lyssna så har jag en “övning” jag gillar: Sitt med en vän/partner och turas om att prata, men inte som ett vanligt samtal. Låt den ena personen få all utrymme i 10-15 minuter medan den andra lyssnar tyst. Man får prata om allt mellan himmel och jord, bli lyssnad på men man får inga kommentarer eller motfrågor (såvida man inte vill det efter). Ibland vill man dock bara sitta tyst och njuta av att någon ger en all uppmärksamhet under några minuter.
Tack för en suverän podd!
En variant för den som inte vill eller har möjlighet att prata med någon kan vara att skriva, men bara i sitt eget block eller dator, inte på sociala medier eller nätforum. Jag gjorde ofta så när jag var mellan 15 och 25, men har glömt av det nu. Blev påmind av att läsa din kommentar!
läste “har du några knep för att sluta äta” och hann börja skriva en arg kommentar innan jag insåg mitt misstag. pinsamt det kunde blivit!
För mig funkar det att sätta en tid jag får fundera och älta: “Tills klockan 19 får du fundera på detta så mycket du vill, efter det behöver du laga mat och umgås med familjen så då måste du vara färdig.” För mig blir det jobbigt om jag känner att jag inte får tänka på något men det får jag ju om jag gör på detta vis och samtidigt så begränsar jag ältandet. Behöver jag tänka mer senare kan jag ge mig själv en ny tillåten period följt av begränsning. Jag gjorde lite samma sak med att bearbeta sorgen efter mina föräldrar, jag gav mig själv perioder då jag fick och skulle bete mig som vanligt och perioder att sörja och det funkade bra för mig, jag fick sörja utan att behöva förlora fotfästet helt.
Jag ältar helt enkelt inte. Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Men jag vet faktiskt inte varför jag är sådan och varför vissa människor ältar i evigheter skulle vara kul att forska lite om ämnet. Har ni några idéer?
Tack för En underbar pod- den är faktiskt underbar. Jag gillar att ni ofta är ute och inte bara ugglar inomhus på ngn studio. Sedan tycker jag att ni har en bra variation på ämnen i er pod- och jag skrattar ofta högt mig er (och andra) här i Södertälje, i takt med att kvällssolen silar in i på mina 34 kvadratmeter, då jag ligger och lyssnar intensivt i soffan med benen i högläge. Det är så skönt att få lyssna något djupt eftersom mina arbetsdagar på BVC handlar om kortisonkrämer och modersmjölksersättning <3 TACK
Hej
Har suttit på tåget mellan Dublin och Sligo fram och tillbaka idag och ville bara säga att jag älskar er podcast! Helt fantastisk och ger så mycket positiv energi!! Har skrattat högt på tåget! ?? Nu snart tillbaka på Irlands nordvästra kust och underbara huset på landet igen efter en härlig o produktiv dag i storstan!☺️??
Nu har jag inte hunnit lyssna på podden ännu, men ville bara dela med mig av hur jag brukar tänka kring ältande. Jag brukar tänka på “whatever happened is the only thing that could have” när jag börjar älta jobbiga saker. Om jag tänker att jag skulle få gå tillbaka i tiden och göra om något jag har gjort så hade resultatet blivit detsamma, för backar jag bandet har jag exakt samma förutsättningar som innan. Alltså hade jag tagit samma beslut igen. Därmed är det ingen idé att älta, det hjälper inte att tänka “varför gjorde jag sådär” eftersom jag hade gjort exakt likadant om jag var i den situationen igen. Jag får se till att hantera det bättre nästa gång istället, tänker jag.
Nu vet jag inte vad podden innehåller så jag kanske är helt ute och cyklar med min kommentar, men chansar 🙂
Tycker eran podd är så mysig! 🙂
Kram!
Jag är väldigt bra på att älta, långt efter att det är aktuellt länge och alla andra har slutat orka lyssna. Kan helt förstöra alla gånger när jag och tankarna är ensamma, som promenader eller lugna stunder med en kopp kaffe på förstukvisten.
Förra två år sen var jag helt förstörd av ältandet av en sak som hände året innan, och tänkte till slut fram den här metoden (säkert inspirerad av något jag läst):
Jag såg framför mig problemet som en liten klump som jag lindade in i en trasa. Det byltet tänkte jag att jag lade ned i en trälåda med lock (som jag har hemma), stängde locket och ställde en pelargon (favoritväxt i en Waldemarsuddekruka (dyr kruka) ovanpå. Så! Och varje gång tankarna kom tillbaka så föreställde jag mig hur krukan stod och skakade och kanske skulle ramla ned och gå sönder, så ned med tankarna i lådan igen.
Det märkliga är att det funkade. I några veckor var det väldigt mycket ramlande pelargoner och preciiis räddade krukor när tankarna dök upp, men det hjälpte verkligen att föreställa sig pelargonräddningen och instoppningen tillbaka i lådan i stället för att börja tänkta på ältningsproblemet.
För att det ska funka bör det nog vara ett ordentligt ventilerat problem som man inte kunde släppa långt efter att det var aktuellt. Om man gör så här med nya problem hjälper det antagligen inte.
Bra idé! När jag inte kan somna pga tankar som snurrar brukar jag föreställa mig att jag lägger dem rent fysiskt i en annan del av huset. Den typen av visualisering funkar väldigt bra på mig men inte på min man. Hm…
Tack för alla upplyftande kommentarer och klokheter! Vår podd har världens bästa lyssnare❤️
Jag ältar en del gamla sår – blir som att riva av skorpan på själen gång på gång på gång på gång. Försöker att inte hamna i negativt ältande genom att tänka på det situationen, känna känslorna som kommer med det och sedan gå vidare. Något slags “positivt” ältande? Vet inte, men blir inte så långrandigt och kletigt. Mer ett permanent ärr som jag betraktar ibland istället för skorpan som pillas bort.
Älta
Funderar på begreppet älta. Jag uppfattar älta som ett negativt laddat ord som beskriver att man tänker på eller pratar om något gång på gång utan att kunna ändra något – eftersom det redan hänt. Man kan enligt denna definition inte älta något som inte hänt – det är istället oro, ängslan, ångest för något i framtiden.
Att prata om något och bearbeta med andra kan vara oerhört konstruktivt och givande. Man håller lättare en röd tråd och får input. Till skillnad mot älta som definieras av att det inte ger något positivt och där man oftast inte heller är öppen för input.
Jag har tyvärr inga knep mot ältande – men gillade era förslag. Och nån läsares. 🙂
Jag tänker om ångest att den ofta – inte alltid! – är ett tecken på att något inte är bra/hälsosamt i ens liv och då man ignorerat det nog länge så slår ångesten till. Den är som en signal att man ska ta situationen på allvar och göra något åt den.
Jag är inne på samma tänk som du. Min läkare menar att under stress och ångestpåslag är hjärnan i destruktivt läge och den behöver vara i konstruktivt läge för att kunna lösa det som ger upphov till stress. Att älta är ett tecken på att man är i destruktivt läge. Jag har nyligen börjat med medicin (halleluja), och ältandet har varit ett bra tecken på om dosen är rätt i infasningen.
Jag är inne på samma tänk som du. Min läkare menar att under stress och ångestpåslag är hjärnan i destruktivt läge och den behöver vara i konstruktivt läge för att kunna lösa det som ger upphov till stress. Att älta är ett tecken på att man är i destruktivt läge. Jag har nyligen börjat med medicin (halleluja), och ältandet har varit ett bra tecken på om dosen är rätt i infasningen.
Mitt bästa tips… Jag bytte jobb för 1,5 år sedan och här gör vi mycket analyser av förslag och tar fram ståndpunkter. Jag märker att jag har börjat använda samma metod på mina privata problem. Dvs en mer objektiv genomgång av alla argument och slutligen måste jag ta ställning. Tex när vi skulle köpa hus jag och min man så ältade vi mycket för och emot och hade alltid panik när vi skulle buda. Så jag tog fram en formell instruktion som satte prioriteringen och ramarna. Nästa hus vi tittade på köpte vi och ingen ångest hade jag! Ett ställningstagande kan även vara att inte göra någonting pga för svåra omständigheter. Jag tror på att vara mer objektiv och sätta ner foten!
Tack för att ni tog upp temat som jag efterfrågade och för att ni tog det på allvar! Ett klokt och bra avsnitt med tips som bygger på kunskap inom området plus en del personliga roliga och bra små tricks ❤️
Och just det: Klockrent resonemang om att problemet är att man lurar sig att tro att man kan få svar eller hitta en lösning om man tänker lite till, när tricket egentligen är att inte gå in och engagera sig i tankarna eller spinna vidare på dem. Mkt bra?
har en kompis som ältar istället för att strunta i det eller göra nåt åt saken. Egentligen borde man väl barfa säga stopp och se om det hjälper. Så skönt att lyssna på er norrländska podd.
Jag var inne i en ältande period för några veckor sedan, när lite jobbiga saker hände i mitt liv. Till slut kom jag till en punkt när jag kände att ältande tärde på mig alldeles för mycket, så jag bestämde mig för “en sanning” som jag skulle hålla mig till. Alltså, i stället för att gå runt och fundera och överlägga om och om igen, så förde jag tillbaka mig själv till den version jag bestämt mig för var sann. Det fungerade faktiskt jättebra, jag slutade älta och fick sinnesro. Och strax därefter löste sig situationen också. Ett tips faktiskt! Kram
Lisa, så glad att du hörde det här och fick ut något av det! Tack för förslaget på ämne förresten 🙂
Hej,
Åter igen tack för en underbar podd! Jag har funderat på det där Clara sa om att älta bra saker. Det gör jag också! Och gärna högt! Till makens förtret, han ledsnar vid första sägningen… Jag har trott att detta hänger ihop med mitt stora behov av bekräftelse på att jag är duktig, att någon annan måste säga att det jag gjort var bra för att jag ska känna att jag duger. Dålig självkänsla helt enkelt… Er tolkning kändes mycket “snällare”, jag tror att jag ska ta till mig den och tänk så istället! Tack för den lärdomen!
Kram ❤️
Jag är också väldigt bra på att älta saker. Det är ofta såsom Clara beskriver, att det blir mer ju sämre man mår i allmänhet. Jag har insett att jag ofta ältar mina nojor med andra och förvandlar dessa personer till projektionsytor där deras roll blir att intyga att det jag är rädd för inte kommer hända, samtidigt som jag inte godtar deras försäkran. Jag kan tex. typ tio ggr be någon (min pojkvän kanske) att försäkra mig om att det inte är någon fara att ha ätit en viss sak eller att jag inte fått en viss sjukdom eller liknande. Där tror jag det är väldigt bra att ha en person i sin närhet som inte ställer upp på detta, utan helt enkelt sätter stopp när vederbörande besvarat min fråga/oro en gång. Detta kan man ju koppla till det som ni tar upp om att man inte löser ett problem genom tankar, på samma sätt blir ju inte något mer sant bara för att en person intygat det tio ggr i stället för två. Om man ska sammanfatta det jag säger så är det nog så att jag försöker undvika att använda andra som nickedockor i en dialog som endast leder till att min egen oro närs ytterligare och att de blir irriterade. Typ så 🙂 Nu menar jag alltså extrema fall där man fastnar på ett tema och inte ger sig. Självklart ska man ta hjälp av sina vänner för att få perspektiv och bli lugn när man är orolig! Att prata om sina rädslor är för mig bästa sättet att komma över dem.
Och tack för trevlig podd, det känns alltid som att man umgås med två goda vänner när man lyssnar på er 🙂
Hej!
Lyssnade på er podd om ältande. Jag ältar ofta, och ibland blir det för mycket. Tuggar och analyserar ofta igenom det som hänt många gånger. Har alltid tänkt att det inte är så bra. Hörde sedan en psykolog säga: “Älta på, en dag är det färdigältat.” Det har gett mig en avslappnad inställning till mitt eget ältande. Tänker att jag behöver väl tugga igenom det så många gånger som jag gör, och sen är det färdigt.
Tack för en fin podd!