Fem fina sällskapsspel för hela familjen

Den här julen har vi spelat massa sällskapsspel. Den äldsta vid bordet har varit åttio år och den yngsta sex – så man har fått bra känsla för vilka spel som funkar över åldersgränserna. Så nu tänkte jag tipsa om fem favoritspel hos oss. 

Bandu är ett spel för 2-4 spelare eller lag. Från åtta år men med lätt modifierade regler kan mindre barn också hänga med i spelet. Man ska helt enkelt bygga det högsta tornet av träklossar i osannolika former som kulor, pyramider och stora romber. Man kan köpa eller bjuda ut en egen kloss på auktion – eller ge bort en riktigt taskig kloss till sin motspelare för att sabotera. Tornen blir fantasifulla och fina och man sitter som på nålar precis hela spelet! Här gäller det att vara fingerfärdig och samtidigt strategisk. Ett spel som är enkelt att förstå, men med möjlighet till flera olika varianter och upplägg. Det här gillade jag så mycket att jag omedelbart gick och köpte ett eget.

Dobbel är ett spel med enkla regler som går lätt att lära. Här premieras snabbhet och goda reflexer. Dobbel innehåller ett femtiotal olika kort, som alla visar ett antal symboler och bilder. Finessen är att varje symbol endast existerar på två av korten. Genom att försöka hitta symbolerna som liknar varandra får man ett rappt, roligt och utmanande spel! Lagom från 6 års ålder och kan spelas av 2-8 personer. Spelet kommer i en rund liten plåtask så den är perfekt att ta med på resor.

Dixit är ett supermysig spel med fina illustrationer. Rekommenderas från åtta år men vår sexåring älskar detta! Man behöver vara åtminstone tre spelare men fem-sex gör spelet ännu roligare. Alla spelare får ett gäng kort i sin hand. Bakom varje bild finns en historia –  en mystisk ledtråd/gåta som sagoberättaren i spelet hittat på och som de andra ska lyckas para ihop med rätt bild. Men du får akta dig –  för endast en av bilderna är rätt – resterande är fällor gillrade av dina medspelare.

Det är ganska svårt att förklara närmre vad Dixit egentligen går ut på – men det är i alla fall ett otroligt mysigt, fantasifullt, och klurigt spel för hela familjen. Och det är inte givet att störst är bäst – när vi spelade vann barnen oftast! Stort plus för fantastiskt fina illustrationer på spelkorten och att tempot är lugnt för de som inte gillar hets.

Vildkatten är ett spel perfekt för barn i förskoleåldern. Spelet består av en stor spelplan med 300 bilder och en låda med brickor föreställande likadana bilder – som snabbast möjligast ska kunna paras ihop. Vildkatten ger många timmars familjeunderhållning och reglerna är enkla att förstå även för de minsta. Här har faktiskt barnen en fördel framför de allra äldsta spelarna – att vara riktig kvicktänkt är en bonus.

Uno är ju en odödlig spelklassiker som typ alla uppvuxna på 80- & 90-talet spelat på fritids och förskola. Det är lagom från sju års ålder ungefär (fast Bertil har spelat det sedan han var fem så det funka för mindre barn om de kan siffror). Ett toppenspel för att bli bättre på sifferföljd och precis lagom utmanande tempo för barnen utan att bli tråkigt för vuxna! Uno kan 2-10 personer kan spela spelet samtidigt!

Tacksamhetsdagboken

När Oprah började sändas på eftermiddagarna i Sverige tittade jag slaviskt. Det kan låta märkligt eftersom att jag gick i mellanstadiet och målgruppen för programmet snarare var amerikanska hemmafruar och äldre damer. Men jag lärde mig så mycket av Oprah! Och mest minns jag ett avsnitt där Oprah pratade om att hon börjat med en ny vana som fullkomligt förändrat hennes liv: Att skriva tacksamhetsdagbok. Att varje dag lista saker hon kände tacksamhet inför.

Eftersom jag var en väldigt lillgammal mellanstadietjej så bestämde jag mig för att göra samma sak. Och det har jag gjort sedan dess. I perioder har jag skrivit ner det, i perioder bara rabblat det för mig själv. Bloggen kan också fungera som en sådan dagbok. För med bloggens hjälp upptäcker jag vackra, bra saker jag vill fotografera och skriva några rader om. Jag läste faktiskt nyligen någon undersökning som visar att folk som fotar av sin mat njuter mer av maten. Det förklarar ju ett och annat.

Jag reflekterar mer över vad som är bra sedan jag börjat stanna upp och dokumentera det. Och blir också gladare och nöjdare. Ett skifte sker när man bestämmer sig för att leta efter källor till tacksamhet istället för källor till irritation. Det må låta floskelfånigt men så är det. (OBS att jag fortfarande ofta är irriterad – och njuter av det – men det får jag berätta om i ett annat inlägg).

Här är saker jag är tacksam över just idag. 

  • Att jag genom Jakob fått lära känna en helt ny släkt som jag tycker så mycket om och där jag alltid känner mig så uppskattad och välkommen. Kan inte föreställa mig mitt liv utan Jakob – men lika lite utan hans familj.
  • Att jag hade kalla makaroner kvar i kylen från igår och att jag snabbt kunde ställa fram dem när Folke började akut-gnälla över att han var hungrig.
  • Att det vräker ner snö utanför fönstret.
  • Att jag fick med mig en burk pepparkakor från Jakobs mormor. Som jag kan doppa till kaffet.
  • Att jag fick förmånen att hjälpa en vän med ett jobb imorse och att hon blev så glad.
  • Att jag har så sköna (visserligen svinfula) powerboots att ha på mig när jag är ute och pulsar i snön.
  • Att min nya favoritklänning från Eljest är så gosig och skön att gå runt i här hemma.
  • Att höra barnen förhandla om leksaker med sina gulliga små röster och märkliga argument.

Vad är du tacksam över idag?

Så tycker Du som läser bloggen!

Alltså ni är ju helt otroliga! Jag gjorde en läsarundersökning i mellandagarna för att få en bättre bild av er följare och vad ni vill se på bloggen. Över 4000 läsare tog sig tid att svara på frågorna! Tusen tack. Jag har fått ovärderlig input och massor av nya idéer.

I en av frågorna bad jag er beskriva vad som särskiljer Underbaraclara från andra bloggar. Era svar matade jag in i en app som förvandlade texten till detta ordmoln. Genuin, Äkta, Jordnära, Vettig, Ärlig, Trovärdig och Genomtänkt var de omdömen som oftast återkom. Blir så otroligt glad över det!

Här kommer lite mer intressant information om er läsare baserat på era svar. Man får ju helt klart ta statistiken med en nypa salt – ändå är den en intressant fingervisning!

70 procent av er som läser min blogg har läst den i fem år eller längre. 26,9 procent har läst den i mellan åtta och elva år!

99, 2 procent av er som läser identifierar sig som kvinnor. 76,4 procent av er är mellan 25-44 år gamla. 64,7 procent av alla läsare har barn. Hälften av er bor i villa eller radhus och  64 procent tycker att bloggen helst ska uppdateras en gång per dag – varken mer eller mindre.

62 procent av er som läser min blogg följer mig också på instagram. 42 procent har köpt någonting ni sett på min blogg. 54,1 procent tycker att reklam på bloggen är bra så länge den är relevant – ja HELA 99,1 PROCENT av er är positiva till reklam som finansieringsmodell – hellre än att betala en slant för att slippa den. Det var fint att höra att det finns förståelse för tiden det tar att driva en sådan här plattform – och att jag måste kunna hitta intäkter.

De tre i särklass populäraste kategorierna på bloggen är Hem & Inredning, Clara reflekterar och Clara ryter ifrån.

När jag frågade vad ni ogillade med bloggen spretade svaren. Och några saker ni ogillade var precis vad andra poängterat att de gillat. Men svar som återkom flera gånger med liknande formuleringar var att ni stör er på

  • Läsare som skriver dumma kommentarer och kapar kommentarsfältet
  • När det blir mycket reklam på kort tid
  • När saker dubbelpubliceras på både blogg och instagram
  • När jag är alldeles för tvärsäker i mina åsikter

När jag frågade vad ni önskar få mer av ville ni bland annat ha inlägg med

  • Fler foton där jag också förekommer i bild
  • Fler personliga vardagsreflektioner på bloggen
  • Fler youtubeklipp av olika slag
  • Färre tillrättalagda bilder på instagram
  • Längre poddavsnitt
  • Fler instastories och gärna med mig pratandes i bild.

Och så fick jag en massa förslag på konkreta blogginlägg, teman och ämnen att ta upp på bloggen, podden och youtube. Ja, jag har en bank med material för hela det kommande året tror jag. Helt ovärderligt. Är så peppad på att komma igång.

Att utse vinnaren av det lilla priset för bästa svar var verkligen inte så lätt. Men kittet med alla mina böcker och ett gäng sköna beautyprodukter får Sussie Nilsson som kom med en fin ide (som jag dock inte vågar dela med mig av innan jag hunnit implementera den på bloggen).

Återigen – tusen tack för att ni tog er tid att ge så kloka, uttömmande och tänkvärda svar. Ni är ju bäst!

Hemkomst

Idag packade vi då ihop oss och körde hem till Jakob. Alltid tråkigt att åka men alltid härligt att komma hem. Det räcker med några dagars bortavaro för att se hemmet med nya ögon. När jag packat in alla resväskor, julklappar, prylar och pinaler kom barnen in i ett sällan skådat lek-il.

De har haft fullt upp hela eftermiddagen med att testa alla nya grejer de fått och strössla ut dem runt huset.

Själv har jag slumrat på soffan, i badkaret, framför datorn och i soffan igen. Jag är så trött att ord inte kan beskriva det. Till lunch gjorde jag i alla fall dopp i grytan med stark senap och massa smör. Är inte det här världens fulaste maträtt så säg?

Jag är så glad för att vi får gäster som kommer och hälsar på och stannar över. Till nyår kommer min bästis med familj och sedan kommer min syster och hennes äldsta dotter hit en vecka över trettonhelgen. Jag gillar att dra ut på umgänget under julen så att jag känner mig riiiiktigt ledig.

Snöpromenad

Vaknade helt förvirrad tidigt imorse av att Folke ville stiga upp och leka. Jag lyckades lura honom att ligga och gosa med mig ett tag men sedan smög vi ner i vardagsrummet och han fick kolla på film medan jag kollade på brasan i kaminen och halvslumrade. Vaknade sedan förvirrad en andra gång av den plötsliga hågkomsten av en Expressenkrönika som skulle in. Så det var bara att sätta igång och skriva. Fast först lite promenad runt byn. I så långsamt tempo som mina hostiga lungor tål.

Det är så trevlig att promenera i någon annans by än sin egna som omväxling. Man blir ju lite trött på utsikten hemma efter ett tag.

Mellandagarna borde vara dubbelt så många för det är en sådan skön stämning. Går runt i pyjamas, barnen är nöjda och leker med alla nya saker och så en massa goda matrester från julbordet som man kan proppa i sig.

Tack för alla svar i min läsarenkät förresten. Om du inte har svarat får du hemskt gärna göra det här. Den är öppen någon dag till!

Ett arbetsår för oss

Jag fick frågan om hur ett arbetsår ser ut för oss – både med vanligt jobb och jordbruket. Självklart kan jag skriva om det.

Den här tiden precis efter jul är det som lugnast för både mig och Jakob. Ännu går det inte att odla, annonsörerna har inte kommit igång, det är för mörkt för att fota böcker och få föreläsningar sker den här årstiden. Så de veckor som nu kommer är vår lilla ”semesterperiod”. Även om vi båda jobbar varje dag är det i halvfart och med mer tid för kontemplation. Jakob håller i en del yogalektioner och just den här vintern jobbar han också halvtid som sjukgymnast. I januari försöker jag sätta mig med en kalender och blocka semestern för året. 10-12 veckor per år vill jag ha. Det kan låta väldigt mycket – men då är det ju ingen ”riktig” semester jag tar. Bloggen, instagram och podd fortsätter i regel ändå. Men under den tiden försöker jag att inte ha några jobbmöten eller jobbresor och har mailen på autoreply. Det innebär ett betydande inkomstbortfall – men så får det vara.

Men sedan i mars drar det hetsiga arbetsåret igång igen. Fröer ska beställas, plantor dras upp, odlingsplaner läggas. Massor att göra med jordbruket för Jakob – och massor att göra för mig med fotograferingar och högsäsong för annonsörerna. Jag försöker dock boka in en tidig semester. På sommaren får jag ha huvudansvaret för barnen eftersom Jakob arbetar med jordbruket och jag är långledig. Jag älskar den tiden på året – sällan känner jag mig mer sammanlänkad med naturen. Att genom ett öppet fönster höra mumlet från Jakob och Albin som arbetar  ute på åkern, se hönsen sprätta nöjt i gräset och griskultingarna komma till gården. Det är lycka!

Under sommaren jobbar Jakob ofta från sex på morgonen fram till lunch. Då tar han en paus så vi kan umgås allihopa. Vi kanske åker och badar eller gör någon utflykt tillsammans. Sedan vid halv fyra börjar han jobba igen och jobbar ofta ganska sent på kvällen. Han ordnar även kvällskurser i yoga och yogaretreats. Jag fixar middagarna och sköter barnen och reser runt till släkten en hel del.  Jakob följer med i den mån han hinner. Den här årstiden lever vi närmare Albin och Ulrika som vi driver jordbruket med. Vi sladdar förbi varandra flera gånger om dagen, lånar någon grej, sitter och surrar en stund över kaffe eller äter middag ihop medan barnen leker. Det är så fint.

På sensommaren och hösten är det skördetid och våra matvanor förändras kraftigt. Vi försöker äta av allt färskt som finns på gården och aldrig är jag väl mer hälsosam. Nu börjar vi leverera våra matkassar på prenumeration till hungriga, hippa Umeåbor och restauranger. Jakob och Albin packar skåpbilen full och åker iväg på torsdagarna för att leverera.

För mig börjar en ganska hektisk men ändå skön tid eftersom barnen återigen går i förskola och jag får tid att jobba ostört. På senhösten börjar dock resesäsongen. Jag har som mest föreläsningar bokade i oktober och november så då rantar jag runt i Sverige. Jag tycker mycket om att se nya platser men jag gillar egentligen inte att vara hemifrån så det är en svårlöst ekvation. Året om arbetar Jakob också i mitt företag och hjälper mig med administration, att hålla ordning på mina saker, göra inköp och serva tekniken.

På senhösten jobbar Jakob i Spanien eller Turkiet, som sjukgymnast med rehabilitering av strokepatienter. Tre till sju veckor brukar det bli och jag och barnen försöker vara där i alla fall några av dem. Men egentligen vill jag inte vara borta så mycket från mitten av november fram till jul eftersom det är min favoritårstid. Dessutom infaller i december bloggens andra högsäsong med massor av läsare och massor av annonsörer som vill synas. Och då gäller det att passa på – för det är av de intäkter jag drar in under den här perioden som jag sedan ska leva under stillsammare januari och februari.

Ja, så ser ett jobbår ut för min familj på ett ungefär. Upp och ner och jag älskar varje årstid!

9 mest gillade instagramposterna!

Under året har jag publicerat 466 inlägg på instagram och fått 1,042 000 likes. Över en miljon likes av mina 68 000 följare alltså – vilket fantastiskt engagemang! TACK för att ni följer mig på @underbaraclaras där jag postar högt och lågt. Trams, djupare funderingar och en och annan instastory. Här nere följer de nio mest gillade instagramposterna med text och bild. Placering 9-1! Det visade sig att vinterskrudade verandor gjorda för punsch var ett vinnande koncept…

5835 likes och 84 kommentarer.

Lyckan och lugnet jag känner i kroppen så fort snön kommer! Går ej att beskriva <3 sjukt mysigt!

5916 likes och 116 kommentarer

Jag är som en jobbig förälder som postar för många bilder på sina barn. Bara att mitt barn är en veranda.

5918 likes och 98 kommentarer

Långt hår. Sneda tår. Äppelkinder och stora händer. Mjuka lår och krokiga tänder. Mage som en vetedeg. Ofta rädd men sällan feg. Glömmer aldrig en oförrätt. Hoppar aldrig en efterrätt. Håller trots förlossnings tätt. Gör ofta fel men tänker rätt. Jahaja. Där har du mig. Vackert skaldat

5966 likes och 86 kommentarer

Kan jag inte vara få stanna i det här? I det stillsamma vita. Fridsamma lugna. I det mörka. Älskar de korta dagarna och att få vara inne och känna mig varm och trygg på den plats där allt är utvalt med omsorg och där alla skavanker är minnen av något.

6530 likes 49 kommentarer

#womensmarch

7662 och 123 kommentarer

Kärt återseende av hund idag. Melker har varit med Jakobs lillebror när jag varit själv med barnen. När vi sågs bröt han nästan ryggen av allt lyckligt viftande.

8230 likes och 209 kommentarer

En hederlig toalettselfie. Det var inte igår. Men fy satan vad snygg jag är 

8908 likes och 279 kommentarer

Förlåt. Jag inser att ni måste vara väldigt trötta på bilder av mitt hus. Men kunde inte låta bli att knäppa denna fina när jag tog in tidningen på morgonen.

23 335 visningar och 71 kommentarer

Nu snöar det igen <3

Julafton utan bildbevis

Hoppas ni haft en fin julafton allesammans! I år firade vi med Jakobs släkt i hans mormors by så vi åkte dit dagen före julafton. Så härligt att vara tillsammans – vi blir femton stycken när alla är samlade. Jag tycker visserligen om att själv ordna jul – men ibland är det också skönt att resa bort och slippa alla förberedelser.

Tänk att jag inte tog en enda bild på julafton! (Förutom denna selfie tagen med mobiltelefon alltså). Tog inte ens fram kameran. Hade en tanke om att fota barnen i sina julfina kläder framför granen – men den ena ville hellre ha på sig mjukiskläder och en röd scarf runt huvudet och den andra bröt ihop för att jag inte tagit med någon finklänning utan bara skjorta (fail!) så han hade långkalsonger på sig. Jaja. Det blev inga fina bilder men en minnesvärd jul ändå.

Nu har Jakob åkt hem för att jobba lite men jag och barnen är kvar några dagar till. Vi spelar spel, åker pulka och jag äter ungefär ett dussin småkakor till frukost, mellanmål och kvällsfika varje dag. Mycket trevligt!

Svara på min läsarundersökning!

Jag strävar hela tiden efter att göra en bättre blogg. Att fundera på förändringar och förbättringar är ju otroligt roligt – men också lite svårt eftersom jag ibland trevar i blindo. Ni är visserligen väldigt bra på att komma med feedback och konstruktiv kritik – men ibland skulle jag vilja ha möjligheten att få en helhetsbild av önskemålen.

Därför har jag satt ihop ett litet frågeformulär som jag skulle bli SÅ glad om du som läser min blogg vill svara på. Det tar ca 3-5 minuter och du kan vara anonym. Men för dig som lämnar din mailadress ordnar jag en tävling med en liten tack-vinst. Vinner gör den som kommer med lite extra vettiga synpunkter i formuläret. Både ris och ros är självklart välkommet.

Här kan Du fylla i min Läsarundersökning 

Nyårslöften för 2018

Nu har jag funderat lite på mina nyårslöften för 2018. Det känns viktigt att löftena faktiskt känns snälla och meningsfyllda  – annars kommer man ju aldrig orka efterleva dem.  Tidigare nyårslöften har varit att få ordning på min teknik – datorer, kameror och backup-system. Träffa min släkt mer eftersom det gör mig glad, vila oftare och läsa fler böcker. Detta är vad jag kommit fram till att göra i år.

Mitt första löfte lyder Mer kultur. Det gäller det att fylla på med ny inspiration för att inte fastna i samma maner och upprepningar när man har ett kreativt jobb. Och jag kan verkligen sakna inspirerande kulturupplevelser. Jag är uppvuxen med sånt- pappa spelade i symfoniorkester så konserter gick vi ofta på. Mina föräldrar drog också med mig på teater, balett, musikaler och opera. Ja, alla möjliga kulturupplevelser. Och eftersom jag själv gick musikgymnasium och spelat teater i åtta år gick jag ju på många konserter och föreställningar ordnade av kompisar. Men nu går jag inte på någonting längre, utom möjligen museum ibland. Då har ändå Umeå ett fantastisk kulturliv. Det känns fattigt att ha det så här, så mitt löfte är kolla igenom årets teater och konsertprogram och köpa två biljetter till 3-4 föreställningar under året. Sedan bjuder jag med mig en kompis varje gång och kombinerar således kompishäng med kultur och inspiration

Mitt andra löfte lyder Exponeras för ny kunskap. Något vi kommer göra på Studio Lidström&Nyberg är okonferenser. Alltså konferensdagar där deltagarna själva genererar innehållet. Alla på kontoret (som vill) får en slot på ca 45 minuter då de kan prata om något de kan extra bra – varumärkesbyggande, färglära, storytelling, måluppfyllnad etc.  Detta är jag så himla peppad på för jag älskar att lära mig nya saker av kunnigt folk. Och inte minst på företagsfronten kan man ju behöva lite nya kunskaper och infallsvinklar. Mitt andra nyårslöfte blir således att oftare försätta mig i situationer där jag har möjlighet att lära mig nya saker.

 Jag tror att det kommer bli väldigt roligt och utvecklande att uppfylla dessa nyårslöften! 

Julefriden

Sådan julefrid råder nu! Alla paket inslagna, huset ordentligt städat (nåja…kolla inte så noga i hörnen) och släkten samlad.

Igår firade vi in julledigheten med våra grannkompisar Stina och Emil och deras dotter. Jag hade tänkt dokumentera med det blev så trevligt att det inte hanns med.

Vi satt uppe sent, sent och surrade. Och medan la sig Bertil och Folke i soffan och somnade med fötterna i vädret.

En perfekt inledning på jullovet. Jag somnade som en gris vid tvåtiden på natten.

Och strax innan nio imorse blev jag väckt av Bertil och Jakob som kom med glöggte och lussekatter på sängen. Så himla fint!

Ifall vi inte hörs något mer innan julafton får jag önska God Jul till er allihopa – hur och var ni än firar! 

Fuskfudge – ett snabbt och smarrigt julgodis!

Sticker in med ett snabbt julgodis att göra så här dagen innan julafton. Den här fuskfudgen är underbar i konsistensen och inte allt för söt. Men välj en kvalitetschoklad istället för blockchoklad i smeten – det gör hela skillnaden på smaken.

Du behöver (ca 50 stycken):

50 gram smör

3 dl strösocker

3 dl vispgrädde

1 dl ljus sirap

100 g mörk kvalitetschoklad (gärna minst 70 % kakaohalt)

En nypa salt

Gör så här:

Smält smöret i en kastrull och häll på strösocker, vispgrädde och ljus sirap. Låt koka tills smeten klarar kulprovet. Hacka chokladen i mindre bitar och rör ner i smeten med en liten nypa salt (det balanserar smakerna). Häll genast upp i en ugnsform (typ gratängform) klädd med bakplåtspapper. Låt stelna och skär sedan i kuber. NJUT!

Kärvat och klart

Idag har jag gjort min sista arbetsdag innan semestern. Det började med omslagsplåtning för en tidning och sedan diverse mail som behövde besvaras. Och lite av det sista julstöket passade jag på att göra på lunchen.

Såklart ska fåglarna också få något gott till jul! En kärve sattes upp under fågelbordet.

Kolla hur mycket snö som kommit på taket förresten!

Grävde fram min fem år gamla kappa från Monki för att börja använda igen. Den håller än och som en bonus ryms det obegränsat med koftor under.

Jag älskar att vi har så fria jobb. Jakob och Albin åkte på skidtur och hade jobbmöte i skogen. Jag passade på att svänga ihop en chokladkola medan jag stämde av det sista jobbet i telefon med Erica – nu inför jullovet. Bra fredag!

 

Jullov!

Det ska bli så härligt med jullov! Idag går jag på 20 dagars semester där jag ska vara hemma med barnen. Jag har tänkt bjuda hit kompisar på middag och fika nästan varje dag. Göra ledigheten lite extra ledig genom att ta mig tid att umgås med folk jag tycker om. Och så ska jag göra massa typiskt bra vintersysslor.

Bertil får nya skidor i julklapp och Folke får ärva hans gamla. Så jag tänker att vi ska åka längdskidor. Och skridskor – för det har vi gjort alldeles för lite. Jag har liksom glömt bort att man kanske måste göra sportiga saker med barnen för att de inte ska känna sig utanför och efter. Sport är det jag har minst intresse för i världen så jag får verkligen lägga manken till nu (hittills har jag ju mest låtit dem måla, pyssla, dansa och hålla på med musik) men jullovet känns som en bra tid för att öva nya färdigheter.

Nå ja. Någon dag ska jag jag också ta med barnen på bio och någon dag ska vi åka till badhuset. Sommarlovet är ju himla bra men jag tyckte nästan att jullovet är snäppet vassare! Det är så lagom långt och så skönt att få ett avbrott mitt i den mörkaste tiden när man helt tappat orken för hämtningar, lämningar och vardagstress.

Julklappar och ett sista minuten-tips

Nu har jag köpt alla julklappar och slagit in dem snyggt. Det blev ett grönt granpapper med tvinnade bomullssnören i år (köpt på Panduro) och så tygband med texten God Jul som kommer från NyblomKollén. Självklart lack på paketen (den doften ÄR ju jul).

Som vanligt blev det många platta paket – att främja läsandet känns i dessa tider närmast som aktivism – och så några småsaker från Äkta hem och Eljest.

Dessutom blev det ett gäng katastrofpaket från UNICEF – det har jag både gett bort och själv önskat mig. Det känns bra att veta att lite av de pengar som annars skulle ha gått till ännu fler julklappar till människor som redan har allt – istället kan få bli en möjlighet att göra gott. Efter att ha jobbat med UNICEF i två år vet jag hur väl dessa gåvor behövs och gör skillnad. En utmärkt sista minuten-klapp är det dessutom! Det fina är också att för varje krona som skänks till UNICEF i december skänker Akelius stiftelse lika mycket till – på så sätt kan fler människor få hjälp!

Jag minns när vi filmade i Malawi förra året och intervjuade barn som fick berätta vad de önskade sig. En sådan fin blandning av julklappar. En åttaårig pojke önskade sig ett paket kex. En flicka ville ha en swimmingpool, ett tredje barn ville ha en cykel. Precis som med mina barn spänner drömmarna mellan högt och lågt – med den skillnaden att dessa barn sannolikt inte har en enda julklapp att se fram emot.