Sex fynd på höstpromenaden

Jag har för vana att ta med mig en korg eller en påse på mina promenader med hunden – för ofta hittar jag något ätbart att ta rätt på. Det känns som rena skattjakten att gå skogspromenad i september!

Kantareller plockar jag och torkar på tidningspapper. Gott till höstens alla grytor.

Alla former av svampsoppar plockar jag med mig hem och gör svampstuvning utav. I norrland finns inga giftiga soppar (men en och annan som inte är så smaklig – eller lätt giftig om den äts rå). Jag plockar med mig lite av varje hem och hoppas på det bästa.

Sprängticka är en typ av svamp som växer på björkar och som anses vara väldigt hälsosam. Jag plockar och torkar och gör chaga-te utav den. Svampen ingår inte i allemansrätten så du behöver markägarens tillstånd.

Rönnbär tar jag alltid rätt på för att göra gele. Det bästa är att vänta med att plocka tills första frosten slagit till.

De sista blåbären plockar jag i september och kokar sylt av och smaksätter med kardemumma eller vanilj. Burkarnas får sedan stå i mörkt i jordkällaren under vintern.

Lingon är det bär som vi äter allra oftast här hemma. De kan plockas ända fram tills snön lagt sig.

Att odla vinbär – en liten guide

Få saker är så gott som färska bär och har man odlat dem själv är njutningen ännu större. I vårt svenska klimate trivs de flesta bärbuskar och hösten är en utmärkt tid att plantera dem. Mitt absoluta favoritvinbär är de vita som har en milt syrlig smak och dessutom är rackarns snygga på bakverk.

Mina bästa tips för att odla vinbär 

Vinbärsbuskar är ett måste i trädgården. Dekorativa, lättskötta och kan fungera som rumsindelare. Men de måste inte växa som stora dominerande buskar. Beskär du sidoskotten och behåller de som strävar rakt upp rymmer du många buskar på liten yta och de kan ge en rejäl skörd.

Vinbärsbuskar kan du enkelt föröka själv. Vik ner en gren mot marken och fäst den med en sten. Strö över jord. Snart har skottet rotat sig och så småningom kan grenen klippas av.

I många villaträdgårdar finns äldre vinbärsbuskar som slutat ge bär. Oftast går det att få nya skördar enbart genom kraftig beskärning. Gallra ut de äldsta grenarna i busken. Ungefär en fjärdedel av busken kan gallras bort varje år. Då uppmuntras den till att skjuta nya skott. Buskarna vill stå i väldränerad men något lerig jord som behåller fukten. Ett soligt läge är viktigt för en bra skörd. Vinbärsbuskar behöver däremot inte särskilt mycket gödsel, lite träaska räcker.

Det viktigaste att tänka på när du köper nya plantor är att välja en sort som är resistent mot mjöldagg och trivs i din växtzon. Den bästa tiden att plantera buskarna är sent på hösten eller tidigt på våren. Täck sedan marken runt busken med flis eller bark och låt inte gräsmattan växa in under busken eftersom den stjäl näring från jorden. När jag planterade mina nya vinbärsbuskar förra sommaren blev jag tvärsnål och la dit för lite bra jord i hålen – och det får jag betala för nu med buskar som knappt växt alls under sommaren. Gör alltså inte som jag när du planterar! Var generös med bra jord i planteringshålet.

Även bladen på svartvinbärsbusken kan man äta.  Torka dem och använd till te. Eller plocka bladen färska och gör svartvinbärsbladssaft. Det påminner om flädersaft i smaken. Svarta vinbär är nyttigast –  de är rika på vitaminer och antioxidanter. Vita vinbär är en muterad variant av röda vinbär och de är extra dekorativa på tårtor, bakverk och i fruktbål.

Vinbären kan plockas och styckfrys på en bricka och sedan läggas över i påsar. De färska vinbären kan också mixas med lite honung och frysas in i iskuber. Ta fram och låt en tärning smälta ner i frukostfilen. En riktig vitaminbomb! Vinbär passar bra i alla bakverk och är gott i smoothies, glass och efterrätter. Har du mycket bär är det också tacksamt att göra saft och gele av dem. Jag tycker att röda vinbär är så goda att jag gärna plockar fram dem djupfrysta och äter med sked…

Mina tre favoritsorter

Öjebyn har stora, mörk bär och ger rikliga skördar. Busken växer upp till zon 6

Hildur är en svensk sort som trivs bäst i norra Sverige men går sämre i zon 1-2.  Skörden är generös och bären stora och aromatiska.

Vit Jätte är en kraftigväxande sort som ger goda vita bär med frisk smak.

Rök, stök och fiskbesök

Förra årets fiskevecka hade vi fullkomligt drömväder! Soligt och hög klar luft. I år har regnet vräkt ner varenda dag. Kan inte minnas sist jag såg sådana regnoväder. Men vad hjälper det – ska man fiska så ska man. Det värsta som kan hända är ju att man blir blöt.

Vi har lagt ut nät nästan varenda dag och ägnat hela förmiddagarna åt att vittja näten, rensa fisken, rengöra näten och sedan röka fisk. Barnen har varit superpeppade!

En sik blev en handväska

En annan blev Simba

Så skönt att skrota runt i arbetskläder en hel vecka och lukta rökt fisk och ganska mycket armsvett.

Att trassla ut nät som någon gädda trasslat in sig i är så fruktansvärt frustrerande. Och maximalt belönande när det väl har trasslats ut igen.

Anna gjorde eld under röktunnan.

Bertil täljde med sin nya kniv.

Han fick den av sin morfar och satte fast den i min morfars gamla bälte som han virade två varv runt magen. Bonnapojken min <3

Rökt fisk är bland den godaste maten jag vet.  (Så här gör man förresten!)

Efter någon timme i tunnan är de färdiga.

Vi satt bredvid och höll koll. Och min systerdotter kelade med Melker. Han är så barnkär. Speciellt med riktigt små barn. Han sätter sig alltid bredvid dem och har fullt fördrag med att bli petad i öron, näsa och ögon. Allt utstår han för en stunds närhet.

Nu har jag vaccumförpackat några hundra abborrar och sikar så nu har vi fisk så vi klarar oss över vintern i alla fall. Sådan tillfredställelse att skaffa sin egen mat!

Odla krusbär – en liten guide

Jag tycker väldigt mycket om krusbär och minns hur jag som barn stod hemma i trädgården och rev upp sår på armarna för att komma åt de sötsyrliga bären bland de stickiga taggarna. Krusbäret är ett sorgligt förbisett bär – många tycker att det är surt och träigt. Krusbärskarten är mycket riktigt både stenhård och sur. Men när den får sitta kvar utvecklas sötman – särskilt på gula och röda sorter. Det finns någonting gammaldags över krusbäret som jag tycker väldigt mycket om.

Hösten är en perfekt tid att plantera bärbuskar. Morgondaggen gör att de inte torkar ut lika snabbt som på försommaren – och dessutom finns buskarna ofta på rea på plantskolorna.  För hundra år sedan fanns det ett enormt utbud av krusbärssorter i Sverige. Men mjöldaggen drabbade beståndet och idag finns tråkigt nog bara ett fåtal sorter kvar. De plantor som säljs i butik i dag är tack och lov resistenta mot mjöldagg.

Mina egna krusbärsbuskar är taniga och små än så länge men hemma hos pappa plockade jag idag det här på bara en liten stund. Krusbärsbuskar kan faktiskt köpas uppstammade och stå i kruka på balkong om du inte har en trädgård. Men buskarna vill stå varmt och luftigt – blir det för instängt finns risk för sjukdomar. Och en riktigt torr sommar kan buskarna behöva vattnas.

Krusbär trivs i mullrik jord i soliga lägen. Plantera buskarna tidigt på våren eller sent på hösten och ge en näve kogödsel varje vår. Odla gärna ett par olika sorter ihop – så kallad korspollinering ger mer bär. Buskarna beskärs på samma sätt som vinbär och de är lika enkla att föröka.

Omogna krusbär innehåller mycket pektin och kan med fördel blandas ner i jordgubbssylten. Omogna krusbär är också goda i att använda i krusbärschutney. Eller i en sötsyrlig krusbärsbkräm. Eller testa min rabarberpaj med krusbär. Fullmogna är de godast att äta precis som de är. Testa att blanda ner dem i en fruktsallad.

Två av mina favoritsorter

Hinnonmäki gul är en medeltidig sort med stora bär. Den är motståndskraftig mot mjöldagg och de mogna bären är mycket söta. Busken trivs långt upp i Sverige, till zon 6

Lepas är en finsk sort med röda, sötsyrliga bär. Den trivs upp till zon 6 och är resistent mot mjöldagg.

Hjortronfeber

Jag har mer än en vecka kvar av min semester så jag tog igår barnen och åkte upp till min mormors hus utanför Jokkmokk. Ja, mormor är gammal och lite dement så hon bor inte i huset längre (bara när vi kommer dit och ställer iordning allt). Så det är mer som en sommarstuga. Och jag ÄLSKAR att vara här uppe. Axlarna sjunker ner, pulsen sänks och jag känner mig bara så himla ledig. Min pappa följde med också så nu är vi här ett par dagar och bara plockar bär, fiskar och spelar yatzy.

Det är ett enormt hjortonår i år. Sist jag såg så här mycket bär var för typ 10-12 år sedan. Myrarna är helt röda och bären stora som små jordgubbar. Kolla bara ovan!

Älskar att dra med mig barnen ut och plocka. Visst kan de knorra litegrann över att traska över blötmyrar. Men så plötsligt hittar de en tuva bär, börjar leka och glömmer tiden. Vi följde ofta med och plockade bär när vi var små – mamma och pappa och mormor och morfar var mycket ute i skogen. Det känns så rejält på något vis. Och som en sak jag vill att mina barn också ska få med sig.

Jag körde motorbåt ut till den bästa hjortronmyren.

Sedan körde morfar och Folke värmde handen i hans stora.

Nu är det bara att rensa och paketera. Kommer kännas så fint när vi på julafton serverar mandelmusslor med grädde och vår egen hjortronsylt. Det är tradition både i min släkt och Jakobs.

Bad Bertil ta en bild av mig och detta är vad han lyckades med på första försöket. Sjukt nöjd unge tänker nu bli fotograf. Utöver yogalärare och bonde som han redan planerat för.

• Inlägget innehåller reklam för Marstorps Mat •

Marstorp <3

Vi driver ju sedan ett par år tillbaka Marstorps Mat tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Ett småskaligt jordbruk med respekt för naturen – vi odlar utan bekämpningsmedel eller konstgödsel.

Vi levererar matkassar till Umeå och Vännäs (och såklart även till byn där vi bor). Varje kasse innehåller ungefär sju sorters grönsaker till ett värde av 229 kronor. Vi ser till att du får nyskördade grönsaker av högsta klass –  både färgsprakande och varierade. Utlämningen sker en gång i veckan. Men du också kan få matkassen hemcyklad till dörren.

Det känns fint att kunna erbjuda detta och gensvaret har varit överväldigande! Vi har bara några få platser kvar för de som ännu inte har hunnit teckna en prenumeration.

Här ser ni bönderna i egen hög person. Jakob och Albin.

Vill du läsa mer eller prenumerera på en grönsakskasse från oss så kolla in vår hemsida Marstorps Mat! 

Odla kål – en liten guide

Kål är både gott och nyttigt – och att odla kål är en spännande utmaning för nybörjaren.  Bra och lättodlade nybörjarsorter är grönkål, spetskål och palmkål.

Själva kålodlandet är inte särskilt svårt – däremot älskar skadedjur kål lika mycket som vi människor gör. Kålfjärilens larver kan på någon dag äta upp en hel odling. Men det finns smarta knep att tillgå för att minska risken.

Odla kål

Så här gör du för att odla kål på bästa sätt

  • Kål trivs i mullrik och näringstät jord.
  • Förså kålplantorna inomhus under våren och skola om 1-2 gånger innan de planteras ut på friland. Stora kålplantor som sätts ut är starkare och klarar ett eventuellt angrepp från skadedjur mycket bättre än en direktsådd.
  • Håll trädgårdslandet övertäckt med en bit svart presenning tills du planterar ut kålen. Det gör att jorden värms upp fortare på våren – samtidigt som duken förhindrar att ogräs får fäste.
  • Kålen ska inte odlas på samma plats mer än vart fjärde år, för att förhindra uppkomst av sjukdomar.
  • Täck kålplantorna med nät och mata bäddarna med täckmaterial hela säsongen. Bäddarna kan med fördel täckas med gräsklipp som skyddar mot uttorkning och ger näring. Kål är beroende av värme och mycket näring.
  • Kålen växer sakta i början – så snabbväxande grönsaker som rädisor och sallad kan med fördel planteras mellan raderna och skördas innan kålen vuxit upp.
  • Kålen måste skördas innan frosten kommer men grönkål och brysselkål kan stå ute hela vintern och skördas ända fram till jul.

Bekämpa skadedjur i kålodling

  • Håll kålen täckt med duk ända till slutet av sommaren. Hjälper både mot jordloppor, kålfjärilar och kålflugor.
  • Lyft varje dag på duken och kontrollera odlingarna så att inga skadedjur hinner få fäste. Kläm alla larver och äggsamlingar du hittar
  • Det finns ett KRAV-godkänt bekämpningsmedel som heter Turex som man kan spruta på plantorna. Förpackningarna är dock stora och ganska dyra, så för hobbyodlaren kan det vara en bra ide att gå ihop och köpa förpackningen med andra odlare.

Mina kålfavoriter

Grönkål – som chips, stuvade, i en paj eller soppa. Grönkål kan ersätta spenat i alla recept.

Svartkål – delikat att fräsa med olja och vitlök

Blomkål –knippen lika goda att äta råa som tillagade. Rårivna kan de ersätta ris i måltiden.

Rödkål –  stuva  eller gör en härlig asiatisk kålsallad

Själv lagar jag gärna grönkålschips, grönkålspaj, asiatisk rödkålssallad eller vitkålssoppa.

Odla morötter – liten guide

Morötter äter vi nästan som godis här hemma. Kanske inte så konstigt då morötterna vi odlat själv är otrolig söta, spröda och goda. Långt ifrån de träiga rötter man kan hitta på påse i mataffären.  Den som odlar själv kan dessutom få dem i många vackra färger.

Morötter är en bra gröda att odla för nybörjaren. Allra enklast är att sätta morötterna med såband. Då hamnar de små fröna på rätt avstånd på en gång och du slipper gallra.

Odla morötter

  • Morötter trivs i mullrik sandjord utan stenar och klumpar.
  • Morötter kan odlas i krukor och blomsterlådor. Kravet är att lådan är minst 20 centimeter djup och bred, med hål för dränering.
  • Vänta med att så tills jorden rett sig på våren och fått upp temperaturen
  • Mät upp och dra rännor i jorden för morotsfröna. Radavstånd på 20 cm räcker bra. Viktigt är dock att inte sätta fröna för tätt. De må se små och eländiga ut – men de växer snabbt. Har du slarvat med avståndet får du ett hemskt besvär med att gallra resten av sommaren. Följ noga anvisningen på påsen.
  • Blanda gärna tidiga och sena sorter så förlänger du skörden. Viktigast för smaken är vilken sort du väljer – men en solig och varm augusti gör såklart morötterna extra söta och goda
  • Morötter vill gödslas med kogödsel. Undvik allt för kväverikt gödsel då det främst gynnar blasten.
  • Håll morötterna övertäckta med duk som skydd mot morotsflugor
  • När du skördar – skörda varannan morot så får de som står kvar mer utrymme att växa.
  • Skala inte utan skrubba rötterna rena innan du äter. Många näringsämnen sitter i skalet.

Goda morotssorter – här är några av mina favoriter.

Aneta – slät, smal och riktigt god morot

Deep purple – precis som namnet antyder är den lila i färgen med en tydlig morotssmak

Yellowstone –  en gul morot med mycket smak och som är fantastisk fin i sallader, tack vare sin vackra färg.

Juwarot – robust morot som är  god att lagra

Early Nantes – ger stor skörd och klarar även svåra år

Jag använder mycket morötter i matlagning och bakning. Här är mina bästa recept – på morotsbröd, kanel och honungsglaserade morötter, smarrig morotskaka med glasyr och morotsjuice med apelsin.

Tips! För att hitta lite mer ovanliga sorter och gamla svenska klassiker – beställ ekofrö från Lindbloms Frö och Runåbergs fröer. De har ett stort sortiment!

Odla potatis – en liten guide

Att stå på åkern en vårdag och omsorgsfullt stoppa ner sättpotatis i jorden ger en känsla av sammanhang. Generationer före oss har gjort på precis samma sätt och tack vare potatisen kunder våra förfäder undkomma den värsta svälten.  Kanske hade jag inte ens funnits om det inte var för de små knölarna? Ja, sådana storslagna tankar kan man tänka när man sysslar med odling.

Och idag känns potatisen viktigare än någonsin, då vi behöver äta mer närodlad och gärna ekologisk mat. Konventionellt odlad potatis sprutas upp till sex gånger per säsong. Det finns med andra ord stor anledning till att odla sin egen. De flesta sorter funkar fint hemma i trädgårdslandet. Tyvärr är den delikata mandelpotatisen känd som en ovanligt svårodlad knöl, om man inte besprutar den.

För övrigt var det en kvinna som introducerade potatisätandet i Sverige – grevinnan Eva Ekeblad tyckte att det var synd att bra spannmål som potatis enbart skulle användas till brännvin. Så hon experimenterade för att hitta ett sätt att baka bröd av potatisen, och såg sedan till att sprida kunskaperna om den ätliga grödan runt om i landet.

Odla potatis steg för steg

  • Potatis kan odlas överallt. I alltifrån en hink på balkongen, till en stor åker.
  • Potatis trivs i lucker sandjord och kräver lite gödsel.
  • För att undvika sjukdomar är det viktigt att varierar platsen potatisen odlas på. Sätt inte potatis på samma plats oftare än vart fjärde år.
  • Köp bara kontrollerad sättpotatis som inte har några sjukdomar.
  • Välj motståndskraftiga, tidiga sorter. De hinner växa på sig innan eventuellt bladmögel slår till.
  • Låt potatisen förgro två veckor inomhus. Gärna i tomma äggkartonger på en ljus och sval plats.
  • Vänta tills jorden reder sig på våren och går att bearbeta. Gödsla upp och plocka bort ogräs.  Gör fåror i marken och sätt utsädet med ca 30 cm avstånd. Var rädd om potatisens ömtåliga groddar.
  • Vattna och rensa ogräs vid behov.
  • Så fort bladen börjar visa sig ska jorden kupas upp kring plantorna. Då växer de bättre och potatisen skyddas från solljus som gör den grön och giftig.
  • Strax efter blomningen brukar potatisen vara redo att skördas. Prova att sticka ner en hand och känn efter. Om potatisarna fortfarande är små – väntar 7-14 dagar ytterligare innan skörd.

Några favoritsorter

När du ska välja sättpotatis – fundera på hur du ska äta den? Vill du främst äta potatisen färsk under sommaren? Välj då en primörpotatis eller färskpotatis. Vill du istället kunna lagra den är det viktigt med en vinterpotatis som mognat och fått fast skal vid skörden. Då klarar den lagringen bättre.

Här är mina fyra favoritsorter

Asterix är en tålig, fast och vackert röd potatis som sällan får fula fläckar och trots en hel vinters lagring knappt får en enda grodd.

Amandine är en smakrik och härlig delikatesspotatis

Maria är en gammal svensk sort som är tålig mot manga av de vanliga skadejuren

Satina är en rund potatis som går bra att lagra och ger stora skördar.

 

Välj sort efter rätt

Att välja rätt typ av potatis till den mat du ska laga är halva hemligheten för att det ska bli gott. 

Koka – välj färsk, fast eller mjölig sort

Råsteka – välj en fast sort.

Ugnsrosta – välj en fast sort

Ugnsbakning  – välj en mjölig sort

Gratinera – välj en fast potatis

Mos – Både mjölig och fast fungerar bra.

Vill du ha fler tips? Här har jag satt ihop mina egna budord för odling.

 

Odlandets 7 budord

1. Gödsla.  Inget växer bättre än jorden som det står i. Gödsla både i krukor, rabatter och land. Då förlänger du blomningen och ökar skörden. Gräsklipp kan läggas som näring i trädgårdsland. Du kan också  regelbundet vattna med nässelvatten eller guldvatten – för en extra skjuts till växtligheten.

2. Gallra. Ingenting växer på för trång yta – se till att gallra noga. Och plantera med omsorg så slipper du ägna onödig tid åt att glesa ut när det väl börjat växa. Följ angivelsen på förpackningen och vill du göra det enkelt för dig när du odlar grönsaker så använd ett såband.

3. Vattna. Hellre sällan och mycket än ofta och lite. Det tvingar växtens rötter att söka sig ner i jorden och plantan blir mindre känslig för torka. Bästa tiden att vattna är sen kväll eller tidig morgon. Mitt på dagen avdunstar vattnet.

4. Rensa. Var noggrann med att rensa ogräs i början av säsongen, annars kväver ogräset de späda plantorna. Med en stor arbetsinsats i början av säsongen kan du dessutom ta det lugnare med ogräset på sensommaren. Ogräs som ska dras upp med roten är lättare att få loss om det precis regnat så att jorden är blöt.

5. Skörda. Ibland blir jag nästan lite snål om grönsakerna jag lyckas driva upp. Men se till att njuta av det du skördar – och njut i rätt tid! Så att du slipper se kålen ätas upp av fjärilar, spenaten gå i blom och salladen blir övervuxen och besk. Skörda varannan grönsak så att skördandet samtidigt gallrar ur raderna. Och unna dig att klippa in rabattens blommor i stora fång. Så att du får njuta dofterna även inomhus under den korta blomningen.

6. Kontrollera. Gå en sväng varje dag i trädgården och kika på växtligheten. Verkar plantorna pigga och välmående? Ser du någon ohyra? Att upptäcka objudna gäster i ett tidigt skede besparar dig mycket arbete. Bladlöss kan utrotas med såpvatten. Blanda 1 liter vatten med ½ dl såpa och 1 matsked rödsprit i en sprayflaska. Gå över växten på kvällen så att bladen inte bränns av solen.

7. Så igen. Rädisor och sallad kan man så mellan raderna i trädgårdslandet. De växer snabbt och kan skördas under hela sommaren. Så dem i omgångar för att alltid ha något skördeklart! Har du inte hunnit så på friland i rätt tid eller förså plantor under våren för utplantering till sommaren? Köp salladsplantor, squash och kryddor direkt från handelsträdgården och stoppa ner i pallkragar eller krukor. En enkel och smidig genväg. Har du blommande växter – nyp av vissnande blommor så förlänger du blomningen i rabatten!

Bonustips – fixa naturligt gödsel

Konstgödsel har ingen plats hos den ekologiska hemmaodlaren. Använd dig istället av kompost eller gödsel från ko, häst och höns. Eller varför inte dig själv? Guldvatten är rikt på kalium och fosfor men framförallt kväve som växterna behöver. Guldvatten består av 1 del urin och 9 delar vatten. Det finns till och med speciella vattenkannor att köpa som man kan kissa direkt i.

Har du mycket nässlor i trädgården kan du istället klippa ner dem och lägga i en tunna med vatten. Rör om då och då. Efter någon vecka plockar du upp nässelbladen och använder vätskan att gödsla växterna med. Blanda 1 del nässelvatten med 9 delar vatten.

Kolla här – min guide för att odla potatis!

Skaffa höns – en guide

Här kommer en liten skaffa hönsguide  – efter önskemål från bloggläsare.

Höns är ett måste i jordbruket. De är fantastiskt mysiga, nyttiga och lättsamma djur – och det går utmärkt att också hålla dem i en villaträdgård. Däremot brukar tupp inte tillåtas inom tätbebyggt område. Med fem hönor får du 3-5 ägg om dagen under sommarhalvåret. Våra höns betar gräs men får även pelleterat foder och självklart våra matrester. Som tack ger de oss gyllengula och smakrika ägg. Dessutom framställer hönsen världens bästa gödsel till odlingarna.

Höns behöver är en rejäl rastgård där de kan gå runt och sprätta. Där en del av rastgården är under tak. Det är toppen om hönorna kan få gå i frihet när du är hemma på gården – då sliter de inte på hönsgården lika mycket (den tenderar att bli väldigt lerig med tiden).

Hönsen behöver också ett hus som skyddar mot oväder och rovdjur. En gammal lekstuga är perfekt för ändamålet. På vintern räcker det med några plusgrader i lekstugan för att vattnet inte ska frysa. Några sittpinnar, värpreden (en trygg, mörk plats med mjukt underlag i form av halm) och ett sandbad behövs också. Hönsen behöver tillsyn åtminstone gång om dagen. Men svårare än så är det faktiskt inte!

Vill du ha billiga ägg ska du inte ha egna höns. För billigt är det inte. För att hönsen ska lägga mycket ägg behöver de ett bra foder och det är inte gratis.  Vill du däremot äta goda, guldgula ägg med gott samvete så ska du ha egna hönor.  Som får gå ute och sprätta och sandbada och ha det härligt. På vintern behövs tilläggsbelysning. Annars slutar hönsen lägga ägg halvårsvis. Vi har låtit våra höns ha en mörk viloperiod under vintern men börjat med lampa i typ februari. Då kommer äggläggandet igång.

 

En sak du ska fundera på när man skaffar höns är vilken ras du vill ha. Det är fantastiskt kul att ha rashöns. Men också härligt att blanda olika hönsraser så att du får alla möjliga sorters färger på äggen.

Vi har haft hedemorahöns och australorpar. Australorp är en storvuxen ras som både värper bra och ger mycket kött. De klarar vintern bra och trivs i vårt kalla klimat.  Vi har också haft hand om uttjänta värphöns från industrin och de gav fantastiska mängder ägg. Men trivdes inte så bra med klimatet och så fort det blev lite kallt så slutade de gå ut. De betedde sig också lite ”störigt” kring de andra hönsen och förstod inte riktigt de sociala koderna.

Har du en hönsflock där du låter hönsen ruva fram kycklingar så får du flera tuppar med tiden. Det kan bli bråkigt i hönsflocken med flera jämnåriga tuppar som hackar varandra blodiga. Så du måste vara beredd på att decimera antalet höns regelbundet. Då kan en köttras som exempelvis Australorp vara att föredra – eftersom du får bra kött på köpet.

Det besvärliga med höns är när de blir sjuka. Vi fick löss första året (som sög blod från hönsen som slutade lägga ägg). Jag trodde att jag skulle bli tokig! Vi rev ut all inredning, kalkade väggarna, använde Smite (organiskt lössmedel) och sedan fick jag tvätta alla hönsen i såpa, torka och föna dem. Fy fan rent ut sagt. Varenda dag var jag inne och rensade och städade i hönshuset.  Men slipper du kvalster och andra sjukdomar så är det ganska lättsamt att ha höns.

5 snabba hönstips

  • Vissa som äger höns hyr ut dem över sommaren. Testa att hyra en liten besättning några månader på prov innan du bestämmer dig.
  • Rädda uttjänta industrihöns, som annars skulle gått till slakt. När man hämtar dem är de skygga och eländiga och saknar fjädrar. Men efter bara några veckor har de blivit pigga och glada och värper i regel massor av ägg. Funkar bäst i inhägnade hönsgårdar – i alla fall till en början. Annars är de lite virriga och rymningsbenägna.
  • Gå med i någon hönsgrupp i ditt närområde på Facebook. Där kan du få goda råd, köpa ägg att kläcka fram – och hitta utrustning till ditt hönshus.
  • Du behöver absolut inte ha en tupp. Saknas tupp tar en av hönorna på sig ledarrollen. Men skaffar du en tupp kan du så småningom ha turen att få kycklingar och det är ju nästan halva nöjet med höns!
  • Kolla in på Alternativ.nu – där finns många bra trådar om hönsskötsel

(första bilden i inlägget – fotograf Emil Nyström) 

Att odla för självförsörjning

Vi är många som drömmer om ett mer jordnära liv – att få arbeta med kroppen och äta det vi själva odlat. För fyra år sedan gjorde vi slag i saken och startade vårt eget jordbruk – med målet att bli mer självförsörjande både på kött och grönsaker. Under dessa fyra år har vi gjort många tuffa erfarenheter – som att kålfjärilar kan förstöra hela skörden på en dag och att  nattfrosten i juni är lömsk och oberäknelig. Men också att barnen gärna äter de grönsaker de själva har odlat och att en solmogen tomat direkt från plantan smakar bättre än något annat jag smakat.

På begäran av läsare kommer här mina bästa råd till dig som vill komma igång och odla mer för husbehov

1. Hur mycket mark ska du odla? Enligt en uträkning i odlingsboken Rätt ur jorden kan man räkna med att en familj på fyra personer kan bli självförsörjande på grönsaker om de har 500 kvm mark att odla på. Då ska man veta att en genomsnittlig svensk villatomt är på hela 1900 kvm. Har du inte egen mark går det kanske att gå samman med en annan familj? Då kan man dessutom hjälpas åt att sköta odlingarna. Ett växthus är absolut inte nödvändigt – men med hjälp av det kan du förlänga odlingssäsongen och öka avkastningen.

2. Bygg upp det stegvis. Börja odlandet i lagom skala – ta dig inte vatten över huvudet. Välj ett par sorter med omsorg och lär dig först att sköta dem. Och kom ihåg att ingenting blir bättre än jorden du odlar i. Jordförbättra genom att tillsätta kompostmaterial och gödsel – det är grönsakernas mat! Att bygga upp en riktigt bra odlingsmark kan ta flera år. Det bästa är om du kan få tag i gödsel från någon närbelägen bonde, ridskola eller exempelvis ta rätt på gräsklipp från grannars gräsmattor.

Hitta också mentorer inom odling  -och sammanhang med människor som själva odlar. Att kunna dela motgångar, få ett gott råd eller ta hjälp av varandra rent praktiskt gör det så mycket roligare att arbeta! I vårt fall är en del av framgången att vi gått ihop två familjer och hjälpts åt att bygga upp Marstorps Mat.

3. Äta färskt eller förvara? Fundera på om du vill äta allting färskt i säsong eller om du vill kunna vinterförvara dina grönsaker? Det kräver visserligen mer utrymme, men är helt nödvändigt om du vill vara självförsörjande även vintertid. Grönkål och spenat kan frysas in – men rotsaker vill förvaras frostfritt i en lagom fuktig miljö.

I princip alla grönsaker blir bara godare av att man mjölksyrar dem, vilket förlänger hållbarheten med flera månader. Vi har ingen riktig jordkällare till våra grönsaker, utan har byggt en isolerad skrubb under vår källartrappa. En ventil är monterad i ytterväggen för att släppa in kyla i skrubben och de isolerade väggarna ser till att den stannar kvar där. Det ska vara svalt där maten förvaras – men den får inte frysa.

4. Välj vilka grönsaker du ska odla. Här är sju lättodlade, favoritgrönsaker som kan vara bra att börja med.

  • Morötter i alla färger. Till vinterlagring, sallader och fräscha juicer. Barnen älskar dem
  • Mangold. Växer snabbt och ger stor skörd. Kan användas på samma sätt som spenat och kan med fördel frysas.
  • Potatisen du odlat själv överträffar köpespotatisen. Min favoritsort är Asterix som har rött skal och fast gult kött som klarar vinterförvaring utmärkt.
  • Sallad av alla sorter är härligt att ha under sommaren och väljer du att odla vintersallat, grönkål  kan du skörda ända tills snön faller.
  • Sockerärtor. Ger stor skörd för lite instats och som en bonus älskar barnen dem!
  • Lök av alla sorter. Vitlök ger skörd året efter du planterat dem medan gullök och rödlök kommer samma höst
  • Squashplantor kräver mycket näring men ger i regel stor skörd och många frukter

Fem av mina favoritböcker om att odla för husbehov.

  • Självhushållning på Djupdal av Gustav och Marie Mandelmann
  • Odla dina egna grönsaker av Åke Truedsson
  • Självhushållning i praktiken av Maria Österåker
  • Rätt ur Jorden av Bella Linde och Lena Granefeldt
  • Självhushållning : en handbok för realister och drömmare av John Seymoure

(fotot på mig och Jakob har jag lånat från Granngårdens tidning Grannliv där vi medverkade i höstas)  

• Inlägget är ett annonssamarbete med Marstorps Mat •

Grönt är skönt

Jag är pirrig av längtan efter att odlingssäsongen ska sätta igång. Det är en intensiv period men också väldigt fridfull på något vis. Hela familjen faller in i odlingslunken. Jag vaknar vid sju och ser ut över åkern där Jakob redan är ute och arbetar. Inte sällan i sällskap med barnen.

Sedan några år tillbaka driver vi Marstorps Mat tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Det är ett småskaligt jordbruk med respekt för naturen – vi odlar utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Det var en dröm när vi flyttade hit att kunna vara självförsörjande till större del. Och idag är det precis så!

Marstorp säljer grönsaker till restauranger och privatpersoner. Men från i år kommer vi satsa ännu mer på att leverera grönsakskassar på prenumeration.

Vi levererar matkassar till Umeå och Vännäs (och såklart även till byn där vi bor). Varje kasse innehåller ungefär sju sorters grönsaker till ett värde av 229 kronor. Vi ser till att du får helt nyskördade grönsaker av högsta klass –  både färgsprakande och varierade. Utlämning sker en gång i veckan. Men nytt för i år är att du också kan få matkassen hemcyklad till dörren. Det känns extra fint att kunna erbjuda!

Några gånger per år ordnar vi gårdsfest med fika och barnaktiviteter för våra matkasseprenumeranter. Eftersom vi tror att det är viktigt att återknyta kontakten mellan konsumenter och jordbrukare. Och för att du som handlar av oss ska få en inblick i hur din mat framställs.

Jag är så stolt över vad vi byggt upp tillsammans på Marstorp!

Vill du läsa mer eller prenumerera på en grönsakskasse från oss så kolla in vår hemsida Marstorps Mat! 

Bullerbyn

r036A3730

Jag älskade Barnen i Bullerbyn som liten och fortfarande ger introt mig magpirr av lycka. Samtidigt var det plågsamt att titta – för jag minns att jag var så ledsen att jag inte fick leva sådär. På en bondgård på landet med djur och odlingar. Och en sprakande vedspis i köket och en snäll piga vid namn Agda.

Det är så fint när jag tänker på att jag istället skapat lite av det livet för mina barn. Visserligen var det ingen i Bullerbyn som hade en mamma som drev en blogg…men i övrigt. Är så glad för våra odlingar. Är så glad för att barnen får växa upp med hund, höns och grisar och att de kan se stjärnhimlen tydligt utan ljusföroreningar. Är så glad för en trygg liten byaskola och en stor skog bakom knuten där man kan härja.  Beklagligt nog har vi ingen mysig piga vid namn Agda hos oss. Men en hel del annat.

Tänk att få skapa lite av ett eget Bullerbyn. Det som jag drömde om när jag skrev det här inlägget  för sju år sedan. Nu är det verklighet!

Abborrklämma

röka-fisk-036A0949-1024x795

Jag veckohandlade idag och fick en inköpslista av Jakob, som det nästan inte stod någonting uppskrivet på. Mest bara några olika mejeriprodukter. Det mesta har vi ju redan hemma. Fint att vara i alla fall delvis självförsörjande. Nu fattas bara några kor för att det ska bli komplett.

Jag gjorde söndagsmiddag på abborren vi fiskade och rökte för några veckor sedan.

rökt fisk 036A3939

Kokade potatisen vi skördade igår. Fördelade fisken och potatisen på tunnbrödet och så hällde jag skirat smör ovanpå. Gott så man nästan svimmar. Receptet på den bästa söndagsmiddagen.