“We’ve begun to raise daughters more like sons…but few have the courage to raise our sons more like our daughters” – Gloria Steinem. 

Ja så har Amerikas kanske främsta feministiska tänkare sagt. Och det ligger så mycket i det. Att uppfostra flickor mer som pojkar är att höja deras status – eftersom killar har högre status. Att göra tvärtom är att sänka pojkars status eftersom de kliver ner i hierarkin. Det svåraste men kanske också viktigaste jag som pojkförälder kan göra, är att uppfostra mina söner mer som jag skulle uppfostrat döttrar.

Flickor får från ung ålder träna sig på så oerhört många viktiga egenskaper som pojkar inte får utveckla i samma utsträckning. Sånt som handlar om relationsbyggande, kommunikation, empati och fysisk närhet. Men ska jag vara ärlig får jag erkänna att det ibland tar emot att uppfostra mina pojkar mer som flickor. För att jag är rädd att jag genom att göra det också sänker deras status i samhällets ögon. Och inte minst deras förmåga att hävda sig i sammanhang med stökigare killar. Det är sorgligt men sant.

Kanske blir tonåren jobbigare om de inte kan passa in i killrollen som föreskriver vassa armbågar och bröl? Eller så kommer de ha massa fina tjejkompisar att hänga med istället? Jag är i alla fall övertygad om att egenskaperna de får utveckla när de uppfostras mer som tjejer är något de kommer ha nytta av resten av livet. Även om samhället inte nödvändigtvis premierar det.