Lärdomar av utmattningen

Min impuls om jag hinner göra färdigt något tidigare än jag trott på jobbet är att fylla på med ännu mer jobb (har ju alltid saker att göra i mitt företag). Men igår hade jag en ganska lugn förmiddag så jag tog en mils promenad och skrev sedan färdigt nästa Expressenkrönika. Eftersom den gick ovanligt fort att skriva blev jag klar redan till lunch. Nä, bestämde jag mig. Nä nu åker jag och hämtar barnen och drar till badhuset. Sagt och gjort. Så peppade barn när jag kom i bilen packad med badkläder.

Vi blev kvar på badhuset i flera timmar och storebror lärde sig dyka efter ringar, dyka mellan mina ben och försiktigt flyta på rygg. Fantastiska framsteg efter att ha varit vattenrädd under många år. Det kändes så himla bra att släppa tanken på min bokdeadline på fredag och mina föreläsningsförbededelser (föreläser idag 07.30). Att strunta i att klämma in mer jobb i luckan och istället göra något vilsamt med barnen. Det får mig att tro att jag ändå lärt mig att fatta lite bättre beslut tack vare den här jäkla utmattningen.

Som att

– Stress inte är farligt. Men bristen på återhämtning är det. Så jag måste se till att lägga in vilsamma aktiviteter mellan allt som är ansträngande.
– Vila innan jag blir trött istället för efter jag redan blivit trött (har man varit utmattad så har man inga extra resurser att ta av)
– Tänk i motsatser. Efter mycket intensiv familjetid är det skönt att jobba. Efter mycket jobb är det skönt med extra mycket familjetid. Vad har du gjort mycket av sista tiden? Gör tvärtemot det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

31 kommentarer på “Lärdomar av utmattningen”

  1. Så bra skrevet! Takk for at du skriver om dette. Poenget du er inne på om återhemtning er så himla viktig. Som du sier kan vekslingen mellom familien og jobben bli fine motpoler til hverandre. Når så mange i samfunnet, spesielt kvinner rammes av utmattning så er det klart det er noe som angår alle, et samfunnsproblem. Jeg jobber ekstra mye i år for at jeg virkelig vil, men passer på å hvile mellom varvene og har dratt ned på aktiviteter jeg vanligvis gjør som trenning, husarbeid og matlagning og prioriterer mesteparten av min ledige tid med barna. Ser så mange kvinner som sliter seg totalt ut i den typiske tidsklemma, og skulle ønske det gjordes mer forebyggende for denne gruppen.

    1. Du har helt rätt men samtidigt som jag en gång prioriterar barn och en annan gång jobb – då är mitt hushall ett helvete. Jag kan helt enkelt inte leva mellan illaluktande smutsig disk och då det där med kläderna…. jag tvätter liksom varje dag och bara att ta hand om det tar så mycket tid… och mat ska du vara, någonting. Om jag hade mer pengar då kanske kunde jag äta ute oftare, men – men!

  2. Så himla skönt att läsa. <3

    Jag är hemma på heltid med mitt första barn. Efter ett par månader blandat av både glädje, oro och chock börjar bekvämligheten lägga sig lite i min vardag. Men känner mig otroligt utmattad i perioder. Sonen är en fantastiskt ivrig liten krabat på snart sex månader med en oerhörd livslust och han har bråttom med det mesta. Han bär på massor av känslor och upptäckarlust vilket är fantastiskt att se och uppleva men det kan bli lite väl intensivt mellan varven. Då vi har det lite kärvt de kommande månaderna jobbar mannen borta mycket i veckorna för tillfället och jag får alltså ta hand om sonen själv, dygnet runt. Vissa dagar kan vara lite extra tuffa. Är så rädd för att bli utbränd då jag är oerhört känslig för stress och ångest efter att jag höll på att gå in i väggen innan graviditeten. Särskilt nu då sonen varit fast i ett utvecklingssprång ett tag och är otroligt mammig och gnällig och sover orolig. Vilket lätt stressar mig inombords somliga dagar. Pust. Snart kommer mannen hem och jag ska genast boka en massage och ta en lång skogspromenad i min ensamhet. Allt för att bli lite avlastad.

    Funderar ibland på om man kan man bli utmattad/utbränd av att vara föräldraledig?

    Kram

    1. Har inte barn själv men jo det tror jag att man kan. Det är en stor omställning, särskilt vid första barnet. Och man kan bli utmattad vid t.ex arbetslöshet/arbetssökande så det är absolut inte bara jobb som tröttar ut.

      1. Absolut! Det är en liten annorlunda utmaning. Men en mor ska liksom alltid stå till tjänst, det är svårt. Och det första barnet är svårast. När jag var så himla trött (och hemma med min dotter) klagade jag åt en annan mor som har 7 barn. Kände mig jättedum att jag klagar på ett barn när hon måste ta hand om 7! Men hon sa: om du har 5 barn eller 7, det är liksom är inte så stor skillnad. Men det första förändra hela ditt liv.

    2. Det tror jag säkert att man kan. Jag gick själv in i väggen rejält för ca 1 år sedan och den största anledningen som jag kan se var att jag hade så höga krav på mig själv som mamma. Sedan jobbade så klart också men tror ändå att det var när barn nummer två kom som det hela blev för jobbigt. Älskar mina barn över allt annat, hade längtat i flera år efter barn och till slut fått hjälp att bli gravid via ivf, men trots det så är ju livet med småbarn väldigt slitigt. Svårt att få till den där återhämtningen som man så väl behöver. Ofta sover man ju väldigt lite under den här tiden också vilket bidrar till utmattning. Dessutom är ju allt så oförutsägbart med barn. Man kanske precis har satt sig i soffa med en kopp te och tänkt att ”nu ska jag läsa en bok och sedan gå tidigt i säng”, men så vaknar ett barn och kräks och istället får man vara vaken och ta hand om sjukt barn hela natten.
      Så jag tror säkert man kan bli utmattad av barn, eller det är ju jag ett bevis på.
      Börjar så smått komma tillbaka till arbetslivet på 25% nu men det tar tid och det tar ju givetvis extra lång tid eftersom man bara kan vila när barnen är på skola/förskola. Det går ju inte att sjukskriva sig från mamma och papparollen.
      Hur mycket man än tycker man har att göra och att man inte hinner med återhämtning så är det så otroligt viktigt att man gör det. För att vara på andra sidan väggen med hjärntrötthet och en massa fysiska besvär som man inte vet om man någonsin blir bra ifrån det är fruktansvärt.
      Inget är så viktigt och så bråttom så att det är värt att gå in i väggen för.

  3. Klok du är. Har oxå varit utmattad efter några väldigt jobbiga och intensiva år både privat och på Jobbfronten. I dag har jag SÅ mycket lägre stresströskel ocv vet egentligen vad jag klarar av och inte klarar av. Men så svårt det är att stoppa sig själv i tid. Tycker det var klokt det du skrev om motsatser, för mycket tid med ständigt barnprat kan stressa mig lika mycket som för mycket på jobbet. Men i lagom dos blir allt så mycket bättre. Det tillsammans med återhämtning i tid är bästa medicinen.

  4. Mycket kloka slutsatser! Jag försöker också verkligen att leva efter dem. (Också haft utmattning, ett par ggr) Ibland lättare sagt än gjort. Men det är bara att fortsätta försöka och påminna sig. Man kan också behöva be familj, vänner, kollegor säga till om de märker att man tar på sig för mycket att göra, stressar upp, glömmer återhämtning o.dyl. Dels kan de se det bättre utifrån och dels kan det vara en bra ”väckarklocka” att andra märker det.

  5. Har ingen utmattning bakom mig men känner såå igen mig i dina lärdomar! Själv har jag insett de genom att alltid jobba 100% som lärare eller varit 100% föräldraledig. Väldiga motsatser och inget är så där superbra för mig. Nu längtar jag efter att få vara själv- utan barn och make ett tag. Få sådan runt, ha mycket tid och inget speciellt jag måste göra…

  6. Tack för en bra föreläsning du och A-K höll imorse, bästa sättet att börja dag på. Inspirerande, uppvaknade för en 50-åring som träffad tänkt samma tankar som ni berörde och inser att jag är helt novis med sociala media, hashtag mm. Inser att jag har både kollegor och medarbetar som skulle uppskattat (och insiktsfullt behöva) föreläsningen. Camilla

  7. Kloka tips! Jag har med varit där för ett par år sedan och jag behöver påminnelse om detta fortfarande för att inte trilla dit igen, sen är jag inte bra på att lyssna på min kropp för jag bara kör på, men jag STRÄVAR ändå någonstans på att bli bättre 😉
    http://lotte4.blogspot.se

  8. Jag måste fråga, för att jag är nyfiken och har undrat många gånger hur det funkar för er som bloggar. Och det är minsann ingen pekpinne – jag hatar pekpinnar, bara en undran.

    Jag är mitt uppe i en stress, början på utmattningsperiod som jag går på behandling för. Dock ej sjukskriven (egen företagare, det funkar inte att vara sjukskriven. Och jobbet känns ok. Går långsamt men ok). Som en del i mitt må-bra-tänk har jag lagt in träning på mitt schema, tre ggr i veckan. Det gör jag på fm efter att jag lämnat sonen på förskolan. Och varje träningspass känner jag mig lite som en bov pga regeln ”man måste jobba när barnen är på förskolan och inte handla/träna etc etc”. Det känns lite som jag fuskar. Men skiter i det, för jag behöver och måste göra så här.

    Hur gör ni som bloggar? Är det ingen som reagerar på att du är ute i skog och mark på promenad när barnen är på förskolan? Hur tänker du själv kring det?

    Som sagt – jag är bara nyfiken. Kanske för att få bort min egna känsla av att jag fuskar när jag tränar. =)

    1. Men kan ju se det som friskvårdstimme? Sen får väl var och en bestämma hur många såna som är rimliga per vecka…

    2. Jag tränar när barnen är på förskolan. Jobbar som gymnasielärare och har ofta långa pass mellan lektioner där jag kan smita iväg och träna. Har inte alls dåligt samvete över det. Planeringstid kan jag ha på kvällen när barnen sover, men det är svårare att åka till gymmet och lämna barnen. Därför har jag vänt på det. Funkar jättebra! Dessutom blir jag piggare och gladare när jag fått träna, roligare lärare på eftermiddagarna och gladare mamma på kvällen. Win win

    3. Jag tänker att det där känns som förlegade regler, som kommer att behöva ändras. Idag är gränserna mellan jobb och ledighet så flytande, och det finns så många olika sätt och tider att arbeta på. Ska jag kunna begära barnomsorg när jag behöver svara på mail på kvällen? Eller om jag behöver vara iväg för att föreläsa på kvällar eller helger? Nä, om man har ett arbete som Claras som sker på udda tider, då måste man bara få använda dagtiden till promenad.

      1. Tack ni som svarade! Jag glömde helt bort min fråga tills jag stod på gymet idag och kom på det…

        Vad skönt att höra era tankar. Jag släpper härmed allt ev dåligt samvete.

        Malin har rätt – jag tycker också de där reglerna bör uppdateras.
        Och visst är det sant med arbetstider – jag sitter ofta på kvällarna och gör administration när sonen somnat.

        Så japp – inget mer dåligt samvete för det =)

  9. Heja, heja! Ja tank hur mycket vi lar oss av det som varit jobbigt i livet. Vi tvingas omvardera vara liv, slappa taget om det som varit. Vi lar oss nya vanor som kan hjalpa oss i framtiden. Varje ar vaxer vi alla som manniskor och blir lite klokare. Livet ar sa fint! 🙂

  10. Bra tips, och toppen att du delar med dig! Om man tar lärdom av dina erfarenheter torde risken för egen utmattning minska drastiskt… Återhämtning, vila och pauser är underskattat i den tid vi lever i. Helst ska man ju ha dagarna fullbokade, både till vardags och på helger & semester. Tyvärr innehåller ju dock mångas dagar & tillvaro mycket mer än vad deras energi räcker till. Vi har ju bara en viss mängd energi att fördela på allt vi vill och måste. Övertrasserar man det kontot tillräckligt länge brukar notan bli trist…

    1. Bra liknelse om att övertrassera energikontot! Det är ju precis det som det handlar om. Det svåra är väl att man inte vet hur mycket det finns på kontot… Ibland är man också känsligare för uttag. Något som man lätt glömmer/inte förstår är att även roliga saker som till viss del ger energi, också tar energi. För mycket även av sådant är uttag från energikontot. Man får försöka hitta en balans.

  11. Så himla klokt och fint inlägg! Och bilden är verkligen magisk ♥ Håller med om att man inte har några extra resurser när man varit utmattad, men det är så lätt att glömma bort när man är mitt uppe i något! Tack för påminnelsen och bra tips, ska försöka ta med mig dessa insikter i vardagen.

  12. Så sant, og så godt skrevet Clara! Jeg kjenner mange som burde lese dette, og jeg skal selv prøve å bli flinkere til å huske på disse kloke ordene 😉

  13. Kloka ord! Behövde verkligen läsa detta, särskilt sista stycket. ”Gör tvärtom”. Är det bara jag som blir stressad av tanken att åka på familjesemester en vecka när det är ”så mycket” på jobbet? Jag ställer orealistiska krav på mig själv och prioriterar bort min familj! Inser vilken tragisk människa jag är eller får man skylla på att man fastnat ekorrhjulet i dagens samhälle? Jag ska tami tusan njuta av kommande semester! Tack Clara för dina kloka ord!

  14. Det är en sådan igenkänning jag känner när du skriver om din utmattning. Jag bor i Stockholm (ifs bor jag i Seoul nu i ett halvår men är snart tillbaka) och har länge funderat på om orsaken till att jag känner mig trött, stressad osv, och om det beror på att jag bor i storstan. Jag tänkte att, ”om jag bara flyttar till landet så löser sig allt, då kommer inte stressen åt mig”, men detta resonemanget stämmer nog inte. Det handlar nog om vilka krav man ställer på sig själv, och inte vart man väljer att bosätta sig. Du påvisar att även om du bor i norr, på landet, på en gård så kan man ändå drabbas liksom. Tack för en fin blogg (första kommentaren jag ger här:)
    http://www.angelicahellgren.se/personligt/om-varfor-jag-stressar-sa-ibland/

  15. Jag har skrivit det förut men vill berömma dig igen Clara. Jag vill berömma dig över ditt arbete, variationen på inläggen och inspirationen du ger. Jag är så glad över att du ger oss följare möjlighet att läsa alla dina texter. Berömmet har inte direkt något att göra med detta inlägg utan gäller hela ditt arbete med bloggen.

  16. Började läsa din blogg för kanske fem år sedan? I afton hittade jag din första blogg och hittade inlägg med ”Frågor & svar” från mars 2008. Fint tyckte jag när man jämför med idag. 🙂

    Kram
    /Erika

    Lever du ekologiskt?
    ”Både och. Jag handlar i princip bara ekologisk mat och nästan allt jag köper är från second hand. Så på det sättet lever jag nog rätt ekologiskt. Men det räcker ändå inte. Jag och Jakob planerar att i framtiden flytta ut på landet och driva ett ekologiskt självhushållande jordbruk. Hela den här världen är rätt rutten. Jag känner en stark längtan att bara kliva av hela karusellen och skapa mitt eget universum där jag i största möjliga mån kan leva ekologiskt. Vi får se hur länge det dröjer tills vi gör slag i saken”.

    Vad vill du bli när du blir stor? ”Författare och bondmora, flerbarnsmamma och en väldigt god kristen”.

    Vad driver dig?
    ”Det som driver mig är nog min glädje och nyfikenhet.. Och min tillit till att allting kommer att blir bra tillslut. Jag vill också se var Gud har planerat för mig. Jag tror att det är någonting stort :)”.