Jag har under åren fått många frågor om jag kan tipsa om bra underkläder och vilka jag själv använder. Så innan jul skrev jag ihop ett inlägg på temat. Som sedan blev liggande som utkast. För jag förstod att det skulle reta upp folk att jag skriver om att jag ibland använder figurformande underkläder och ibland också midjeformare när jag ska vara extra fin och har en outfit som kräver det.

Men sedan flög fan i mig. För efter några veckors funderade drabbades jag av samma ilska som jag känt när jag börjat träna eller kämpat med viktnedgång och först inte “vågat” skrivit om det. Varför ska jag inte kunna skriva om det här? Män gör vad fan de vill och klär sig i vilka underkläder de vill utan att någon anklagar dem för att vara osunda, svaga eller ytliga. Eller dåliga förebilder (detta ok som läggs på alla kvinnor)

Och för mig har det också känts märkligt att INTE berätta. Gå ner femton kilo i vikt och sedan hävda ”Nej jag har inte gjort någonting för att bli så här” som Blondinbella gör. Eller hymla och låtsas som att jag aaaldrig skulle stoppa något annat under kläderna än det Gud gav mig. Och dessutom är det sådan dubbelmoral – för om folk blir arg på en midjeformare för att den ändrar kroppens form borde de ju i rimlighetens namn bli vansinniga på att jag bär BH som i allra högsta grad ändrar bröstens form.

Jag hatar det här hyckleriet men framförallt hatar jag känslan av att inte få uttrycka min mening. Känslan av att behöva vara falsk för att inte väcka anstöt bland läsarna – och känslan av att vara kringskuren i vad jag skriver om. Det här är MIN BLOGG! Mitt forum för att uttrycka mig! Och har folk sådana problem med vilka underbyxor jag  har på mig kan jag inte ta ansvar för det. (Att jag dessutom faktiskt skrev om att jag gillar högmidjade mormorstrosor och för det mesta bara låter allt fladdra fritt – det verka folk helt missat i moralpaniken).

Visst finns det normer i samhället som är skeva och sjuka – men jag är ju också en kvinna i det här samhället. Jag lever här på samma villkor som alla er andra. Och jag förbehåller mig rätten att klä mig som jag vill och i det jag känner mig trygg i. Och skriva om det på min blogg.

Slutligen avskyr jag den här föreställningen om att kvinnor skulle vara så jag-svaga och sköra att de far illa av att höra vad Underbaraclara eller andra bloggare har på sig. Jag blir faktiskt förolämpad å hela det kvinnliga könets vägar! Herregud – vi är väl klokare och självständigare än så?

Så. Alla dessa tankar övertygade mig om att publicera inlägget trots att jag visste vilken kritik jag skulle få.

Nå väl. Kritiken kom och sedan kom kritiken om att jag svarat på den otrevligt och snäsigt. Och det är må hända sant. Jag har svarat som jag fått frågan. Otrevligt bemöts med otrevligt. Trevligt bemöts med trevligt och tramsigt bemöts med tramsigt. Och vad jag anser om dålig stämning och bloggares ansvar för att vara trevlig när folk är otrevliga – det har jag tidigare skrivit om här.

Nu hotar folk med att sluta läsa bloggen och istället bojkotta allt jag gör. Snälla! Gör det! Friheten är viktigast för mig och just nu begränsar ni den.