Man får ta sig lite tid vid läggningen på kvällen för det är då alla berättelser kommer. Stort och smått som hänt under dagen. Jag brukar försöka fråga vad som var bäst under dagen? Det kan vara att ha fått lasagne till lunch eller att bästa kompisen sa något roligt. Jag brukar också fråga om det hänt något mindre bra ? Det kan vara att det blev äcklig kalkon till lunch, eller att något barn tog ens favoritsak när man skulle leka.
Jag övar mig på att inte komma på lösningar eller försöka släta över det där tråkiga. Man vill så gärna det. “Det blir säkert godare mat imorgon. Nästa gång får du säkert ha din favoritleksak ifred”. För ibland vill man ju faktiskt bara höra att någon säger “Ja, jag förstår att det kändes tråkigt. Jag blir också ledsen när någon tar mina favoritsaker”.
En dag när jag var ledsen över en vän som gjort mig besviken kom min son på mig med att gråta. Jag förklarade (på ett väldigt enkelt sätt) vad som hade hänt och hörde honom säga “Jag förstår att det kändes tråkigt mamma, jag blir också ledsen när min kompis gör sådär mot mig”.
Och tänk att de enkla orden av medkänsla tröstade mig bättre än något jag själv kunnat komma på att trösta mig med.
12 svar
Så klokt sagt av honom!
Åh vad fint tänkt!
Och så himla fint sagt av din son. Tänk att vi kanske äntligen är på väg att skapa en värld där en får vara som en är och känner. Kanske att barnen när de sedan är vuxna slipper gå kurser eller liknande för att lära känna sina känslor igen:). Du verkar vara en superfin förälder!❤️
Så klokt och medkännande av din son! ❤️ Och fint och riktigt tänk av dig i din uppfostran – det är ju oftast medkänsla och förståelse man bäst behöver, inte lösningar. Eller i alla fall inte först.
Det är samma här hemma, just innan han somnar 6-åringen så kommer de här små berättelserna om hur dagen har varit. Har jag försökt fråga tidigare under eftermiddagen så får jag bara ”bra” eller ”jag kommer inte ihåg” til svar men vid läggdags då lättar han hjärtat lite.
Älskar de här reflektionerna om hur du umgås och pratar med barnen! Blir så inspirerad och försöker lägga det på minnet så jag kan göra likadant 🙂
Jag lärde mig som liten att jag måste förbättra saker när mamma mår dåligt. Att jag måste fixa den. Nuförtiden jag försöker lära mig att jag kan prata om sådana saker som gör den andra ledsen eller arg. Att (besvärliga) känslor är ingenting man måste undvika eller “fixa” och att jag är inte ansvarig för andras känslor. Du lär dina söner viktiga kunskaper.
gud vad fint det där med din son <3 håller med om att det är viktigt att bara bekräfta ibland. tycker själv att det kan vara väldigt störande och o-tröstande när en person är fööör lösningsorienterad när man har ett problem. de menar såklart bara väl men det kanske inte alltid är vad man behöver, en lösning som kanske ändå inte finns
Nej men åh, vad fin din pojke är <3
Det här behövde jag höra! Tack Bertil!
Vilket bra inlägg! Vad fint med kvällstund och bekräftelse, så viktigt å klokt att inte släta över de bekymmer barnen har ? Så otroligt fint när man hör barnen ta efter såna fina utryck av empati. Ska bli bättre på att lägga i tid så nan inte behöver stressa med å släcka nattlampan för att lilla barnet ska få sin sömn. Tack för påminnelse om detta Clara!!
Viktiga saker du skriver om! “Kvällsstunden” är verkligen viktig tid! Det är inte alltid barnen har lust att prata när man t.ex. vid matbordet frågar hur dagen har varit. Men när man ska säga godnatt kommer det ofta! Så är det även med mina tonåringar 🙂 När de öppnar “dörren till samtal” vill jag verkligen vara närvarande. Och viktigt att man klarar att lyssna utan att komma med lösningar. Man vill ju så gärna “fixa och ordna” men ofta är lyssnandet det bästa och viktigaste.
Åh ja! Kvällssamtalen är ofta några av de finaste och djupaste. Barnen är inte lika upptagna med alla lekar de ska leka och vem de ska iväg till. De ska sova och inget annat är “tillåtet”. Då lugnas aktiviteten och tankarna får utrymme.
Det är ofta min man som lägger lillkillen och jag brukar sitta nere och mysa när jag hör deras samtal.