Månad: oktober 2017

Nu har jag varit bloggare drygt 11 år. Det första inlägget var trevande och bilderna små som tumnaglar. Men 2007 hände något. Jag började förstå att den som ska läsa bloggen gärna vill kunna se vad bilderna föreställer. Och  jag slutade  fota mig i tandkrämsprickiga badrumsspelar. Jag lärde mig pimpa min enkla blogg med en fin tapet och header och byggde långsamt upp en läsarskare. Proffsig var bloggen fortfarande inte – men jag bestämde mig för att satsa ordentligt och gjorde upp utgivningsplaner och kom på teman jag skulle skriva om.

Den senaste tiden har jag tittat tillbaka och jämfört nu med då. Det har gjort mig fnissig, rörd och stundtals så generad att ingen skämskudde varit tjock nog. Men det har varit otroligt roligt att reflektera över ett drygt decennium av bloggande – och jag vill dela det med dig som läser.

Under november ska jag visa flera höjdpunkter och några rejäla magplask från den tid som gått. Vad som har förändrats i hur jag skriver – och hur jag själv förändrats på kuppen. Jag kan se att jag både blivit fegare och modigare på samma gång. Och du som i läser i november kommer få veta några saker jag aldrig berättat om förut…bilden ger några ledtrådar.

Välkommen till mitt novembertema Nu&2007 – hoppas du kommer ha lika kul som jag!

Hurra! Jag är så glad över att poddlyssnaren Dordi bett mig och Erica att göra ett riktigt höstigt hemmafix. Det blev ett skapande poddavsnitt som passar att lyssna på när det är regn och rusk utanför fönstret.

Vi binder kransar, pratar höstfest och jag känner en stark lust att skapa med händerna. En lust jag tappade bort under utmattningen, men nu är den tillbaka!

Idag bjöd jag hem pappa, moster och min kusin på höstfika. Jag bakade och tände hundra ljus. Och så kollade jag då och då era kommentarer på dagens krönika i Expressen. Så glad för alla peppiga tillrop. Utmaningen med att skriva om ett ämne alla redan skrivit om är att hitta en egen vinkel på det. Men av kommentarerna att döma tror jag att jag nådde fram.

Bland annat  bakade jag fransk päron- och mandelkaka som blev alldeles ljuvlig. Lägger upp receptet under veckan.

Vad tycks om min loppade pajform? Tror jag betalade 30 kronor för den!

Den mesta snön har tinat kring huset men på åkern är det alldeles vitt. Vitt och djupfryst.

Jag tände marschaller vid entrén

Och njöt av den isblårosa eftermiddagshimlen.

Jag strök en stor höstig spetsduk och la på bordet. Vill alltid ha tygduk på bordet. Det dämpar slammer och känns så mormorsaktigt hemtrevligt. Spelar ingen roll att de spills ner och måste bytas varje eller varannan dag.

När gästerna kom blev de indragna i diverse sällskapsspel

Och sedan moffade vi kakor för fulla muggar och satt och surrade ända tills det blev läggdags för barnen.

Nu ska jag krypa ner i soffan med oliver och osttärningar (så 90-taligt gott!) och fortsätta kolla på Stranger Things på Netflix.

Ja, Metoo har ju skrivits spaltmeter om redan. Men jag känner ändå att det inte finns ett mer angeläget ämne till veckans krönika. Jag VILL INTE att denna debatt ska ta slut och jag välkomnar varje morgon när jag kollar nyhetsapparna – att fler kvinnor träder fram och fler män ställs till svars för sitt beteende.

I veckans krönika skriver jag om till synes efterblivna män som inte förstår att 100 sms är 99 sms för mycket – och frågar mig varför män som pillar kvinnor mellan benen inte pillar vaktmästaren på jobbet i örat. Ja. Läs och dela för bövelen.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det funkar för artister att ha mens? Hur funkar det för en prima ballerina som ska dansa på scen i ljusa trikåer som smiter åt precis överallt? Och hur är det liksom möjligt för Beyonce att i en minimal trosa med halvstring hålla på och dansa under en två timmar lång konsert – utan avbrott för att byta skydd. Blöder hon inte igenom? Eller när Jennifer Lopez går på gala i en klänning med så höga slitsar att det är omöjligt att bära trosor under – vad händer om hon får mens precis den dagen? Måste hon byta outfit? HUR LÖSER ANDRA KVINNOR MENSPROBLEMEN?! Det är en av livet stora gåtor.

För inte kan det väl bara var jag som känner mig så otroligt begränsad av den? Trött, ont – och rädd för att blöda igenom vill jag helst stanna hemma första dagarna. Och jag har inte den minsta lust att stå på scenen och föreläsa då inga kläder går att stänga över magen och jag har svimningskänslor om jag står upp för länge. Mitt liv förbättrades drastiskt när jag började hålla koll på min menscykel  – och i den mån det är möjligt anpassa vardagen efter den. Inte boka in stora jobb, inte lägga in hård träning eller andra påfrestande saker första dagars på mensen.

Jag har ju tidigare skrivit om att jag använder Natural Cycles och det har varit en ovärderlig hjälp just för att få koll på kroppen. Natural Cycles är ett certifierat preventivmedel – men också ett sätt att lära känna kroppen bättre.

Natural Cycles har ett initiativ som de kallar #yourcyclematters  som jag tycker är väldigt bra. Det handlar om att vi ska börja prata mer om frågor som dessa. För att läsa mer kan du besöka @naturalcycles på Instagram eller besöka www.naturalcycles.com. Funderar du på att skaffa Natural Cycles så använd den  där min rabattkod underbaraclara gäller – då får du kondomer och ägglossningstest (som hjälper till att öka antalet gröna dagar i appen) med som premie på köpet.

Hjälp vilken långsam lördag. Jag vaknade klockan nio och gick ner och gjorde frukost till barnen. Sedan läste jag morgontidningen, gick med hunden och badade badkar med barnen. Men jag har varit så otroligt trött att allting gått i slow motion.

Jag har hållit på att rensa bland Bertils grejer några dagar för att få bort lite gamla leksaker och böcker – och nu kom vi till det roliga, nämligen att piffa och göra fint. Sängen har flyttat ut ur den lilla alkoven och står i den större delen av hans rum (som förvisso är liten som en garderob typ). Och så har hans gamla sovdel blivit leksaksförvaring och café.

När man rensar och sorterar bland leksakerna så märks det tydligt på leklusten. Plötsligt återupptäcks gamla dinosaurier  som tröttnats på eller bilar som varit utspridda och slutat vara roliga att leka med.

Det gamla zooet som stått på en hylla och dammat har nu kommit till användning igen.

Jag tycker om när det finns många roliga saker att titta på i barnrum så vi har satt upp tavlor och planscher lite överallt. Bertil fick själv spika upp dem! Bra att ha saker att kunna titta på när man försöker komma till ro och somna.

Somliga tavlor är sidor från trasiga barnböcker som jag har ramat in i loppisramar.

Sverigekartan är bra för på den kan vi se var alla Bertils fastrar och mostrar och kusiner befinner sig. Ljusslingan kommer från Clas Ohlsson och soffan är fyndan på loppis.

Den fina gamla skolväskan har jag fått från en bloggläsare och byrån är från en släkting till Jakob.

Den här insektsplanschen har några år på nacken och den fann jag också på en loppis för ett par år sedan.

Nu trivs ungen i sitt rum och jag trivs som har fått rensa ut lite av allt bröt som fyllt upp rummet och gjort det omöjligt att städa.

Fler barnkammarbilder!

När kommer årets poddavsnitt om halloween? Har fått frågan från uppmärksamma poddlyssnare som ska fira halloween nu i helgen och förväntade sig ett avsnitt om det i veckan. I år satsade jag och Erica på att göra ett specialavsnitt om döden istället. Vi har fått många känslosamma och varma kommentarer om det – tusen tack!

Men för dig som vill komma i halloweenstämning kan jag rekommendera vårt tidigare avsnitt där jag och barnen förvandlar korvar till blodiga fingrar i stekpannan. Monstergott! Tryck på play så får du höra hur vi firar spökhelgen här hemma hos mig.

Det här är en repris från 2016 då BLOK, Bloggläsarombudskvinnan fortfarande fanns med i podden – vilken häxa!

Här finns dessutom receptet på min godaste pumpapaj och vill du göra godispyssel med barn så kolla in godisspindlarna.

Man får ta sig lite tid vid läggningen på kvällen för det är då alla berättelser kommer. Stort och smått som hänt under dagen. Jag brukar försöka fråga vad som var bäst under dagen? Det kan vara att ha fått lasagne till lunch eller att bästa kompisen sa något roligt. Jag brukar också fråga om det hänt något mindre bra ? Det kan vara att det blev äcklig kalkon till lunch, eller att något barn tog ens favoritsak när man skulle leka.

Jag övar mig på att inte komma på lösningar eller försöka släta över det där tråkiga. Man vill så gärna det. “Det blir säkert godare mat imorgon. Nästa gång får du säkert ha din favoritleksak ifred”. För ibland vill man ju faktiskt bara höra att någon säger “Ja, jag förstår att det kändes tråkigt. Jag blir också ledsen när någon tar mina favoritsaker”.

En dag när jag var ledsen över en vän som gjort mig besviken kom min son på mig med att gråta. Jag förklarade (på ett väldigt enkelt sätt) vad som hade hänt och hörde honom säga “Jag förstår att det kändes tråkigt mamma, jag blir också ledsen när min kompis gör sådär mot mig”.

Och tänk att de enkla orden av medkänsla tröstade mig bättre än något jag själv kunnat komma på att trösta mig med.

Den här torsdagen bestämde jag mig för att dokumentera i bilder. Jag vaknade första gången vid fyra av att Folke kom över och ville krypa ner i min säng. Så mysigt att värma kalla barnfötter i sin armhåla. Mysigt och tröttande. Vid sju drog vi upp rullgardinen och tjöt av glädje eftersom det snöat hela natten!

Jag kokade varm choklad till barnen och bredde ett tjog finncrisp. Att doppa det i varm choklad är hur gott som helst!

Knäppte en bild av huset när jag hämtade morgontidningen. Papperstidning på morgonen är livskvalitet! Sedan vi började prenumerera mer regelbundet har jag och Jakob så mycket trevligare morgnar. När vi läser samma sak vid samma tillfälle så har vi mer att prata om – och skratta åt ifall det är något som är fånigt eller dumt. Som insändarna.

Jag tog en promenad med Melker och lyssnade på USA-valpodden. Och när barnen åkt till förskolan och skolan kröp jag ner i sängen med datorn för att skriva söndagens Expressenkrönika.

Mitt på dagen gjorde jag en ordentlig eld i pannan och sedan åt jag upp resterna av tisdagens middag. Rödbetsoppa med morötter och ingefära. En klick creme fraische och vitlöksbröd.

Jag kämpade på med min text och diverse tråkig bokföring. Sedan var det dags för mellanmål. Jag rostade kastanjer i ugnen. Och testade att göra som bloggläsaren Binki tipsat om – strunta i krysset och dela dem rakt över. Det var såklart väldigt gott!

Och så hämtade jag ungarna på skolan och dagis. Där var stämningen hög med fina snögubbar på förskolegården. När vi kom hem stannade vi ute och hade snöbollskrig och åkte pulka.

När det började skymma släppte jag ut Melker och tog in posten.

Till middag åt vi risgrynsgröt och sedan badade barnen badkar medan jag möblerade klart i Bertils rum. Han möblerade om på egen hand i helgen och nu ställde jag iordning några sista grejer och monterade om lampor på sina nya platser. Alltid känsligt att vara inne och peta i barnens rum – jag tycker verkligen att de ska få möblera och göra om som de vill – men när jag visade resultatet för Bertil fick jag höra att det mina förändringar var mega-oändligt-bra så det verkade ha gått hem i alla fall.

Klockan sju la vi oss i dubbelsängen med utmärkta serietidningen Koko och en Pettsonbok. När jag läst färdigt fick de lägga sig i sina egna sängar. Och jag smet ner och kokade te och plockade fram min förpackning fransk nougat. Och nu ligger jag här och moffar i mig den medan jag skriver!

Ja, det var min torsdag i bilder det.

Det här är så mysigt att jag smäller av! Idag har snön vräkt ner utomhus och allting har blivit inbäddat i bomull. Varje år när den första snön faller är det som att någonting inuti mig säger – Ja, det är så här det ska kännas! Jag blir alldeles lugn och harmonisk och avslappnad av snön. (Om jag inte måste halka fram i snömodd i klackskor eller tjorva med cykeln på någon oplogad cykelbana det vill säga).

Ja här ser ni. Jag hann inte ens skörda in alla kryddor jag planerat att ta rätt på.

Melker drabbades av snöeufori han också och for omkring och sprätte med benen och pinkade in revir. Minns så väl första gången han såg snö som valp – då sprang han och kastade sig på mage och gled runt i allt det vita.

Verandan har förresten aldrig varit finare än den är nu! Min pärla.

Tjusningen med olika årstider – kolla bilderna!

I månadens nummer finns det ett himlarns fint julreportage i Allt i Hemmet – gjort i mitt hus!

Av dessa bilder blir jag så sugen på att dra fram granen IDAG och börja pynta. Speciellt som snön faller utanför fönstret.

I Amelia Jul som nu finns i butik har jag i vanlig ordning två uppslag med pyssel och recept och fina jultips!

Tidingen Junia finns nog inte i ute längre men även där blev det ett fint reportage. Älskar två saker med omslaget: att jag blir titulerad som entreprenör och att jag inte ler. Är så befriande att inte bli ombedd att  smila upp mig på alla bilder.

Jag försöker skopa i mig all sol jag bara kan dessa dagar. Står på berget och blundar mot de svaga strålarna. Söker ljuset i alla fönster och den korta stunden jag väntar tåget.

När man får mindre av något så uppskattar man det mer. Jag har aldrig uppskattat solen mer än den här hösten.

Är jag rädd för döden?  Blir sorg lättare att bära med tiden? Jag och Erica har fått många lyssnarfrågor om döden. Det verkar vara ett av de ämnen ni poddlyssnare helst vill höra mer om. Den här veckan följer jag med Erica till hennes släktgrav och vi funderar över sorg, förlust, saknad och kanske ett liv efter detta.

Det var så mysigt när Jakob här om kvällen eldade ett stort bål med ris som vi haft liggandes. Hela gården sprakade i guld och gnistor.

När jag kisade kunde jag nästan tro att det var en sen Valborgsnatt. En kylslagen vårkväll då hela den långa sommaren fortfarande finns framför en.

Jag rös lite när jag tänkte på att vidriga november istället väntar. Dock är jag ju en julälskare av rang – så jag fokuserar på att november är transportsträckan som tar oss till underbara december. Då man får jula loss och fullständigt gå banananas med dekorationer, slingor och granrisdoft.

Idag har jag haft en arbetssöndag. Min kompis Susanne kom hit och vi fotade mat hela dagen. Det var så otroligt roligt och inspirerande. Och jag tycker att det är skönt att som omväxling fota andra människor och sånt som de skapar – och inte bara dokumentera vad jag själv gör. Men eftersom vi fotade ute blev jag fullkomligt nedkyld så nu ligger jag i soffan och tinar upp med dubbla täcken och en stor kopp varm choklad.

Kvällar så kalla att bara julrosen klarar av dem…

Nu ska ni få receptet på en underbart god och saftig lingonkaka i långpanna. Ät med vaniljvisp som en efterrätt – eller skär i bitar och ät som en vanlig kaka.

Det speciella med den här kakan är syran och beskan från lingonen – i kombination med mandelmassans sötma och den saftig kakbotten.

Det här är rekordgott!

Lingonkaka

Print

Ingredienser

• 100 g smör

• 3 dl mjöl

• 2 tsk bakpulver

• 1 dl strösocker

• 1 tsk mortlad kardemumma

• 1 ägg

• 2 dl mjölk

• 150 g mandelmassa

• 3 dl lingon (frysta eller färska spelar ingen roll)

Print

Gör så här

• Sätt ugnen på 200 grader.
• Skär smöret i mindre bitar. Blanda ner mjöl, bakpulver, socker och kardemumma och nyp ihop med smöret till en smulig deg.
• Vispa ägg och mjölk i en skål och häll ner i mjölblandningen. Riv mandelmassa på ett rivjärn och blanda ner den också. Häll i 2 dl lingon i smeten. Smör och bröa en ugnsfast form (typ lasagneform i storlek) och häll sedan den sista decilitern lingon ovanpå kakan. Grädda i mitten av ugnen i ca 30 minuter.

En annan favorit är Kanellingonbullar – mitt recept finns här!

Bind en girland av lingonris!

Imorse tog jag med mig Folke och hunden ut och plockade lingon. Finns så mycket lingon häromkring och ingen annan verkar plocka.

Folke kämpade på bra men åt helst en massa kråkbär

Nattfrost på lingonen. Lingon kan man plocka ända tills snön lägger sig.

Vi plockade några liter…

Sedan gick vi hem och rensade

Det gick undan!

Lite av bären använde vi för att koka lingonsylt

Lite av bära sparade jag för att testa att ta fram ett recept på en lingonkaka. Experimentet blev lyckat så receptet kommer upp på bloggen strax!

Receptet på lingonkakan

Idag har jag varit i stan och spelat in pod med Erica. Jag var knallig i rosa halsduk. Och olika stora hundtandsmönster. Älskar detta mönster. Vill ha det på allt!

Men fy vad kallt det var – sju minusgrader när jag vaknade och på eftermiddagen när jag körde hem från stan så snöade (!) det. Inte så mycket – men ändå. Vitt flor på marken.

Jag skulle ha åkt bort denna helg på en jobbresa som blev inställd i sista stund. Det var tur i oturen för jag behövde verkligen vara hemma med mina barn några dagar och komma ikapp mig själv.

Imorgon ska jag baka paj och lägga puzzel har jag bestämt. Lagom lördagssyssla.

Mer hundtand! Mer rosa! 

Det är så fint att få märka hur det jag ger barnen ger de vidare till varandra. Jag stryker Bertil över kinden och håret. Håller armen beskyddande runt honom och pussar på ett särskilt sätt, där han sitter bredvid mig i framsätet på bilen. Senare hämtar vi Folke och jag ser Bertil stryka med handen över kinden på Folke, hålla armen beskyddande runt honom och pussa honom på ett alldeles särskilt sätt.

Det är så fint att få vara mamma just nu. Barnen är i en underbar fas. Snälla med varandra (framförallt är storebror snäll) de är roliga och kramiga. Jag blir så glad över att se dem lära sig nya saker. Som Folke som plötsligt lärt sig skala mandariner. Eller Bertil som lärt sig hoppa hopprep, förstå hur plus och minus fungerar och dyka under vattnet och inte bli rädd. Som kan göra sin egen frukost på morgonen och som tålmodigt hjälper lillebror att slå igång paddan för att se på film – och blåser på hans mat när den är för varm.

I den fas som barnen är i nu skulle jag gärna ha haft tio stycken ungar till. Så mycket lättare och roligare allting blivit sedan de blev lite större!

Härom dagen kom Damernas Värld förbi för att göra ett reportage. Eftersom man alltid vill ha lite fint när man får gäster tog jag mig samman och möblerade om och fixade iordning här hemma.

Nu går jag bara runt och njuter av ordningen. Orkade till och med sortera bokhyllan, hallgarderoben och badrumsskåpet när jag höll på. Kors i krösamoset.

Vet inte om jag visat min nya gamla fåtölj jag fyndade på loppis för en femtiolapp? Sjukt nöjd!

Nu har vi satt i alla innerfönster i huset och den där sköna transparenta känslan på sommaren – med fågelkvitter som hörs inomhus – är nu definitivt borta. Men det finns något fint med den här tiden. Då hemmet blir en borg man vill barrikadera sig i.

Man fyller kopp efter kopp med te

…och tänder vartenda ljus man kan hitta!

Höstfint på trappan

Nu ska ni få se på lite nya favoriter i sminkväskan. Somligt är köpt på vinst och förlust – annat på rekommendation från duktiga makeupartister. Några saker har kommit i form av pressutskick.

Jag är hemskt förtjust i min nya foundationborste från Sephora. Köpte den i New York (från deras eget sortiment) och den är riktigt bra när man vill ha en mer täckande look just eftersom att den har så kort, tät borst. På Sephora köpte jag också den lilla rosa läppennan “Pale pink”. Bra för att den är så kort (de räcker ju ändå i evigheter) och en lagom rosa nyans som är pastellig snarare än neonig.

Den vita mascaran “False Lashes Maximiser”kommer från MAC och är en fibermascara man stryker på fransarna innan den svarta mascaran. Den ger världens volymboost och härligt kladdiga fransar. Lite sextiotaliga sådär.

Från Bobby Brown kommer läppstiftet i hallonkorall “Retro Coral” som ger en mild fin färg som inte är allt för täckande. Den gör sig bra ihop med cremerouget “Cool glow” från Elisabeth Arden. Fint med olika toner på rouge och läppar.

Det transparenta pudret Prep+Prime från MAC blev jag rekommenderad av en makeup-artist. Det använder jag för att minska blänk men även pudra under ögonen. Pudrar jag inte under ögonen löser min mascara upp sig på fem röda.

Är också svårt förtjust i parfymen Warm Cashmere från Clean och Ansikskrämen från Tistel av Evalena som har en skön formula och återfuktar torr vinterhud.

Ja, det var beautynyheterna hemma hos mig!