Jag har sådan matångest. Det är hemskt att gå och handla. Funderingarna trängs i mitt huvud.
Fisk borde jag köpa! Fisk är nyttigt. Fast inte insjöfisk i för stora mängder. Och inte vilken vildfångad fisk som helst. Inte från östersjön. Men inte odlad lax – för miljöns skull. Och inte fisk från för långt bortifrån. Så vad finns då kvar för fiskar? Grönsaker är förstås bra men helst inte så mycket importerat. Helst våra egna grönsaker och helst rotsaker – tomater bör man visst inte köpa på vintern och heller inte grönsallad eller gurka. Ska det gröna vara närodlat eller ekologiskt? Helst både och men det finns inte överallt. Kycklingfileer är ju lättlagad mat. Men jag vill inte äta industrikyckling. Ska jag äta vår egna djupfrysta kyckling behövs framförhållning. Ett långkok för den är så seg. Pasta och ris ska undvikas. Särskilt riset som importeras långt bortifrån. Pasta är ju så gott men väldigt mycket kolhydrater och raffinerat mjöl – potatis är ett bättre alternativ. Helst vår egen. Fast färskpotatisen i affären ser god ut. Men det är väl den som de gödslar så fruktansvärt mycket? Och besprutar. Inte vill jag ge sådan mat till barnen! Är bönpasta bättre än vanlig pasta? Fast egentligen – hur stor blir klimatbesparingen av att äta pasta gjord av bönor? Växer ens dessa bönor i Sverige? Ja. Sedan är det mejeriprodukter. Letar efter Norrmejerier. Helst deras ekologiska sortiment. Fast inte använda allt för mycket mejeriprodukter (men vafan – sojamjölk är ju inte heller någon klimathöjdare?!). Och vad ska jag egentligen välja till såsen? Är det bättre med ett fetare alternativ än ett fettsnålare? Light är dåligt va? Och vilken frukt var det nu som var allra mest besprutad? Jag ska nog akta mig för vindruvor och paprika och kiwi. Och den ekologiska tomatkrossen i konservburkar. Konservburkar är tydligen fulla av hormonstörande ämnen. Letar klimatsmarta förpackningar. Helst ingen förpackning alls? Och inte så mycket bröd i onödan kanske? Snabba kolhydrater utan särskilt mycket näring. Lätt att överäta. Men hu vad jag ryser av tanken på torrt rågbröd. Och ska jag välja ICAs I love Eco när jag handlar – eller är det bättre att stötta små ekoproducenter som Kung Markatta eller Saltå Kvarn? Synd att det inte finns i våran lilla byaffär. Här finns inte riktigt allt man behöver. Men att handla från ICA i stan vore osolidariskt. Jag ska försöka handla här…ojoj nu glömde jag ta med egna tygkassar igen.
Fyra nya plastkassar på mitt miljösamvete. Och en kundvagn full av tvivel. Så blir det när jag ska gå och handla mat. Det är så komplicerat för mig. Jag vill göra rätt på alla sätt men det är så sjukt många parametrar att ta hänsyn till. Ibland önskar jag att jag utan att bry mig kunde köpa en dansk fläskfilé i butiken, lite färdig god sås på en burk och en fryspåse med klyftpotatis att värma i ugnen. Eller en smarrig sås på tetra och ett par kycklingfileer att steka lätt och äta med gott ris. Och en sallad full med importerade grönaker. Enkel och smaklig mat utan någon ansträngning eller vidare eftertanke.
För mig är mat ett kärleksspråk. Jag älskar att laga mat till min familj. Men det är så komplicerat att göra rätt att jag ofta tappar lusten. Måltiden handlar allt mindre om mat och allt mer om kost. Vad man får och inte får äta. Vad gästerna vill och inte vill äta. Dieter, klimataspekter, allergier. Jag är så less på den här matångesten som långsamt dödar ett av mina stora intressen i livet. Att laga mat och njuta av den.
146 svar
Igenkänningsfaktorn är hög!
Åh vad jag känner igen mig i dina tankar!!
Känner så igen mig! Det liksom förtar all glädje med maten… Hur ska man veta vad som är bra? Vad som är besprutat med vad? Hur man än gör så känns det som att något blir fel. Precis som du skriver. Önskar att jag kunde producera all mat själv, men det går ju inte, det är inte rimligt i dagens samhälle tillsammans med allt annat man “ska” göra. Jag önskar att det fanns en lösning, helst en enklare, men jag antar att det inte gör det… Tack för att du i alla fall sätter ord på dilemmat! Skönt att veta att jag inte är ensam.
TACK TACK TACK, för den här texten! Den är exakt vad jag känner och brottas med. Alla de där goda sakerna man vill välja/kämpa för men som till slut måste ställas mot varandra och vad ska man egentligen välja till slut? Vad är viktigast? Vad är mest rätt? Ångesten är stor och valen är så jäkla många.
Känner igen mig I VARENDA SAK DU SKREV! Det måste va därför jag tycker det är så stressigt ångestframkallande och rörigt i huvudet varje gång jag handlar. Suck! Man gör så gott man kan. Man kan inte ha alla rätt alltid. Mer lagstiftning kring mat säger jag – man ska inte behöva ta allt ansvar som enskild konsument.
Ger mig in lite sent i detta (läst ikapp bloggen) och håller med dig Malin: konsumenten måste kunna få en bra och tydlig vägledning så långt det bara är möjligt av de stora kedjorna – åtminstone! De har kraften, resurserna och pengarna att kolla sina varor och medvetet arbeta för att ta in/märka upp ekoalternativ. Vi storhandlar på Coop som jag tycker har bra info i sin utmärkta tidning om hur de jobbar hållbart, om ekomat, massor av gröna rätter osv. Jag försöker alltid handla ekomärkt samt eko-och rättvisemärkt kaffe och chokladkakor då kaffeplantager, liksom vanliga bananplantager orsakar mycket lidande för människor och natur. Det som svider är ofta priset – när jag bär mitt dyra smör, kaffe, biff till kassan känns det galet för plånboken men jag tänker att det kan vara mitt bidrag i alla fall. Dock unnar jag mig att slappna av ibland – matglädjen MÅSTE få finnas oskcå! Hör mig själv “predika” för barnen om allt möjligt – ofta rätt negativt märker jag – när det gäller mat, och kommer liksom på mig själv: Men hur låter detta! Vilken inställning ger det här mina barn? Att äta är som att parera landminor, när som helt kliver man på en giftbomb..? Nej, du kan vara glad som kan odla så mkt själv med din familj, här i Stockholm är det inköp det mesta utom trädgårdsbär och örter, som gäller.
Men som sagt – handlarna måste vägleda ännu mer! Detta tycker jag diskuteras alldeles för sällan i kläd- och modevärlden också – hur många modebloggar diskuterar om den dagens outfit de har påsig(skänkt eller köpt) är ekorätt? Nästan ingen! Tycker klädbranschen kommer undan alldeles för enkelt och att det är hög tid att rikta lampan ditåt. Åhlens och PoP är förebilder som börjat med Ökotextil, även om det säkert finns vänd- och vridaspekter på det också. Kram!
Hej Underbara Clara!
Tack för en helt underbar blogg!
Föddes i Sverige 1974 och bodde tills 1991.
Du berskriver min dåtida Sverige och det känns bra. Vi levde väldigt genuint och samsat.
STOR igenkänning på den även hos mig. Dessvärre. Så himla jobbigt att handla mat …
Ja men visst är det jobbigt! Känner precis likadant.
Känner igen mig så väl i det du skriver! Men tänker att det också är vi som oroar oss mest över valen som njuter mest när vi mot alla odds ibland ändå lyckas uppfylla kriterierna. Känner mig så sjukt nöjd när middagen kommer direkt från trädgården eller grannskogen att jag liksom kan tänka på det under hela måltiden. Problemet är väl egentligen att det finns så mycket skräp i våra matbutiker. Det är ju därför det blir så svårt. Allt gott och tack för ett tänkvärt och roligt inlägg!
Förlåt mig men gud så skönt att läsa om nån annan som tänker likadant i affären. Gud ja, det dödar ju lusten. Och till slut är jag så förvirrad i affärn att jag bara slänger ner något och far hem.
Dagens ilandsproblem visserligen , “det finns så mycket att välja bland!”. Men lika jobbigt för det!
Har principen hemma nu att äta mkt vego, aldrig kyckling (pga djurhållnigen), och ekokött som vi beställer från en gård. Men allt det andra som tex grönsaker som jag älskar, där kan jag inte väljs eko av allt pga pengarna. Det blir ju så satans dyrt!
Och brödet sen som man helst inte ska äta alls… Inte konstigt att folk får ätstörningar och tror de är intoleranta i dagens samhälle. Mat har blivit något negativt nästan.
Kan tipsa om Richard Tellströms sommar i p1, som handlade om just mat och matkultur och hur vi äter.
Tipset om sommarpratet med Richard Tellström, jättebra!
Jag vill lägga till ett tips på samma tema: Mats-Eric Nilssons senaste: Måltidens magi!
Känner igen det där! Det är svårt att veta för mycket :p för när man vet att nått är dåligt, förstör regnskog osv så vill man ju inte stödja det
Känner också verkligen igen mig. Innan bodde vi i storstan och då kunde jag handla i flera olika butiker bara för att hitta rätt varor men nu vill jag mest handla i lanthandeln som iof har väldigt bra sortiment men eko frukt är svårt att få tag på. Då blir det nektariner ändå för de är ju så goda. Har ni någon inköpsförening i byn? Det är grymt bra för då kan man köpa storpack (typ 3kg hasselnötter) av nyttigheter men som tyvärr blir för dyrt att köpa i lanthandeln.
Kan bara hålla med!
Lägg till att man ska planera,helst minst 4 veckor i tåget, varenda måltid och få med nåt alla gillar och kan äta.
Önskar ibland att man kunde ha som hundarnas torrfoder eller ett piller. Allt i ett med rätt näringsinnehåll. Fast undrar hur mycket skit det skulle vara i det…suck!
Rent näringsmässigt kan vi äta foderpellets och överleva men som den eminenta sommarpratare och matforskaren (Richard Tellström) uttryckte det så “äter vi inte för att överleva, vi äter för stt leva”. Annars skulle det vara ett jättebra alternativ för miljön.
Jag tror helt enkelt att vi som enskilda individer kan inte inte tänka på allt , vad som är RÄTT för samhället och för miljön. Men till slut måste Vi inse att jag har gjort några bra val idag, och det valet kan ju se ut på många olika sätt, eller hur ? Allt går inte att ordna om du skall åka runt till 10 butiker för att handla rätt, att handla hemma i lila butiken , då minskar bil utsläppet och då har vi ju gjort en sak rätt, använt mindre av bilen , eller hur ?
Känns som du är en bra person som gör många rätt, i din dagliga vardag, så Vi kör på ett tag till , så kanske vi om några dagar har prickat in fler rätt i veckohandling.
KRAM
Preciiiis så där går mina tankar också när jag tar ett varv på ica! Hur en än vänder sig så har en rumpan bak, liksom…
Vi försöker vara “duktiga” i våra val av mat, men det går inte att slå knut på sig, då blir i alla fall jag trött på mig själv!
Men som jag läste så klokt skrivet någonstans: “Det är bättre att göra lite än att inte göra något alls bara för att en inte kan göra allt!”
Men vad hemskt att känna så varje gång man handlar. Är ju lite lagomt medveten beroende på ekonomi och hur stressad man är. Kaffe, vindruvor bananer och mejeriprodukter köper vi eko. Kött svenskt. I övrigt är det lite olika, ibland har vi inte råd eller så orkar man inte vara så medveten i alla matval. Imponeras av dem som orkar??
Hehe, 2000 talet mitt i prick enligt historieätarna! Maten har sällan varit bättre ändå oroar vi oss mycket mer. Jag kan inte annat än att hålla med. Denna ångest..
Men ja-a, vad svårt det är att handla mat!
Tack Clara
Jag känner så väl igen mej. Man vill ju så gärna välja rätt men det är ofta inte givet vad som är det när man tänker ett steg längre. Spansk ekologisk gurka eller svensk besprutad? Hm… Det är ofta många parametrar att ta ställning till. Jag har dock försökt lära mej att bli snällare mot mej själv. Jag gör vad jag kan, ock det får lov att räcka. Ibland blir det kanske fel, men jag försöker. Ock så finns det ju andra intressen som det krockar med ibland. Ska man t ex bojkotta alla tropiska frukter för att dessa innebär långa transporter?! Choklad är ju inte heller direkt nästgårds… Man får försöka hitta sin egen balans. Jag är definitivt en stor livsnjutare som älskar att både äta mat ock att laga mat. Jag är inte villig att avstå ifrån vare sej choklad eller ananas t ex. Men istället för att frossa i FLER tropiska frukter kan jag tex köpa lokalodlade helst ekologiska äpplen också. Kompromisser får så lov att vara ok. Vi behöver ju givetvis ta vårt ansvar som konsumenter, men det gagnar inte någon om det blir en så stor börda att det känns ångestladdat. Så tänker jag i alla fall. Hoppas du finner din väg, ock att du kan behålla lusten till matlagandet.
Oj så träffande! Känner igen på pricken!
?
Exakt som jag! Det är superjobbigt. Till slut blockar jag alla tankar och köper polarkakor och en pollypåse. Eller så slutar det med att jag köper nåt konstigt råris som jag sedan aldrig äter. Skulle behöva en konsult som reder ut allt det du nämner.
100% igenkänning
Instämmer helhjärtat och sätter allt hopp till att Gunhild Stordalens organisation EAT snart ska vägleda oss: hon försöker få ihop de tre perspektiven: bra för hälsan, bra för djuren och bra för miljön, där samarbeten tidigare har fattats. Men vad gör man under tiden?
Oj va jag känner igen mig. Känns som oavsett hur man gör så blir det fel på något sätt. Ingen mat är längre bra. Blir så trött!
Precis exakt så! Gärna mer vegetariskt. Inte rött kött. Fast köttfärs får bli undantag. Bara eko förstås. Inte Kavlis mjukost på tub. Hm, finns inga ekologiska päron den här veckan heller. Är det kanske då bättre att köpa ekologisk päronpure på burk till bebisen..? Och så kommer jag hem och upptäcker att skrutt också, fel messmör. Vill jag ge ungarna originalet med en massa tillsatt socker?!?
Du ringade just in typ allt det jag tänkt på de senaste 10 åren. Ja bortsett att jag inte lägger lika mycket fokus vid att räkna kalorier och att jag har valt bort Saltå Kvarn pga deras risiga åsikter. Då blir det lite lättare. Jag kan dock glädja dig med att det är ca 100 gånger mer klimatsmart att äta växtbaserat än att ta med sig tygkassen, så ha i te så dåligt samvete över det. (Källa: http://www.lu.se/article/de-fyra-livsstilsvalen-som-ar-mest-effektiva-for-att-minska-din-klimatpaverkan ).
Bättre att glädjas de gånger du “gör rätt” än att oroa sig över motsatsen. Jag tänker också att det är bättre att göra ett “dåligt” men välinformerat val än att leva i någon vaneställning om vad som är “rätt”. Det låter säkert konstigt för många men för mig underlättar det livet.
Hej!
Vad har Saltå Kvarn för åsikter?
Saltå Kvarn är ägt av Vidarstiftelsen som är en antroposofisk rörelse. Det som jag tycker är problematiskt med det är den antroposofiska “läran” om medicin. Antroposofisk medicin är bla känd för sin skepsis kring generella vaccinationer mot barnsjukdomar som mässling, påssjuka och röda hund. Det är en lära som grundas på pseudovetenskap. Dessutom tillämpas homeopati.
Utöver det tycker jag att biodynamisk odling har mycket tokiga saker för sig. Som att kosmiska krafter anses påverka grödorna. Också detta räknas som pseudovetenskap.
Exakt så känner jag, ofta!! Speciellt vid fiskdisken. Min man är jättekräsen när de gäller fisk- slutar med att det aldrig köps.. för mycket osäkerhet över valen.
Friskfisk har toppenbra grej, de hämtar vild färsk filéad fisk från norge. som ofta är typ billigare än fryst från affären. finns dock inte i alla städer än men gällivare, luleå, boden, uppsala/knivsta iaf, säkert några fler ställen. ????
Hej
Deras ( Friskfisk ) torskrygg kostar 236 kr/kg, det är väl inte billigare än i affärerna
Hälsn Ruth Andelius
Jag känner igen mig, men har bestämt mig för att “bara släppa” den ångesten. Jag tror nämligen att handla mat, det är som att äta mat – man kan äta allt med måtta. Personligen stödjer jag hellre gresbydgen än att köpa eko/krav/rättvise/varsomhelst-märkt mat. Det finns ingen mat som inte lämnar spår efter sig, så man blir ju galen om man ska försöka vara alla till lags. För mig är abnormt stora kycklingbröst nåt jag väljer bort, men jag äter kyckling (trots industrin) för att jag vill äta protein utan att slå ihjäl ekonomin allt för mycket. Undviker produkter med palmolja, men köper en “miljökasse” på Ica när jag glömt tygpåse. Eller köper den lokala sportföreningens plastpåse, där pengarna stödjer idrotten. Då gör man iallafall något gott, om än inte allt!
Tack för dina kloka ord. Annars får vi väl sluta äta, all mat gör avtryck och vi kan inte tänka på allt då blir vi galna. Älskar att laga god mat och tänker att jag väljer råvaror som i möjligaste mån är närodlade, svenskt kött och en blandning av potatis, ris m.fl. sädeslag. Väljer bort plastkassar väljer papperskasse om jag glömt mina egna. Lev och njut tappa inte bort matglädjen mot matångest, gagnar ingen.
Amen. Känner exakt så.
Känner igen mig på pricken! ?
Precis så….
Igenkänningsfaktor HÖG
Den där matångesten känns så väl igen! Man vill så väl, men hur man än slår knut på sig själv så är det någon eller något som får lida över ens val. Man får inte vara så hård mot sig själv, bara det att man har lite sunt förnuft och medvetenhet gör att det ibland får vara ok med köpebea och pommes.
Åhh, så är det. Men något jag månar väldigt mycket om är min matglädje och för att upprätthålla den behöver jag ibland köpa stora saftiga vattenmeloner och lakriskolor från inte vet jag. Jag jobbar jättemycket med att förhålla mig kring alla personers olika dieter och preferenser. är en mångårig vegetarian och det innebär inget uppoffrande från min sida, det är bara så. Men jag blir så trött och lite arg på att vi hela tiden måste prata och kommentera våra egna och andras matvanor (haha – gjorde det precis själv) men där kanske är själva grejen. Det går inte att leva som man lär- det är att ha orimligt höga krav på sig själv!
Hög igenkänning på detta!
Dessutom känns det som att jag tillslut struntar i allt och bara handlar -resultatet blir alltså sämre än om jag bara orkat hålla mig till någon parameter.
Jag drömmer ofta att jag kunde gå in på en affär med bara ‘bra’ och ‘rätt’ produkter, som dessutom hade allt jag behövde till vettiga priser! Jag kunde gå ut med mat till kompletta måltider i påsarna. Som allegiker drömmer jag dessutom om att allt som jag inte tål (men tycker smakar gott), inte heller skulle finnas i affären… inser då jag vaknar till att det tyvärr inte finns så många handlare som tror på det sortimentet.
Tack Clara för ditt inlägg, hälsningar från en f.d. Vännäsbo som emigrerat söderöver i landet.
Hög igenkänningsfaktor. Forskade om småskaligt lantbruk och om matindustrins miljöpåverkan, läste vid sidan om allt vetenskapligt också “Äta djur” av Jonathan Safran Foer och “Matens pris” av två radiojournalister som gjort radio med samma namn. Blev vegetarian på studs och kunde knappt gå in i en affär utan att få matångest. Men allteftersom jag läste på mer och min uppsats och artiklar blev klara så har jag nu hittat en balans. Hemma äter vi veganskt och ersätter mejeri med oatlys alla alternativ som är super. När vi köper sojagrädde köper vi Alpro och de köper inte bönor från Brasilien utan använder Gmo fri soja från Europa och Kanada (https://www.alpro.com/se/fragor-och-svar/detail/koeper-alpro-boenor-fran-amazonas). Ett vanligt missförstånd är att det är vegetarianernas konsumtion av soja som är problemet men som WWF skriver “Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Den ökande konsumtionen av kött är den enskilt viktigaste orsaken till den snabba expansionen av odlingen.” Det är köttet som är boven i dramat till skövlingen av regnskog i Amazonas. När det gäller ekologiska produkter från Spanien eller icke eko från Sverige går forskningen isär. Men igen är köttet och mejeriprodukterna boven. Som Elin Röös forskare på SLU säger “På frågan om hur mycket valet mellan ekologiskt och icke-ekologiskt egentligen påverkar miljön svarar Elin Röös att det beror på vad man menar. – Det gör stor skillnad på vissa områden, till exempel bekämpningsmedel. Sedan har du klimatfrågan och där är det ingen större skillnad generellt mellan ekologiska och konventionella produkter utan det absolut viktigaste där är att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Det är ett mycket viktigare val för att minska klimatpåverkan.” (https://www.svt.se/nyheter/val2014/forskare-om-ekomat-eko-och-narproducerat-bor-inte-blandas-ihop). Så det absolut viktigaste man kan göra är att minska sin konsumtion av kött och mejeriprodukter. Där landade jag. Alla behöver naturligtvis inte bli veganer, en kraftig minskning av köttkonsumtion hos hela befolkningen skulle räcka. Så jag tror man behöver hitta sin egen balans och eget sätt men för enkelheten skulle jag säga att minska kött och mejeri och köp bra kött när du gör det från småskaliga ekobönder om möjligt. Köper man det mer sällan har man förmodligen råd med bättre. Och Claras grönsaksabonnemang är exempel på något riktigt bra att stödja. Då slipper bönderna dyra mellanhänder och konsumenten får en relation till sin bonde. Sök på CSA (community supported agriculture) eller andelsjordbruk som det ofta kallas i Sverige eller Local Food Nodes som också vill stötta småskaliga lantbrukare om ngn är nyfiken på att se om det finns ngt i närheten. Så heja dig Clara för det ni redan gör!!
Vilket bra och faktarikt inlägg!
Tack! Wow vad bra tips!
Har liknande resonemnang som du. Är gymnasielärare i natrurkunskap och att äta minre mängd kött är något jag verkligen försöker få in i mina tonåringars huvuden.
Jag är glad att någon som bryr sig och tänker till. Jag är lantbrukare. Jag har tack och lov inga problem att handla. Mat måste vi ha och mat kommer alltid krävs resurser. Att göra 100% rätt går inte. Av den anledningen att det inte finns något solklart rätt eller fel. Det får man acceptera. Det är bra att man bryr sig, och man får göra sitt bästa. Fanns det ett RÄTT och ett FEL hade vi liksom inte haft några grublerier. Jag håller min konsumtion av teknik, resor, sällskapsdjur och kläder på absolut minimum. Det gör skillnad, om än minimal i världsligt perspektiv. Resurser lagda på mat är väl investerade resurser. Jag är väldigt lugn när jag handlar, jag väljer mat producerat på våra breddgrader. Det är lätt att kolla upp svensk mat, gott om kontrollprogram och certifieringar. Mycket regler för hur produktionen skall gå till. För både miljö, djuromsorg och vår egna hälsa. Det är troligen mer än tillräckligt i vissa aspekter men lämnar absolut mycket utrymme för utveckling och förbättring av i andra avseenden. Det viktiga är att utvecklingen fortsätter framåt.
Tack för ditt kloka inlägg! Prylat och en massa olika ombyten i kläder kan vi leva utan men inte mat.
Det där hade kunnat vara taget från mitt huvud. Tänker exakt samma varje gång jag handlar!
Sån igenkänning på hela inlägget!
Jag väljer att försöka förtränga matångesten och tänka på talesättet “lagom är bäst” även här! Ekologiskt, närproducerat, importerat, säsongsvaror, exotiskt, kött, fisk, vego, färskt, fryst, färdiglagat – det får bli en salig röra! Tänker också på att en kan inte göra/tänka på allt jämt men om alla gör lite så gör det stor skillnad i det stora hela! Hoppas jag. . . ☺
Hej! Förstår vad du menar… så där håller jag också på. Jag försöker tänka att jag bara kan göra mitt bästa , dvs göra så många bra val jag kan utifrån mina förutsättningar och hoppas att det balanseras ut i slutänden. Kram fina du!
Herregud vad jag känner igen mig!
Det tar mig 3ggr så lång tid att handla nu än för något år sedan. Allt ska jämföras och undersökas. Vikta mot bra eller dåligt samvete. Gud….
Hej!
Jag är mycket äldre än du och har tre vuxna barn. Men jag tänker nog på ett annat sätt. Mat är något vi får vara tacksamma att vi har. Vi har ju dessutom rent vatten och en otroligt hög levnadsstandard. Jag har aldrig tänkt att jag måste handla ekologiskt eller så. Rättvisemärkt är viktigare i så fall.
Det finns så många människor som inte får bra mat alls. Jag känner mest tacksamhet över det överflöd vi har. Min ångest handlar mer om att det finns så många barn som inte ens har rent vatten. Inte för att det är politiskt korrekt. Det är bara så. Men det kanske är en generationsfråga?
Hej!
Absolut ska vi vara tacksamma för den mat vi har. Men vårt förhållningssätt till mat här i väst påverkar ju andra delar av världen, så allt hänger ihop. Att ha matångest på det sättet som Clara beskriver är ju sammankopplat med ångesten inför att det finns så många människor som inte har mat och vatten!
Nej, men åh alla medmänniskor. Förstår till fullo. Men för allt i världen tagga ner!
Ät lite av varje så bir det i slutändan bra.
Det finns människor som bor på, och lever av det som soptipparna ger…
Det är en förskräckligt kravfylld tid vi lever i.
Lite av allt och lagom med motion och så mycket glädje och kärlek. Sedan har man gjort vad man kunnat.
Amen!
Så intressant ämne! Jag är nog en person som har lätt att hitta argument eller tankesätt för att rättfärdiga just mina val, och därmed slipper en del av matångesten. Har bytt jobb med resultatet att vi inte behöver bilen på vardagarna + har inte flugit sedan 2014 = ligger redan bra till vad gäller klimatpåverkan (väljer att bortse från att jag bor i hus som kräver mkt mer uppvärmning per person än om vi bodde i lgh). Köper som standard ekologisk potatis, druvor, frukt, grönsaker, mejeriprodukter mm och de gånger det inte finns eller är för dyrt tänker jag på som undantag och att vår köpkraft som helhet ändå stöder den ekologiska produktionen. Vill man ge besprutat till sina barn då? Jag tänker att OM en uppväxt med eko istället för icke eko är en hälsofördel för barnen så är ju det en enorm klassfråga där mina barn hör till “överklassen”. De kan gott äta lite icke ekologisk färskpotatis på midsommar, vanliga nektariner och en besprutad gurka någon gång ibland. Vad gäller fisk så har jag valt att tro på den där lilla märkningen och inte gräva mer i det. Och det där om att man inte ska äta saker som innehåller mjöl och socker väljer jag helt enkelt att inte tro på. Eller jag tror på det lite och väljer att rensa bort onödiga sötsaker (dit räknas inte hembakat, glass på sommaren eller vad som helst som man blir bjuden på under arbetstid) men behåller pasta, ris och bröd. Kött? Ja det är en svaghet jag har och rättfärdigar med att jag vet att det inte finns några argument för. Så, slipper ångesten i mataffären och kan helhjärtat ägna mig åt det andra problemet, att få småbarn att sitta vid bordet och äta. Det kan tyvärr också ta död på matglädjen.
Kanske ska tillägga att vi bara köper svenskt kött och kyckling och ofta men inte alltid ekologiskt. Det sista rättfärdigar jag med någon konstig bakvänd jante, inte är väl jag så speciell att jag inte kan köpa vanlig köttfärs. Fast egentligen är det ekonomisk prioritering eller slapphet att inte vilja tänka om matsedeln när eko saknas som ligger bakom.
Igenkänning här också! Det gäller ju inte heller bara mat utan också nya kläder, prylar etc… Det är liksom inte upplagt för att det ska vara enkelt att välja “rätt”. Samtidigt kan jag ibland uppleva att det faktiskt blivit lite enklare i och med att jag begränsat min egen valfrihet… Jag har hittat min runda i affären och går förbi allt det som inte känns rätt ur klimatsynpunkt. Istället för tio sorters pasta kan jag välja mellan tre (fast har än så länge inte hittat någon som är ekologisk OCH fullkorn…), istället för att välja mellan all frukt och grönt ser jag vad som finns inne ekologiskt just då… på vintern struntar jag i gurka, isbergssallad och tomater och väljer kål och ekoodlad ruccola. Till vardags kör vi havremjölk och havregrädde, vill vi lyxa till det ekologiska mejeriprodukter… Men visst vore det fantastiskt om allt som fanns att välja på var bra alternativ!?
Hihi Clara, igenkänning på det. Jag brukar tänka att man gör så gott man kan, och man kan inte få nåt perfekt men åtminstone nåt som är bättre än det konventionella ur EN aspekt (ibland giftfritt, ibland närodlat, ibland fairtrade). Vara medveten men ta det lugnt. Och så faktiskt njuta lite av hur många medvetna konsumenter det finns som bidrar till ett så stort sortiment i butikerna numera. Hurra för oss!!
Känner SÅ igen mig! Men ger upp lite och tänker att den knappt går att göra rätt. Köper så gott jag kan och försöker att bara släppa det.
Jag tänker att oavsett hur jag gör så blir det aldrig 100% rätt. Jag och min sambo har dessutom lite olika åsikter kring det här med mat. Han är mer av åsikten att vi behöver äta för att överleva och att så länge vi äter varierad kost blir det bra. Jag har mer ångest kring näringsinnehåll, klimatpåverkan etc. Försöker tänka att jag ändå gör så gott jag kan utefter de förutsättningar som ges. Odlar grönsaker på vår inglasade balkong, drömmer om en trädgård med växthus där vi kan odla mer varierat och i större mängder. Är ju uppvuxen med att kunna hämta stora delar av måltiden direkt från gården, känns jättekonstigt att behöva handla vissa saker på affären forfarande. Så min slutsats är väl egentligen att så länge en gör så gott en kan så bör en vara nöjd och försöka att vara snällare mot sig själv. Det finns massor av stressmoment i vardagen redan som det är.
Bra att någon äntligen skriver om detta dilemma. Frustration är det att handla. Det är så mycket att tänka på. Jag väljer att gå en mellanväg.
Åh vad jag känner igen mig! Så känner jag varje gång jag handlar…
Känner igen de där tankarna. Jag tänker att man får lämna matångesten i affären. När man väl har handlat och kommer hem med varorna får man byta ut ångest till tacksamhet. Vi har mat! Vi får laga gott och äta gott av det vi har hemma nu. Så fattar vi så bra beslut vi kan nästa gång vi handlar.
Vi har bestämt en lägstanivå i vårt hem (som går att hålla), några saker som vi alltid köper ekologisk resp. rättvisemärkt. Några saker köper vi inte alls.
Känner EXAKT igen mig. Plus tanken på alla hungrande människor i världen och här går jag och kan välja och vraka! Usch vilken matångest alltså!
Känner så igen ångesten, plus att inte ha råd att äta det jag önskar. ?
Åh det där är mina tankar nedskrivna när jag handlar mat…..var på en föreläsning en gång. Hon som talade hade doktorerat i mat och klimat. Alla i salen hade samma fråga! Vad ska vi äta! Såklart fanns det inte ett rätt svar. Allting handlar om att hitta de saker man själv tycker är viktigt och så tänka att det är bättre att göra lite än inget….ex I Love eco är ju bättre än inte eko alls. Kanske viktigare för dig att sponsra din lilla butik nära hemma? Men usch vad svårt det är.
Det här är så intressant och många känner igen sig! Kunde ni inte göra ett poddavsnitt med samma tema, du och Erica? Vill höra mer tankar om det här!
Precis min tanke! Vill också höra ett poddavsnitt om detta. Tack på förhand ; )
Haha. Mitt i prick. Det hade lika gärna varit jag som skrivit den texten. Tyvärr har jag ingen direkt lösning på problemet. Förutom kanske att man får försöka slappna av lite mer när man handlar och tillåta sig att köpa några saker som är “fel”. Det sista man vill göra är ju att döda inspirationen!
Kan bara hålla med, suck! Men tänk då om det fannas en butik som gjorde det bästa valet åt en? Såg till att handla in ETT ris men som inte är besprutat, rättvistmärkt och rimligt transporterat osv… det skulle förstås avspegla sig på notan (och antagligen bara finnas i Sthlm… eller på nätet?) men jag vet att jag ändå gärna skulle handla där när man kunde. Gärna även med säsongsbetonat sortiment i miljöns namn som man bara kan köpa vissa tider, typ “nu får vi in apelsiner för vår utvalda odlare skördar nu” osv och vissa produktet som medvetet helt undviks. Gratis affärside nån, varsågod 😉
Paradiset finns på 3 ställen i Sthlm.
Åh precis så är jag också! Allt ska vara ekologiskt, miljösmart, nyttigt och obesprutat, tillräckligt med protein för oss som tränar mycket, så mycket grönt som det går, tillräckligt billigt för oss men ändå vill jag stödja lokala bönder och företag istället för de stora märkena. Det går inte ihop och leder bara till ångest och att jag känner mig otillräcklig! Vad ska man göra?
Ja! Precis så är det. Lägg därtill ångest över att ibland äta kyckling eller fisk överhuvudtaget, på grund av just de anledningar du tar upp + att de också är djur (likt nöt-, gris- och vilddjuren jag valt bort ur min kost). Suck alltså. Matångesten.
Jag tänker också jättemycket på matvalen men får ingen ångest av att handla. Däremot får jag ångest av när min man handlar, han kollar aldrig vad vi har innan utan köper alla ingredienser till en måltid varje gång. Plus att blir han osäker vilken sort det ska vara så köper han en av varje. Detta ger mig ångest då jag får frysa in så mycket mat att frysen och kylen blir full och jag behöver slänga istället.
Så jag känner igen mig! Efter att varit sjukskriven en dryg månad med stressrelaterade problem o vilopuls på 120 har jag försökt släppa på kite av ångesten. Jag försöker vara nöjd om större delen av matkassen är ekologisk ELLER närodlad. Om flertalet av veckans middagar är lagade från grunden. Så får det bli färdig fryst pytt den där dagen när alla barn har aktiviteter och jag viktigt möte att förbereda. Kanske tycker många att jag gett upp? Men jag var på väg till kaos och höll på att bryta ihop varje ggn jag skulle handla av alla omöjliga val.
Huvudet på spiken Clara.
Oj, såå bekant! Speciellt det där med fisk (som sonen älskar) är knepigt. Inte borde man väl äta antibiotikaproppad norsk odlad lax heller numera. Och hur i helsefyr ska jag veta i vilket hav fisken simmat när affären anger “ursprungsland: Sverige” (bor i Finland)?! Och så var det det där med näringsrekommendationer för småfolk (har en nybliven ettåring). Det ska vara möjligast giftfritt, inte för salt, inte korv eller chark mer än en gång i veckan, inte det ena och tillräckligt av det andra. Som nån med bara åtta tänder förmår få i sig utan att svälja det helt. Och vi vuxna borde inte äta för mycket. Hur minskar man på matsvinnet utan att äta “för åtgångens skull”?Man blir prillig av mindre.
Men som många säger här: Försöker tagga ner och äta lite av varje. Vi får göra så gott vi kan helt enkelt. Och ni äter ju mycket egenodlat ändå – de flesta av oss angstare har väl högst typ en kruka persilja hemodlat…..
Tack för ett bra inlägg – och en underbar blogg också i övrigt!
Jag lider av samma matångest. Jag försöker och försöker att handla rätt: ekologiskt, närodlat, svenskt och inte sådant som åkt långt. Men båttransporter är ju bättre än flyg, så om jag köper viss frukt som åkt båt…ja, så där håller jag på i alla evighet. Det här är svårt! Mina egna val handlar om att handla ekologiskt i mesta möjliga mån, välja närodlat och svenskt och aldrig köpa importerat kött. Jag försöker och hoppas det hjälper…
Precis så. Har också tappat lusten att handla och laga mat. Jag hörde iaf något lärorikt på radion för nån vecka sedan, nämligen att förpackningar inte alls behöver vara dåligt ur miljösynpunkt. Snarare tvärtom. Förpackningen står i genomsnitt endast för ca 3 % av matens miljöpåverkan. En gurka utan plastöverdrag torkar ut på ett par dagar, medan en gurka med plastöverdrag kan klara sig flera veckor. Färre förpackningar leder till mer matsvinn, vilket är ett av våra absolut största klimatbovar. En liten tröst i vardagen! De nya hippa butikerna i Stockholm som säljer mat utan förpackningar är troligtvis inte alls särskilt miljövänliga när det kommer till kritan.
Känner så igen tankarna som försiggår i ditt huvud. Brukar även jag tänka, men sen ger jag upp och blir en miljöbov…
Igenkänning på det…
Nja, matångest? Nej det går ju inte. Man lär försöka hitta några bra principer. Jag är förstås lyckligt lottad då jag har hyfsat med tid (pensionär sedan några år) min man äter allt och vi är överens om att både prova på nya saker OCH äta trad husmanskost.
Regel nr 1: vi slänger nästan ingenting vilket innebär lite mer planering. Glömmer man planera får man titta i kylskåpet och i kokböcker och få ihop något av det man hittar. Ibland blir det att planera en hel måltid från en enda liten grej som vill bli uppäten.
2: ekologiskt hos oss betyder kaffe och bananer. De bara måste vara rättvisemärkta och ekologiska. Annars dör ju människorna som odlar dem och det känns verkligen inte bra. Även vin vill vi gärna ha ekologiskt.
3: ingen fisk från Östersjön utom strömming nån gång ibland. Normalt ingen insjöfisk heller. Ingen trångbodd pangasius från Sydostasien och inga jätteräkor som förstör mangroveträsken heller. Allt annat är förhandlingsbart. Dyra utrotningshotade arter avstår vi från vilket är lätt för dem har vi ändå inte råd med.
4: kött då? Lamm är gott men dyrt. Köper en stek och tillagar i ugn, fryser in det som blir över och gör dillkött nån annan dag och jättegod pyttipanna. Renskav och hjortskav äter vi nån gång ibland men väldigt lite nötkött. Hela bitar av nöt har vi knappt haft på flera år bara färs till köttfärssås och blandfärs i kåldolmar som vi älskar. Kyckling och fläskkött äter vi rätt ofta så det bara måste vara svenskt. Nästan inga charkuterier.
5: mycket wokgrönsaker på vintern. Annars helst färska grönsaker. Sallad och tomater odlar vi själva. Aubergine, squash, sötpotatis och butternutpumpa används nästan hela året, som bas för diverse mer el mindre vegetariska “kompositioner.”
6: ägg från frigående svenska hönor, blir inte alltid ekologiska för vi äter mycket ägg och det skulle bli rätt mycket dyrare.
Jag tror på att äta så varierat som möjligt, har därför mycket i frysen och tycker att det är roligt att laga mat nästan varje dag. Det jag ändå kan uppleva som ett problem är bröd, som bara smakar mig dag 1 ungefär och som jag absolut inte vill slänga, så därför blir det mest knäcke och liknande.
Något som känns viktigt är att inte köpa vatten på flaska, men vi är förstås lyckligt lottade här eftersom vi har gott vatten i kranen.
Maten, livet och typ allt. Är det konstigt att den psykiska ohälsan ökar? Det finns knappt en sak jag kan göra utan att analysen drar igång i huvudet – kunde jag ha gjort det bättre. Borde jag har gjort annorlunda? Vaffan.
Hej från utlandet! Svensk media matar läsarna med ingredienserna till den där besutsångesten. Under en månad är det livsfarligt med chips för det är nästan Hallandsås-gift. Sedan gastar de ut nyheten att det ändå inte är samma fara med chipsen som med tätningsmedlet. Broccoli är den nyttigaste grönsaken! Ena månaden. Nästa månad är den i toppen på listan över de mest besprutade. Och så har vi rättvisemärkt som antingen är jättebra eller superdåligt beroende på vem man frågar.
Vi får göra så gott vi kan och inse att vi ensamma inte kan rädda världen eller helt undvika onyttig mat. Köp så närodlat som möjligt när det är möjligt och ha lite koll på säsongen (oftast är det ju faktiskt godast med t ex grönsaker som just mognat av egen vilja än grönsaker som rest långt och mognat på falskt vis).
Du har ju dessutom så mycket hemodlat och hemuppfött att du redan gjort massor som är helt korrekt om man vill bry sig om hälsa och miljö 🙂 Plocka ner världen från dina axlar och slappna av. Ta en hormonstörande burk ena gången och burkfritt nästa gång, handla ofta nära och bara ibland längre bort osv 🙂 men gör för allt i världen inget schema av det :O
Så sant! Gäller att applådera när det blir rätt och förlåta sig när det inte blir det. Och va nöjd så! Tänk globalt och över tid. De flesta gör/ har gjort massor med fel mot vår planet. Vi får njuta av att ha råd att göra åtminstone delvis rätt!
Jag är EXAKT likadan, samma jäkla mat-/konsumtionsångest. Blir tokig snart!
Känner också igen det där, men jag tycker inte det är så jobbigt längre . Nu jag dock vegetarian, men övriga 4 i familjen äter kött. Nästan aldrig kyckling, ingen som tycker om det. Köper till 98 procent eko, odlar själva och köper även en del mat på en gård i närheten. Dom är krav märkta. Pasta äter vi dock mycket av, det går alltid hem.
4 PLAST-kassar Varför? Det finns mer PLAST i haven än fiskar! Sy tygkassar som återanvänds varje gång du handlar.
Clara skriver i texten att hon glömt sina tygkassar hemma och därför är tvungen att köpa plastkassar. Detta står i den kursiverade texten precis ovanför meningen om plastkassarna,,
Du kanske ska läsa hela inlägget nästa gång…
Glömska är ingen ursäkt.
Måste vara skönt att vara så perfekt som du Lotta! Resten av oss verkar vara mer mänskliga dock.
Googla: Plastpåsar i havet och Nukunskap.se
Så härligt att få veta att den omnipotente, allsmäktige guden som är pefekt i ALLA avseenden har ett sånt vanligt namn som Lotta Gustavsson!
I ett inlägg där författaren radar upp en massa saker hon har ångest för behöver läsarna inte ge mer. INTE! Fy skäms, du perfekta lilla människa. Du tänker att du räddar världen som undviker plastpåsar men den negativitet du sprider omkullstjälper allt gott du eventuellt gör.
Det finns 49380 som heter Malin i Sverige, 4853 heter Lotta
Spelar det någon roll om man ändå använder kassarna som soppåsar sen? Eller hur gör ni renläriga med era sopor? Och varför i hela friden skulle en svensk plastkasse hamna i havet? Den bränns upp på en kommunal sophantering.
Alla? Är du säker på det?
I Sverige återanvänds 85% av alla matkassar i plast som soppåsar. 14% går till återvinning. Att det är stora problem med plastavfall i haven beror faktiskt inte på svenska matkassar i plast.
Men Clara har ju bara vårdnad/ansvar för sina FYRA synd-plastpåsar! Kaaaaan hon hålla reda på dem??! ELLER kommer hon i ren distraktion gå och kasta dem i havet???! Vad tror DU, Lotta???
Lotta Gustavsson är så perfekt att hon kommit på ett sätt att inte generera sopor. Det du!
Tyvärr hamnar många plastkassar (påsar) på andra ställen är i den kommunala sophanteringen. Matkassarna är av tjock plats, för att de ska klara tyngden och hålla. Det finns tunna sopplastpåsar på rulle att köpa för sopor.
Att använda tygkasse för att bära hem maten kommer det vanligaste alternativet framöver.
?
Så sant, jag känner precis likadant!! Hur sjutton ska man veta vad som är bäst ur hälso-miljö och samvetessynpunkt??? Ibland känns det som om matglädjen grumlas lite av allt grubbel!!
Och hos mig med. Mat är inte roligt längre. Hur jag än gör blir det inte rätt…
Hej! Hör är en till som känner igen sig! Bra beskrivning.
Kunde inte hålla med dig mer på alla punkter!
Känner så igen mig! Blev inte direkt bättre när jag blev gravid och nu dessutom ska äta så att bebisen mår bra.
Vi gör så gott vi kan och ibland kanske det kan vara tillräckligt. Kläder och prylar ger nog mer negativt avtryck på planeten än vad maten gör. Man kan ju tänka hellre svenskt äpple än banan och hellre vitkål än sallad på vintern, att ta det bästa av 2 alternativ liksom, men inte ha ångest över de val man gör. Jag tar oftast det bättre alternativet, men ibland det sämre för att jag är sugen på det. Jag orkar inte ha dåligt samvete. Att äta sega höns har sin tid och långfraktat arsenik-ris har sin tid som den gamle Predikaren skulle sagt:)
Något som jag gör är att för varje vinter äter vi mer och mer kål. Jag kommer snart att förvandlas till ett kålhuvud, men det känns gott för både kropp och samvete. Den kan ersätta både pasta, sallad, bröd, potatis mm. Önskar att du fick lite vila i att handla mat och att matlagarlusten kommer tillbaka. Mvh “En som också har matlagning som kärleksspråk”
“Äta bör man annars dör man” – mitt valspråk när tankar som de här dök upp vid dotterns födelse. Självklart vill vi barnens väl!
För inte så hemskt längesen svalt barn ihjäl i detta land. Nu går barn utan mat i andra delar av världen.
Har du besökt mitt huvud i mataffären??? Det låter ju precis så där! Och en make med ibs-mage på det så gluten, laktos, lök, melon, rödbetor, majs, statka kryddor, kål, linser, bönor etc etc etc går bort. Kvar finns inte mycket att välja på..
Samma här men lever på snabbmat !
Gick härom dagen på coop i kista c. Där kostade 250 gram nötter 62 kr . Aldrig i mitt liv å de var importerade. Det börjar bli lika dyrt som i japan. Där kostar en melon 1000 kr fick jag höra. De importerar allt. Ingen annan stans än i väst har vi dessa matköpa problem. Vad gör de i u länderna och resten av världen ? Lagar oftast god mat i andra världsdelar. Vad är det vi missar i väst? Eu ?
Alltså på pricken som jag själv känner. Pallar inte handla längre. Överlåter det åt min man. Bra strategi eller bara ett flyktbeteende?
Jag känner igen mig. När jag var gravid var det som värst. Kändes som att jag förgiftade mitt barn om jag åt något som inte var ekologiskt. Att glömma tygpåsarna gjorde mig arg. Nu hinner jag inte bry mig på samma sätt, jag försöker att välja ekologiskt och närodlat om det går. Bara svenskt kött och mycket vegetariskt. Laxen äter vi ändå ibland eftersom den är nyttig. Försöker att inte slänga maten utan luktar på den. Försöker göra annat i vardagen också, inte handla massa billiga kläder på hm för att använda en enda kväll. Åker buss/tåg istället för bil eller flyg så ofta jag kan. Källsorterar osv. Man gör vad man kan tänker jag 🙂
Exakt så här tänker jag med! Du är verkligen Underbara Clara! <3
Så sant och så viktigt att du skriver detta!
Åååh jag fattar precis!!! Exakt så känner jag med. Jag är vegetarian och brottas med allt från vilka grönsaker jag ska köpa till hur mycket typ soja”kött” som känns ok. Om du kommer på ett bra sätt att göra det på kan du väl skriva en guide för hur du gör!!
Känner igen mig har dessutom ett barn med diagnos inom ast spektrat och en del problem hen hade försvann när vi la om till mjölk och glutenfri mat handlade eko med mera. Det var fint att det hjälpte så tydligt för jag var skeptisk uppväxt själv på konserver som jag är. Följer många bloggar om vad en ska äta ur miljösynpunkt mm. I vintras fick jag mitt i livet min första panikatack bland annat grundat i känslan att aldrig göra helt rätt med maten och att jag kanske trots allt inte gjort allt för mitt barn. Tar en dag i taget nu bland annat med maten. Försöker fokusera på tacksamhet att ha ett val.
När jag handlar så tänker jag att jag får välja några varor som är viktigast. Svenskt kött, Vapnö mjölk, ekologiska ägg, frukt och grönt efter säsong osv. Man kan inte göra alla rätt, men välja sina hjärtevaror och på så vis bidra med det jag kan till hållbarheten och miljön. Ett ljust bröd och ett mörkt. Fullkornspasta och sen lite smågodis. Balans. Annars blir man väl galen?
Spiken på huvudet! Känner mig så trött och förvirrad varje gång jag ska handla. Dåligt samvete för jag vet att jag handlar “fel” i många fall. Men vad göra när 2 st eko paprikor kostar 39.50 och lilleman därhemma bara vill äta makaroner med ketchup (möjligen med en korvbit till). Hur vara nyttig?? Light är inte bra, feta/naturliga produkter ger högt kolesterol, grönsaker är importerade större delen av året etc etc…..
Vi får göra så gott vi kan!
Jag känner också igen mig. Lyssnade på Johan Kuylenstiernas sommarprat (tips!) och han sa att om vi vill göra klimatet en enda tjänst så sluta släng mat. Det tycker jag alla kan ta till sig. Tydligen slängs det absurda mängder mat. Kanske spelar det inte så jättestor roll om tomaterna är odlade i Holland eller Spanien så länge du äter upp det du köper.
Känns igen. Jag vill bry mig, jag vill göra medvetna val, jag vill göra rätt för miljön och vår jord och våra barn.
Tyvärr så blir det för mycket press och jag går ut med samma typ av mat i (papp)kassen varje gång.
Det överväldigar mig och då blir jag nollställd. ?
Angående tygpåsar!
Jag har alltid mina liggande i ett fack i bakluckan i bilen. När jag kommer hem från affären och har packat upp, hänger jag de tomma påsarna på ytterdörren så jag ska komma ihåg att ta med dem.
Glömmer jag att ta med dem in i affären så lägger jag oftast varorna i inköpsvagnen, så kan jag packa in i lugn och ro på parkeringen… vagnen ska ju ändå ut…
Om jag cyklar eller går till affären har jag alltid min ryggsäck med (eftersom jag har min plånbok där), då kan jag packa rätt mycket i den. En del kan få plats i cykelkorgen… jag köper nog inte själv flera påsar fulla om jag går till affären (mest för att jag vet att jag inte orkar bära hem det med ryggen), men gör man det kan jag förstå att man glömmer ta med tygpåsar! Kanske kan de hänga vid jackan i hallen? Eller tillsammans med… jaa… skriver man inköpslista på papper numera? Kan påsarna ligga där?
Jag funderar bara på förslag, kom gärna med andra tips 🙂
Vad använder du för påsar till hushållssoporna? Vi köper de plastkassar affären har som är gjorda av majsstärkelse och använder som soppåsar hemma sen då de känns som ett bättre alternativ än soppåse på rulle. Eller?
Vi får soppåsar av hyressällskapet där vi bor 🙂 Bor i Danmark, det är säkert annorlunda här.
Känner igen mig så mycket! Vilket ben ska man stå på, vad var det som gällde enligt senaste rapporterna, vilken är bäst av de olika alternativen när inte “allt” klaffar? Jag kan tyvärr (tvärt emot dig) bli så less att jag säger fuck it och tar den som ligger närmast…..
Känner verkligen igen mig! Vill också köpa “rätt” saker, som är schyssta mot en själv och miljön, men finns så otroligt många val, och så många sätt att göra “fel”.
Känner igen mig totalt i ditt inlägg ?
Haha så mkt igenkänning på detta!!! Har ingen lösning dock. Kämpa på och heja närodlat. Kram
Exakt hur mina tankar går, det plus en kräsen son har gjort att jag får ångest inför hela matfrågan…
Så enormt mycket igenkänning i detta. Jag slutade i princip äta för några år sen för jag hellre gick hungrig är tog ångesten det bar med sig att sätta något i munnen som för mig gjorde mig till en dålig, samvetslös människa. Förstår att det måste vara ännu svårare när man dessutom har sina barn att tänka på. Skrev en krönika om ens personliga ansvar för klimat och miljö för ett par veckor sen som du eventuellt kan ha behållning av, ifall du är intresserad. Här är den: https://vaxjo.etc.se/kronika/atervinning-raddar-ingen-gor-nagot-annat
Du är bäst Clara! Läst din blogg från och till i många herrans år och efter ett litet uppehåll hittat hit igen. Själen får liksom skyffla i sig pepp, värme och skönhet som en femåring äter glass. Keep it up<3<3 Kram!
(Okej nu när jag läste den igen vill jag bara säga att det är absolut inte meningen att peka finger eller säga att jag har lösningen. Det blir så lätt så när man slänger in en krönika “som svar” till något vilket jag glömde av. Ugh. Ville bara erbjuda ett annat sätt att se på det. Hoppas du inte tog illa upp!)
Relaterar verkligen!!!
Exakt så där låter det i mitt huvud också! Tack för att du uppmärksammar detta, som jag trodde jag var ensam om att grubbla över.
Igenkänning här också!
Tycker dessutom det känns lite jobbigt nu när vi har en skralare ekonomi (en sjukskriven studerande och en halvt föräldraledig frilanstolk med två barn= inte superfett…), för det är ju generellt dyrare med det som är ekologiskt, småskaligt producerat, närodlat osv, allt det där som man egentligen skulle vilja satsa mer på. Valfriheten blir inte så stor, däremot blir det dåliga samvetet det.
Åhh känner igen mig!!! Och att äta varierat, inte köra på samma rätter vecka efter vecka för det känns inte heller nyttigt. Du är en kämpe!
Usch jag känner igen mig. Idag stod jag i butiken och kunde inte hitta någon middagsmat som inte skulle ge mig panikångest, allergiska reaktioner eller magproblem.
IGENKÄNNING!!!
Ellinor
Boktips: Mats-Eric Nilssons senaste: Måltidens magi!
Hejsan,
Jag undrar om du är för eller emot allmän vaccination av våra barn, Clara? Saltå kvarn ägs nämligen av den antroposofiska Vidarstiftelsen. Antroposofer är uttalat skeptiska mot allmän vaccination, exempelvis mot barnsjukdomar som röda hund, påssjuka och mässling. Tycker du att det är bra att stödja dem?
Hälsningar
Jävlar, känner igen mig, jag är på den väg att jag vill bli vegan men samtidigt har jag ångest över allt. Varför är allt godare som någon ana lagar & varför blir de inte godare när jag gör. Kan inte längre laga mat eller jo men inget blir bra, har sådan ångest över livet, över allt.
Att gå till affären är de ens värt, man blir så påverkad av allt att jag vill kräkas. Jag har jättesvårt att följa en sak när man är så van vid en annan.
Att säga till någon att man äter vegansk mat gör att man får en kommentar “varför äter du veganskt när de finns kött”…… Hela tiden ska de vara något & hade utbudet & allt varit enklare så hade nog ångesten varit enklare & minnet blott.
Hade man sen man var liten ätit vegansk mat så hade man inte haft samma ångest som man har nu. Jag e fan trött på detta.
Men att börja äta kött är så svårt, men vill ju hålla dig borta av olika skäl men samtidigt äta den där korven oavsett ångesten.
Jag tror nog mer att allt beror på utbudet. Hade utbudet varit bättre hade jag nog inte haft samma ångest som jag har idag!