Fantastisk mammatid

Det är så fint att få märka hur det jag ger barnen ger de vidare till varandra. Jag stryker Bertil över kinden och håret. Håller armen beskyddande runt honom och pussar på ett särskilt sätt, där han sitter bredvid mig i framsätet på bilen. Senare hämtar vi Folke och jag ser Bertil stryka med handen över kinden på Folke, hålla armen beskyddande runt honom och pussa honom på ett alldeles särskilt sätt.

Det är så fint att få vara mamma just nu. Barnen är i en underbar fas. Snälla med varandra (framförallt är storebror snäll) de är roliga och kramiga. Jag blir så glad över att se dem lära sig nya saker. Som Folke som plötsligt lärt sig skala mandariner. Eller Bertil som lärt sig hoppa hopprep, förstå hur plus och minus fungerar och dyka under vattnet och inte bli rädd. Som kan göra sin egen frukost på morgonen och som tålmodigt hjälper lillebror att slå igång paddan för att se på film – och blåser på hans mat när den är för varm.

I den fas som barnen är i nu skulle jag gärna ha haft tio stycken ungar till. Så mycket lättare och roligare allting blivit sedan de blev lite större!

Sju förhållningssätt (jag övar mig på) till barnen

Att inte säga fy vad det är tråkigt väder väder bara för att det inte är soligt. Jag vill inte att mina barn (som faktiskt ännu inte börjat bry sig om väder) ska höra mig berätta för dem att Det här är ett väder du ska tycka illa om. Precis som jag kan säga – Känn vad skönt solen lyser mot ögonlocken säger jag Åh, vad skönt regnet känns mot ansiktet eller Vad härligt kallt med snöflingor på tungan.

Att inte prata om att det är tråkigt att arbeta. För vad jag säger till barnen lär ju också dem hur de ska tänka om de timmar vi är ifrån varandra. En dag sa min ena son att han önskade att jag hade ett vanligt jobb så att jag aldrig behövde resa bort. Jag förklarade att hans långa sommarlov, fiskeveckan, lediga fredagar och spontanresor till någon släkting kan bli av för att jag inte har ett vanligt jobb med vanliga arbetstider. Det var som att ett ljus tändes i hans ögon. Aha! Men då är det ju ett jättebra jobb mamma! Ja. Precis. Ett jättebra jobb som jag tycker väldigt mycket om att utföra.

Att smaka och lukta och känna. Gnugga björkens första, skira löv mellan fingrarna och dofta på våren. Smaka alla kryddorna i landet och fundera på vad de påminner om. Vilken som är stark eller besk och vilken som är godast. Eller stryka med handen i rabatten och känna blommornas lena kronblad och den stickiga vassa stjälken.

Att inte låta några jobbiga stämningar vara outtalade.  Barn känner tydligt av stämningar men är inte så bra på att tolka dem utan kan få för sig att allt är deras fel. Därför brukar jag förtydliga vad jag känner och tydligt sätta ord på det. Jag blir till exempel rasande arg när vi är sena och ska iväg någonstans. Ändå försöker jag vända mig till barnen och med snäll röst förklara. Jag är inte arg på er. Jag är bara jävligt arg på mina grejer som det aldrig är någon ordning på och bilnyckeln som aldrig ligger på sin rätta plats. Det gör mig väldigt stressad och arg.  Eller när jag bråkar med Jakob inför barnen och efter bråket med lugn röst säger (hur arg jag än är på insidan) Hörde ni hur arga vi var på varandra? Sådär arga som ni också kan bli på varandra?  Ja, men precis som ni brukar bli vänner kommer vi snart vara sams igen.

Att uppmuntra till skönhetsupplevelser. När vi cyklar till förskolan pekar jag ut hur naturen skiftar från eldrött till limegrönt och så stannar vi upp vid en lönn som står i brand. En ledig dag går vi runt en lång stund i skogen och försöker se hur många olika sorters mossa det finns. Trumpetformad, gråvit renlav, blomkålsliknande mossa och massa vacker lummer.

Att inte säga Jag lovar att du ska få sluta tidigare på dagis idag. Det lärde jag mig av min sons fröken som så klokt konstaterade att barnen har det fantastiskt på förskolan – men om vi föräldrar håller på och lovar att de ska slippa vara där och istället bli hämtade tidigt – så känner barnen att förskolan är en dålig plats och någonting man ska tycka illa om.

Att när treåringen skriker och är arg säga Jag hör att du är arg. Du vill inte borsta håret. Du vill leka just nu – och du är arg för att jag säger att du inte får det. Alla som är upprörda vill ju känna sig förstådda. Så att visa att jag vet vad ilskan bottnar i och har förstått hans önskemål funkar lugnande. Även fast han kanske inte får sin vilja igenom. Plus att till nästa gång kanske han har lärt sig att ordet Arg beskriver känslan han känner. Så istället för att skrika kan han förklara Jag är arg. 

Sagt av en rödstrumpa

”We’ve begun to raise daughters more like sons…but few have the courage to raise our sons more like our daughters” – Gloria Steinem. 

Ja så har Amerikas kanske främsta feministiska tänkare sagt. Och det ligger så mycket i det. Att uppfostra flickor mer som pojkar är att höja deras status – eftersom killar har högre status. Att göra tvärtom är att sänka pojkars status eftersom de kliver ner i hierarkin. Det svåraste men kanske också viktigaste jag som pojkförälder kan göra, är att uppfostra mina söner mer som jag skulle uppfostrat döttrar.

Flickor får från ung ålder träna sig på så oerhört många viktiga egenskaper som pojkar inte får utveckla i samma utsträckning. Sånt som handlar om relationsbyggande, kommunikation, empati och fysisk närhet. Men ska jag vara ärlig får jag erkänna att det ibland tar emot att uppfostra mina pojkar mer som flickor. För att jag är rädd att jag genom att göra det också sänker deras status i samhällets ögon. Och inte minst deras förmåga att hävda sig i sammanhang med stökigare killar. Det är sorgligt men sant.

Kanske blir tonåren jobbigare om de inte kan passa in i killrollen som föreskriver vassa armbågar och bröl? Eller så kommer de ha massa fina tjejkompisar att hänga med istället? Jag är i alla fall övertygad om att egenskaperna de får utveckla när de uppfostras mer som tjejer är något de kommer ha nytta av resten av livet. Även om samhället inte nödvändigtvis premierar det.

Klädtips för gravida

Att veta hur man ska klä sig när man är på tjocken är inte alltid så lätt. För att inte tala om hur det blir när man ammar. Under båda mina graviditeter har jag velat känna mig fin och inte haft den minsta lust att gömma mig i något tråkigt tält.

Jag vet ju att det faktiskt finns en del fina mammakläder nu för tiden – men jag har istället valt att använda vanliga kläder, men i större storlekar och snitt som passar en kalaskula. De få specifika gravidplagg jag köpt har varit trosor med riktigt hög midja och mamma-tights. Hade jag varit en byxtjej hade jag säker fått köpa byxor också. Men det är ju ett plagg jag aldrig använder.

Man skulle kunna tro att det är en besparing att låta bli att köpa en massa mammakläder. Men allt som jag haft på mig under mina graviditeter har jag varit jag otroligt less på när barnet väl kommit ut. När amningen varit avklarad har jag alltid velat köpa nytt! Men hellre det än att lägga pengar på mammakläder som jag bara ska ha under några månader.

Tycker att det är jättefint med stretchiga pennkjolar när man är gravid. Allt för att framhäva bulan. Jag sätter kjolens midja under bysten och drar ihop tröjan till en knut.

All form av empirskärning funkar också bra. Sömmen under brösten gör att man får någon slags midja ändå – plus att magen får plats i kjolen. Det här är inget mammaplagg utan en vanlig klänning från Lindex i en storlek större än min vanliga.

Med en omlottöverdel, eller en wrapklänning är det dessutom enkelt att amma när bebisen väl kommit ut.

Jackor kan vara en svår nöt att knäcka när man är är höggravid under vintern. Jag använde en A-linjeformad kappa från Monki där magen rymdes bra.  Men en korta jacka som får vara öppen är fint när det är varmt ute.

Långa stretchiga kjolar funkar också bra. Och att kombinera tighta plagg med mer voluminösa. Kontrasterna gör det spännande.  När jag har känt mig stor har jag också tyckt att det varit skönt att framhäva de delar av kroppen som är lite nättare – så som vrister och handleder. Till exempel viker jag gärna upp tröjärmarna en aning.

Satsa på stretchiga tyger som har inslag av viskos och elastan. De har ett vackert fall, är lite ”tyngre” och kryper inte in och accentuerar bh-band och troskanter som billigare stretchmaterial lätt gör. Det är också skönt med luftiga plagg i vävda tyger med mer generös passform.

Den här loppisklänningen har varit så himla bra under båda mina graviditeter. Ärmlös och sval – utan att jag känner mig ”naken” om armarna. Och med en slapp resår i midjan som jag hissar upp under bysten när magen blivit större. Ser ofta liknande klänningsmodeller på loppis.

Jag kan också verkligen tipsa om att satsa på omlottklänningar när du väntar barn. De kan justeras allt eftersom magen växer och funkar som sagt utmärkt när det är dags att amma. Bäst är en omlott med lite klockad kjol snarare än en pennkjol. Det ger mer utrymme för en växande mage.

Så liten och så stor på en och samma gång

När han viskar ”Mamma det känns vemodigt att sommarlovet är över” i örat på mig när jag plockar in krusbär hos morfar. ”Det betyder att det känns både sorgligt och bra samtidigt, mamma”

När jag läser Robin Hood innan läggdags och förklarar vad det innebär att ha ett pris på sitt huvud. Och han lite senare – ensam i sin säng med gråt i halsen – undrar om han har ett pris på sitt huvud han också?

När vi åker bil och lillebror sover och han upprört väser åt mig ”Kör lugnare mamma! Du får inte väcka honom. Han behöver få sin sömn!”

När han på kvällen säger. ”Mamma nu vill jag gå och lägga mig  så att vi kan prata om våra liv”. Sedan ligger vi där i mörkret och pratar om våra liv. Och han konstaterar att hon på dagis som säger att han inte får ha rosa. Bara säger det för att hon är omogen.

Vi åker bil och jag berättar om giftspindeln Svarta änkan. En stund senare kommer ett radioprogram om en kvinna som förlorat sin man och blivit änka. Vi hinner lyssna ett bra tag innan han med allvarlig röst frågar mig om hon som pratar är en giftspindel?

Så liten och så stor på en och samma gång. Och idag börjar han förskoleklass.

En viktig ingrediens i föräldraskapet

Är det inte typiskt. Här har jag slagit knut på mig själv för att barnen ska få så långt sommarlov som bara är möjligt. Och sedan börjar sonen gråta för att han längtar efter att börja igen. Och tvingar av mig ett löfte om att han aldrig ska behöva ha så här långa sommarlov igen. Otack är världens lön. Men jag är förstås glad för att han längtar tillbaka. Vore ju värre om det var tvärtom.

Den här sommaren har varit så fin. Visserligen har vi just nu en galet bestämd treåring med eldfängt humör. Men ändå. Långa stunder leker de med varandra. Pussas, kramas, gosar och bygger kojor. Plötsligt har det gått en timme utan att någon har illvrålat eller ropat efter att jag ska ingripa och styra upp någonting. Biter mig då i tungan för att inte lägga mig i och störa. För så fort de är lugna och försjunkna i lek är det som att jag vill vara med. Då är de ju så trevliga! Men börjar jag pocka på uppmärksamheten bryts lugnet.

En viktig ingrediens i föräldraskapet som jag ständigt påminner mig om är distansen. Att ge barnet utrymme. Att aldrig störa ett barn som leker nöjt. Att låta barnet klättra i ett träd eller balansera på en stol utan att direkt ropar ”AKTAAAA, FARLIGT!” Att inte rätta när barnet säger fel och inte lägga sig i det som inte ska läggas i. Och tydligen: inte ge dem så sablarns långa sommarlov.

Skapa stilen – Lantligt gammaldags barnrum

Jag fick önskemål om att skriva ett inlägg om hur man skapar ett barnrum med lantlig och gammaldags känsla. Såklart kan jag göra det! Viktigt att dock att poängtera att man visserligen kan inreda i äldre stil – men att det ändå inte blir precis som det var förut. Gammaldags barnkamrar innehöll väl en promille av de leksaker som finns i dagens barnrum. Och långt tillbaka sov ju barnen snarare i en kökssoffa än i ett eget rum. Men okejrå. Nu kör vi!

Det första man ska tänka på är att välja bort alla möbler från IKEA och nyare kedjor. Besök istället secondhandaffärer, antikaffärer och loppisar. Och håll utkik på Blocket, Reshopper eller Tradera efter de bästa fynden. Bannlyst plastboxar som förvaring och ersätt dem istället med pappboxar. IKEA har fina som funkar – men på loppisar kan man också hitta prickiga, rutiga eller blommiga om man har riktigt tur.

Tapeter med mönster är såklart toppen i ett barnrum. Småblommigt, rutigt, med cowboys och indianer eller något annat retrotema. Cath Kidston har flera fina tapeter som känns som hämtade ur en engelsk barnbok från femtiotalet! Annars har Sandbergs tapet och Boråstapeter också ett fint sortiment. Och tapetsera hela rummet – fondväggar är ett ganska modernt påfund.

Välj bort nya lampor och ersätt dem med gamla (byt dock ut elen i dem så att de blir säkra). Istället för en skarp taklampa – placera ut många smålampor och riktbara golvlampor.

På väggarna kan man sätta upp gamla ramar funna på loppis. Håll utkik efter halvtrasiga barnböcker på loppis – skär ut sidorna och rama in dem som fina barnvänliga motiv. Eller leta efter gamla barnrumstavlor med kattmotiv eller söta hundvalpar.

Stringhyllor eller massiva trähyllor är att föredra framför plywood eller laminat. Jag har rara porslinsfiguriner från förr i barnkammaren. Men de står högt upp långt från klåfingriga barn. Längre ner står mer lekvänliga saker.

Trasmattor älskar jag! Ett måste i alla äldre hem. Så himla smart grej också eftersom de vävts av gamla trasiga kläder, lakan och tyger.

Fina kvalitetsleksaker i trä är också bra för den rätta looken.  Strykjärnet har min mamma haft och strykbrädan fyndade jag på loppis och klädde om med en bit tyg jag hade över sedan förut.

Tänk utanför boxen. Nattduksbordet bredvid sängen kan vara en liten byrå byggd av en sockerlåda med isolatorer i porslin som knoppar. Eller en söt gammal barnstol funnen på loppis och målad i någon fin färg.

Såklart ska gamla söta väskor få hänga framme.

Koffertarna hade jag som liten och min mamma hade dem innan dess. Sockerlådor med lock är också bra förvaring för alla möjliga grunkor och mojänger.

Pelargoner passar i ett äldre barnrum. Gärna i en loppad äldre kruka som den här.

Barnböcker – både nyare och äldre – med fina omslag kan få stå framme som en prydnad. En loppad tallrikshylla kan fungera som en fin bokhylla i barnrummet där tallrikarna ersätts med böcker.

På Myrorna hade jag en gång tur och hittade både soffa och stol i grönt med kurbitsmönster på. I perfekt barnstorlek.

En äkta gammal tapet är heller inte dumt att inreda med! Den här gula drömmen fann jag på loppis. Pigtittaren och byrån på det gamla klädskåpet är från mamma – och själva skåpet från en släkting till Jakob. Ångrar dock att jag målade det vitt för många år sedan.

Håll utkik efter färgglada klossar i trä och kvalitetsgrejer från BRIO i leksaksbackarna på loppis och returmarknader. Där har jag gjort de bästa fynden för bara några kronor.

Gamla barnkläder är ljuvliga men vill man inte klä barnen i dem kan man ju ändå hänga upp dem som dekoration.

Min gamla spjälsäng har båda barnen sovit i. Den rutiga tapeten känns som något ur ett engelskt barnrum från fyrtiotalet. Och jag mönstermixar med blommor för den rätta touchen! Av en gammal konsol och lite spetstyg tillverkade jag en sänghimmel.  En gammaldags växasäng eller en kökssoffa att sova i är också fint.

Bädda sängen med söta lakan. Ofta finns dessa billigt på loppis och har du tur hittar du monogramprydda med spets!

Små nätta förvaringsbyråer är finare än nybyggt dito. Även om de inte rymmer riktigt lika mycket…

Ja. Det var det hela. Hoppas ni fick lite inspiration för ett barnrum i gammal stil!

En skeptisk sommar

Sommaren 2017. Då man stod med armarna i kors, kisig blick, dubbla tjocktröjor och kände sig skeptisk. Sista dagarna har det varit mellan nio och fjorton grader och av de tänkta stranddagarna blev det inte mycket av. Istället roar vi oss med diverse utflykter. En dag åkte vi till Mickelbo gård några mil härifrån. För att hälsa på djuren och käka glass.

Min systerdotter blev tjenis med en gris.

Jag blev förälskad i de nyfriserade alpackorna med sina underbett och lustiga frisyrer.

Folke gjorde premiär i hästsadeln och blev runtledd på en äng av en ponny lika bred som lång.

Jamen här ser ni ju! Skeptiska, frusna, med armarna i kors. Men ändå rätt nöjda över att ha kommit från hemmet en stund och fått lite nöjdare barn som en bonus.

Hur får du så mycket gjort?

Jag tycker alltid som det låter som att du får så mycket gjort när du är hemma med barnen. Du går upp vid nio och börjar inreda verandan… Är era barn väldigt självgående eller delar du och Jakob upp dagen? Eller hur gör ni? Jag är så nyfiken för jag tycker jag hinner så lite när jag är hemma med min tvååring.

Jag fick en fråga i kommentarsfältet som jag tänkte besvara.  Men jag vet egentligen inte om jag får så mycket gjort när jag är hemma med barnen.  Saken är den att jag bloggar om vad vi gör – inte vad vi inte hunnit med. Och kanske ger det intrycket att jag hinner massor.  Fast jag måste erkänna att det är en enorm skillnad på den här sommaren jämfört med förra. Jag är lite chockad över hur mycket lättare allting känns. Med en sexåring och en treåring har vi äntligen lämnat den mest intensiva småbarnsfasen bakom oss.

Barn är ju såklart väldigt olika – men Bertil har varit världens lättsammaste unge. Som ettåring kunde han sitta ensam i sängen och leka i timmar. Vi barnsäkrare ingenting – alltså inte ens en trappgrind när han var liten. För han var helt enkelt inte ett barn som behövde sånt. Under bebistiden var han var nöjd med att ligga bredvid på golvet när jag höll på med olika projekt. Folke har varit betydligt vildare och gjort mer ”hyss” men han har ju haft en ansvarsfull storebror som hållit koll på honom. Och barnen bråkar väldigt sällan (peppar peppar) och kan därför leka bra ihop utan att vi måste hålla oss i närheten.

Men tillbaka till frågan. Hur får man saker gjorda med småbarn hemma? Jag vet inte hur andra gör men så här gör jag:

  1. Våra barn är väldigt fria. De får gå in och ut som de vill, dra fram alla kuddar och täcken och bygga koja, eller riva ut alla pysselgrejer och börja klippa och klistra. Det är väldigt lite som är förbjudet i min bok och så länge de  håller sams och roar sig får de hållas. Och det har gjort dem ganska självgående.
  2. Våra barn får självklart sitta vid skärmen – det blir 1-3 timmar per dag uppdelat på kortare stunder. Och då passar jag på att göra det jag vill göra.
  3. Folke sover forfarande middag en timme varje dag.
  4. Vi äter fil och mackor till lunch. Ska man laga två mål mat om dagen får man inte göra annat än att diska.
  5. Vi har ofta kompisar till barnen hos oss och då roar de sig ännu bättre.
  6. Jag lever i en hyfsat jämställd relation där vi turas om att ta ansvar för barnen. Det är superviktigt. Nu på sommaren är det jag som tar ett större ansvar eftersom att Jakob inte har någon semester utan arbetar med jordbruket. Å andra sidan är han ju hemma på gården så han finns hela tiden i närheten.
  7. Jag prioriterar städning och ordning väldigt lågt. Först gör jag roliga saker. Sedan gör jag tråkiga saker på tiden som blir kvar. Gör jag sakerna i omvänd ordning kommer jag aldrig till det där roliga på listan.

• inlägget är ett annonssamarbete med Reshopper •

Barnkläder snälla mot både börs och miljö

Mina barn har skjutit iväg i längden den här våren. Allting är för smått och för kort och jag behövde fylla på med nya bra tröjor och några sköna shorts.

När jag fick höra talas om appen Reshopper blev jag genast intresserad av att testa den. Det är en otroligt populär app i Danmark där 75 000 föräldrar varje vecka använder den för att köpa och sälja barnkläder.

Jag lät barnen kika i appen och visa vilka plagg de gillade och sedan beställde jag hem dem. Man kan filtrera sökningarna så att det bara visas plagg som är i rätt storlek, rätt typ av plagg osv. Otroligt smidigt och praktiskt!

Klickade bland annat hem dessa Kavatsandaler i fint skick, en hel massa retromönstrade barntröjor från Småfolk och en gammaldags skolväska. Plus söta minikorta shorts från 70-talet.

Behöver du nya kläder till barnen? Eller vill du kanske sälja av det du redan har? Det är både miljövänligt och enkelt! Och gratis att använda appen. Ladda hem den på telefonen. Skaffa en användare, ta en bild på det du vill sälja, ladda upp, skriv en kort beskrivning om vad du säljer och sätt ett pris.

Jag fick två par byxor, en väska, Kavatskor, en barnskjorta från 70-talet och sex tröjor från Småfolk för någon hundralapp! Testa Reshopper du också – bra får både plånboken och miljön.

Ett eget kungarike

De springer rakt ut när de vaknar. Drar fram sina hoppsabollar och studsar runt. Går ner till vårt lilla skogsparti och klättrar i träden. Kryssar mellan vattenspridarna på åkern och hoppar från höga stenar. Jag hör dem genom det öppna köksfönstret ner mot åkern. Där jag står och gör morgonens första kopp kaffe.

Jag gillar att se dem rasa av sig. Och bra lek ska ju innehålla lite risk.  Det där härliga suget i magen när man gör något läskigt.

Det är gott att ha en bror som man kan göra allting med – och veta att man har sitt egna kungadöme att bestämma över. Där man springer naken, gör kullerbyttor och kissa i hallonsnåret när andan faller på.

Och så kommer de in från leken med en stor rufsig bukett av midsommarblomster, maskrosor och hundkex och ger till mig. (Ibland har även någon rabattblomma jag är rädd om slunkit med). Och aldrig har jag sett något finare.

Men varför skaffar man barn om man ändå inte vill vara med dem?!

Dagens Expressenkrönika handlar om alla de där debattartiklarna om dagens föräldrar. Texter om hur vi ljuger och fuskar med förskoletider bara för att slippa vara med våra barn. Och vår orimliga, bortskämda jakt på egentid (som tydligen är sinnessjukt att önska sig).

Den typen av artiklar som sedan delas och lajkas med kommentarer och hejarrop som ”Varför skaffar man barn om man inte vill vara med dem?” Vilket jag tycker är en obeskrivligt dum fråga. Och som jag ger nio andra svar på i min krönika.

Bygga koja

Varje kväll försöker vi plocka och göra lite trevligt när barnen gått och lagt sig. Några timmar av vuxenfrid och ordning. Och varje morgon när jag vaknar ser det ut såhär när jag kommer ner. Barnen stiger upp tidigt och börjar bygga kojor. Och vi låter dem hållas.

Tänk att de kan ha sina rum fulla av leksaker men ändå är det krukväxter, kuddar och yogaklossar som är allra roligast. Och fastän vi har en hel del ömtåliga saker hemma hos oss – äkta mattor, majolikakrukor och antika föremål – så ställer jag aldrig undan någonting. Det händer sällan att något går sönder och går det sönder så är det så. Många äldre saker är dessutom väldigt tåliga. Den äkta mattan har både fått kiss, bajs och kräks på sig. Men ullkvaliten gör att ingenting går in i tyget utan stannar utanpå och är lätt att ta bort. Våra antika vardagsglas på fot med vacker blomsterdekor är också himla praktiska. Eftersom foten gör det enkelt för småbarn att själva hålla i glaset.

Jag vill leva i ett varmt och färgstarkt och ombonat hem som är inbjudande även för barnen. Därav de romerska ringarna och klätterrepet i ”finrummet”. Och prydnadssaker som får stå framme även under småbarnsåren.

Jag suckar över dammiga kuddar och filtar som ligger och skräpar på golvet. Över mina majolikakrukor som ständigt lyfts ner ur fönstret för att fungera som djungel. Men tänker att allt som lockar barnen undan paddan och datorn ska uppmuntras!

Litet kalas

Jag har haft min syster och mina systerdöttrar på besök några dagar. Alldeles för kort men tillräckligt länge  för att ändå hinna pussa på dem. Och uppvakta tjejerna som fyller år. Juni blir fyra första juni och vi dukade på verandan.

Och gjorde pannkakstårta i travar.

Sedan satte vi oss och fikade och kladdade loss. Av oss fick Juni en baddräkt med meloner och en Pippidräkt jag hittat på loppis.

Imorse åkte jag till Stockholm för årsmöte för Influencers of Sweden, släppfest för kollektionen och bokfrukost på Rabén. Samt en snabb omslagsfotografering. När jag åkte klamrade sig Bertil fast i mina ben och grät och sa att jag inte fick åka. Jag har helt klart rest för mycket sista tiden – det känns i mammahjärtat. Jag känner mig så himla dålig och otillräcklig. Men jag är så glad att jag efter denna resa ska vara hemma till i slutet av augusti och inte åka ifrån barnen någonting.

• Inlägget presenteras i samarbete med UNICEF •

#backamamma

Det senaste året har jag mött så många kvinnor som kämpar, sliter och offrar allt för sina barn. Som överges av sina män och som saknar stöttning från samhället. Men som inte vill något annat än att ge barnen ett bättre liv än det som de själva fick. Satuma som jag mötte i Malawi är en av de kvinnor vars livshistoria stannat kvar extra starkt i mig. Till helgen stundar morsdag och precis som förra året ger jag bort min morsdag till förmån för kvinnor världen över som bättre behöver den.

Tillsammans med UNICEF driver jag kampanjen #backamamma – och jag har bett min man att istället för att ge mig en present köpa ett morsdagspaket från UNICEFs gåvoshop. Gör det du med vettja och hjälp fler kvinnor till värdiga, friska liv!