Jag och Erica har haft en fantastisk vår med er poddlyssnare. Vi hade aldrig vågat tro att ni skulle dra oss framåt som ni gör. Tack för kärlek, omtanke, roliga frågor och oväntade berättelser! Det är ett hårt och roligt jobb att vecka efter vecka göra nya avsnitt. Vi är himla glada att ni är med och gör jobbet!

Vår (ödmjuka?!) tanke när vi startade podden var att försöka förnya konceptet pod. Ett led i det är att tänka på poddsändningarna i säsonger istället för löpande över hela året. Över jul tog vi ett uppehåll och det kommer vi också att göra under sommaren. För vi vill fortsätta leverera en podd med bra kvalitet! Och vi tror att det blir som bäst när vi får chansen att reflektera kring vårt arbete, utvärdera och planera nytt innehåll. Har ni önskemål till höstens avsnitt? Lämna gärna en kommentar.

Det här sista avsnittet innan sommarlovet handlar om att sköta sin själ. Om andlig näring. Jag berättar vad som hände när jag kom hem till mina föräldrar och sa att jag blivit frälst. Bara en knarkdebut hade mött större motstånd!

Erica pratar med Gud i lingonskogen och sörjer att hon är för egoistisk för gudstjänst.  Innan sommarlovet börjar drar hon in mig i ett potatisprojekt som jag tror kan få sjuka konsekvenser.

Musik: Himlen över Hedlunda med Olov Antonsson.

Fotnot: Boken som Erica pratar om är “Min europeiska familj de senaste 54 0000 åren” av Karin Bojs. Vi snuddar också vid en annan bok “Det gudlösa folket:de postkristna svenskarna och religionen” av David Thurfjell.