Kan en kvinna vara kul?

Veckans Expressenkrönika handlar om varför det är så svårt för kvinnor att få vara roliga i det offentliga, varför vi kvävs under förebildsoket och så en stilla undran om vad alla manliga komiker gjort sista tiden  – för att bli bättre förebilder för snubbar?

Låt 2018 bli året då vi kvinnor istället för mjukgörande olja som dämpar det sociala gnisslet – är frätande ättika.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer på “Kan en kvinna vara kul?”

  1. Personligen gillar jag vissa komiker både manliga och kvinnliga som lyckas vara roliga utan en massa sexskämt. Man kan vara rolig med finess. Om komiker behöver dra en massa nedanförbältet skämt för att anses vara roliga tycker jag att de verkar desperata. Att visa sitt kön är inte roligt bara patetiskt i min värld. En komiker behöver inte vara en förebild och sticker man ut hakan får man tåla kritik man eller kvinna. Jag upplever fler manliga komiker som jobbiga och frånstötande än kvinnliga.

  2. Därför det är farligt att sticka ut, att klä sig i kortkort efter 50, att vara fet, att synas, att ta plats.

  3. Besök gärna min lilla blogg där jag skriver öppet om kampen för ett friskt liv iväg från ätstörningar, depressioner och självskadebeteenden. Hoppas alla får en fin dag, kram ❤️

  4. Det är inte högt i tak längre. vet inte om det är på grund av att man blivit äldre,, för när vi var yngre så skämtades det ju om det mesta bland mina tjejkompisar. jag själv har dock alltid varit återhållsam i hur jag uttrycker mig.
    Har typ en medfödd politisk korrekthet som jag inte kan/törs/vill skaka av mig. önskar så ibland att jag kunde prata skit om någon. men det går bara inte, för jag är så rädd att det på något sätt ska nå personen i fråga. jag är så sjukt rädd om min fasad. Den får inte raseras…Jag har dessutom fått sådan ångest senaste åren och ställer högre och högre moraliska krav på mig själv. Och paranoid har jag blivit på köpet. Tänk om jag blir avslöjad att jag egentligen inte alls är så snäll inom mig.
    Men samtidigt så tycker jag det är bra att handla som jag gör, att inte ge uttryck för mina fördomar och allt jag tycker och känner. För barnen hör allt och tar efter och jag vill vara en förebild för dom. Eller gör jag alla en otjänst som handlar på detta vis? Vet varken ut eller in, men min man tycker dock att jag är tråkig som inte kan vara lite elak ibland =P Han är tvärtemot mig och säjer spontant allt han tänker och tycker och jag håller på bli tokig på sånt. Samtidigt så håller med honom om att jag är rätt tråkig som inte kan skämta om nåt.
    Men skulle jag börja bete mig mindre ”politisk korrekt”, så tar man ju en risk att bli utesluten ur gemenskapen i en del kretsar. fast jag vet inte om det faktiskt skulle bli så för jag har aldrig någonsin testat att vara mig själv fullt ut..

  5. Min man länkade inlägget till mig för att han tyckte det var så bra. Jag kan bara hålla med er båda😀💪

  6. Bra skrivet! Jag kom att tänka på barnuppfostran. Du har ju skrivit en del om vad du tänker på med två pojkar, kommunikation, känslor och sånt. Vad skulle du tänka extra på om du hade en dotter?