Min impuls om jag hinner göra färdigt något tidigare än jag trott på jobbet är att fylla på med ännu mer jobb (har ju alltid saker att göra i mitt företag). Men igår hade jag en ganska lugn förmiddag så jag tog en mils promenad och skrev sedan färdigt nästa Expressenkrönika. Eftersom den gick ovanligt fort att skriva blev jag klar redan till lunch. Nä, bestämde jag mig. Nä nu åker jag och hämtar barnen och drar till badhuset. Sagt och gjort. Så peppade barn när jag kom i bilen packad med badkläder.

Vi blev kvar på badhuset i flera timmar och storebror lärde sig dyka efter ringar, dyka mellan mina ben och försiktigt flyta på rygg. Fantastiska framsteg efter att ha varit vattenrädd under många år. Det kändes så himla bra att släppa tanken på min bokdeadline på fredag och mina föreläsningsförbededelser (föreläser idag 07.30). Att strunta i att klämma in mer jobb i luckan och istället göra något vilsamt med barnen. Det får mig att tro att jag ändå lärt mig att fatta lite bättre beslut tack vare den här jäkla utmattningen.

Som att

– Stress inte är farligt. Men bristen på återhämtning är det. Så jag måste se till att lägga in vilsamma aktiviteter mellan allt som är ansträngande.
– Vila innan jag blir trött istället för efter jag redan blivit trött (har man varit utmattad så har man inga extra resurser att ta av)
– Tänk i motsatser. Efter mycket intensiv familjetid är det skönt att jobba. Efter mycket jobb är det skönt med extra mycket familjetid. Vad har du gjort mycket av sista tiden? Gör tvärtemot det.