Hönseriet

Äntligen var de då här – hönsen! Vaknade imorse med samma känsla i magen som jag hade när jag var liten och fyllde år. Magpirr och lycka. Tänk att en skock hönor kan vara orsaken till det! Sedan flög jag upp ur sängen och ut i hönsgården för att hälsa de små pullorna välkomna. Bertil hängde med så klart.

Det blev en flock om fem hönor och två tuppar, som ska utökas med några fler grönvärpande hönor senare i sommar. Finaste jag vet är en äggkartong full av ägg i olika färger! Tupparna är Hedemora, tre av hönorna är bruna Lohman och två av hönorna är Indiska Stridshöns. Och Bertil har redan hunnit döpa vår flock! Stortuppen heter Pappa och lilltuppen heter Hia-Hia (häxan i Bamse med det hemska skrattet  – mycket passande för en tupp)

En av de fina Indiska Stridshönsen som Bertil kallar för farmor, den andra heter Pelle.

Att sedan plocka in mina första egna frukostägg – det var en helt magisk upplevelse!

Tror jag sprungit ner till hönshuset säkert fjorton gånger idag för att kika på och beundra flocken! Kommer förmodligen tjata hål i huvudet på er med mina höns men det hjälps inte! Jag har så mycket uppdämd hönslängtan att jag unnar mig det.

På gång

Många har önskat att jag ska skriva mer om våra odlingar och våra djur! Klart jag kan göra det. Ja, till att börja med så väntar vi hem ett gäng höns till gården under veckan som kommer. Det blir en blandad flock med lite olika sorters höns som gått tillsammans sedan tidigare. Det uppskattar jag eftersom jag gärna vill få prova olika raser. Dessutom får man ju så vackra ägg när man har olika sorters höns. Ljusrosa, brunfläckiga, turkosa…mmmm!

Och om några veckor får vi hämta hem fyra Linderödssvin också. De är Sveriges enda oförädlade lantras av svin och har kvar stor variation inom rasen. Linderössvinen är väldigt härdiga och när det blir kyligare på hösten  lägger de  på sig mer fett och får mer borst som skydd mot kylan. De trivs bäst frigående utomhus (vilket de kommer att få vara jämt) och är bra på att böka och leta föda och bearbeta marken för odling. Och det är precis det vi ska ha dem till. De ska få gå och arbeta marken här så att vi kan odla!  Förra året hade vi två vanliga industrigrisar (hemskt begrepp) men i år tänkte vi ha fyra Linderödssvin istället. När man ser vilka otroliga arealer grisar kan böka upp förstår man vilket djurplågeri det är med grisar som ska stå i betongspiltor året runt.

Odla kommer vi göra – massa olika saker! Det kan jag återkomma till. Men lite extra kul är att vi ska anlägga tre stora jordgubbsland. I det första landet vi anlade förra helgen har vi grävt ner hundra ekologiska plantor! Kommande år ska vi anlägga två likadan land till. Ett jordgubbsland ska ju förnyas med tre – fyra års mellanrum för att ge en bra skörd, så har vi tre land kan vi låta dem växelverka. Det gamla jordgubbsland jag anlade när vi flyttade hit för fem år sedan ger knappt någon skörd längre så det här kommer väldigt lägligt. Man känner sig rik när man har egna jordgubbar så att det både räcker till att äta sig mätt i stunden, frysa in och koka sylt.

Odlingsdag

Idag har vi haft en riktigt arbetsdag tillsammans med våra kompisar som vi har odlingarna och gårdsbutiken med (ni vet Ulrika med hönorna i min dokumentär). Jag har stått och planterat om enorma mängder tomat och chiliplantor och som ni ser är det mer än plantorna som har växt. Magen är ungefär som en badboll nu.

Det finns inget som ger mig sådan ro som att vara i växthus och gräva i jord. Att flytta plantorna från sina små usla krukor till stora fina känns ungefär som när man själv får ta av sig ett par för trånga klackskor.

Vi inspekterade kycklingarna också, som kläcktes för några dagar sedan.

Obeskrivligt mjuka och söta.

Stig-Jerker gick omkring på gården och var mallig! Med så söta kycklingar är det väl inte att undra på?

Vi sådde ännu fler saker också och satte ut i växthuset.

Och i år är det inga fåniga små fröpåsar utan jättepåsar! Skörden ska ju räcka till två familjer plus vår gårdsbutik också!

Ungarna var så klart med och hjälpte till. Det var 19 grader i skuggan så de fick bada ute i en balja på gården.

Det blev en fin dag då vi fick massor gjort, komposten blev vänd, utedasset flyttat, grishuset snart färdigt, allting omplanterat och så lite tjockpannkaka med grädde och sylt i solen ovanpå det. Kan knappt bli bättre!

Stora köttbulledagen

Idag var det stora köttbulledagen! Det mest utmanande med att ha egna djur och odlingar är att förädla allting. Det blir sådana mängder av vissa saker att jag känner mig lite handfallen, trots att jag är  så intresserad av matlagning.  Men idag slog vi oss ihop med våra grannkompisar för att göra en jättesats köttbullar. Drog fram köttkvarnen och hushållsassistenten och hela baletten.

Först får man fördela köttet i mindre bitar

Så att det ska gå att köra genom kvarnen

Sedan ut till hönsgården och plocka in lite ägg

En hel korg närmare bestämt!

Så vägde vi färsen (det på bilden är bara en bråkdel av vad som blev) och så blandade vi med ägg och ströbröd.

Inspekterade hur chilin vi planterat artar sig. Den artar sig riktigt bra tror jag! Blir förhoppningsvis en fin skörd i sommar

Sedan följde timtal av rullande. En del köttbullar stekte vi i långpanna, andra i stekpanna. Det senare funkade bäst!

Barne hjälpte till förstås. Sprang i och ut i leran och däremellan ner i jordkällaren för att langa upp potatis

Några köttbullar blev lite brända – men på det hela taget blev det en väldigt lyckad arbetsdag! Och nu har vi eget supergott eko-halvfabrikat från gården att plocka fram när hungern kniper i magen. Mamma Scan kan ta sig i baken! Jag känner mig rik som en kung gånger som dessa!

Äggtider

Jag håller som bäst på att läsa in mig på våra nya djur som kommer till sommaren – hönorna! Finns massa bra hönsböcker som jag både lånat och fått av vänliga själar. Det som slår mig är hur mycket psykologi det är med höns. Tjocka kapitel ägnas åt hönsens samspel och intellekt och hur man ska tänka för att få bra balans i hönsflocken. Och så tänker jag på den enorma äggindustrin, där höns är tätt sammanpackade utan någon möjlighet till sitt naturliga beteende. Höns älskar till exempel att sandbada – och får de inte sandbada en dag så sandbadar de dubbelt så länge nästa dag. Det är helt enkelt ett behov som de har för att må bra. Får alla höns inom äggindustrin ens möjlighet att sandbada? Bara omkring 12 % av alla svenska höns får ens komma utomhus under sin korta livstid…

Nu kommer äggets högtid påsken, då vi konsumerar mer ägg än någonsin annars i Sverige. Min uppmaning är att alltid, alltid, alltid köpa ekologiska ägg. Det garanterar ett något sånär bättre liv för hönsen. Men jag tycker ändå att det borde gå att göra mer! Och fler människor borde våga skaffa höns. Man får faktisk ha höns i tätbebyggt område (även om tuppen inte alltid tillåts). Jag tänker på alla villaträdgårdar med lektsugor som ingen längre nyttjar, där höns skulle trivas alldeles jättebra. För bara 70-80 år sedan hade det varit sjävklart att odla mat i trädgården och även inrymma en liten flock med hönor. För ägg, gödsel och så småningom också kött. Varför är det så otänkbart idag?

Just nu tänker jag på alla ljumma sommarmornar när jag ska kippa på mig träskorna, ta äggkorgen och gå till hönshuset och plocka på mig några stora spräckliga ägg att göra en alldeles brandgul sockerkaka på. Vilken grej! Och så himla fint att mina barn får växa upp nära djur. De kommer få en mycket bättre förståelse för dem än vad jag hade i samma ålder.

Stora matlagardagen

Helgen som gått har verkligen varit fullmatad med arbete och gått i bondmorans tecken. Vi skaffade ju grisar ihop med våra grannkompisar i somras och hela hösten har de gått ute i det fria och haft det gott. Bökat upp marken vi ska odla på till våren, och tagit reda på alla matrester. Och nu i december blev det dags för slakten. Det känns så himla häftigt att vara ett steg närmre vår dröm om självförsörjning! Så i lördags samlades vi för att förädla delar av köttet. Göra korv, koka buljong på benen och salta in sex stora julskinkor.

Ni ser ju på bilden ovan stöket som pågick i köket. Det var första gången någon av oss gjorde korv men det gick jättebra och var inte alls särskilt svårt. Vi höll på till halv tolv på natten och svettades och gjorde bortemot 120 köttkorvar med flera olika kryddningar som vi delade på familjerna sinsemellan. Till söndagsmiddag åt vi sedan egengjord chili och vitlökskorv med potatis och bondbönor vi själva odlat. Sällan har jag känt mig mer som en redig bondmora än just då!

Hönshuset

Några har frågat hur det gått med hönsen som jag hade tänkt skaffa i sommar. Ja, det har blivit ingenting av det. För på hönsmarknaden där jag skulle införskaffa fanns inte rätt ras och sedan har allting gått i stå lite grann. Och jag har känt att det ska få göra det! Det här året är nämligen sista hundåret för oss som familj. Till våren är Jakob klar med sina dubbla utbildningar och då är det dags för ett lite annorlunda, ännu lugnare liv. Ännu mer självhushållning, fler djur och förhoppningsvis en liten gårdsbutik också. Jag sparar mig tills dess och försöker dra igång så lite annat som möjligt. Men till min stora glädje har i alla fall vårt hönshus kommit på plats nu! Vi har fått det av våra kompisar och en granne flyttade hit det förra veckan. Nu ska det bara målas och piffas till lite grann, men det får blir till våren!

Lantlivet

Denna dag har spenderats utomhus på gården. Kämpande med odlingarna som vi har tillsammans med våra kompisar. Vi odlar korn till våra grisar (och kornmjöl till oss förstås), bondbönor i långa rader, massor av potatis, foderbetor till djuren och så lite annat smått och gott. Det var som rena Barnen i Bullerbyn med barnen och alla ute på fältet, arbetande hårt så svetten lackade! Så himla härligt att arbeta med kroppen, odla sin egen mat och ha en arbetsgemenskap. Det slogs med lie också – det ljudet låter annorlunda än en motorgräsklippare kan jag lova…

Om odlingarna ger den fina utdelning det nu verkar som  så har vi eget kött i höst (gris och älg) och ägg från egna höns och så potatis och allehanda andra grönsaker. Vad mer kan en människa önska liksom?

Gullefjun

Finns det något sötare än kycklingar? Våra kompisar i byn har en hel liten besättning av hedemorakycklingar. Den här är ungefär två veckor gammal och helst vill man bara hålla den i handen eller innanför tröjan, även om den rivs förskräckligt med klorna. Senare i sommar kommer vi få ett hönshus och då kan vi äntligen installera våra egna höns där. Förhoppningsvis, om man skaffar en lantras och ingen värphybrid som aldrig ruvat ett ägg i sitt liv, kan man så småningom också få några kycklingar. Vilken lycka!

Äntligen här

Äntligen är våra grisar här – som jag har längtat! Grisar är så otroligt mysiga djur och verkligt nyttiga för att böka i ordning inför odling i trädgården. Jag skulle jag vilja ha både grisar, kor, hästar och får men jag mjukstartar i sommar med griseknoen och höns. Vi har delad vårdnad om grisarna med våra kompisar så nu bökar de omkring i deras trädgård och har det gott. Bertil är bara lite ängslig eftersom vi läst ”De tre små grisarna” och vet allt för väl vad som händer med grisen som bygger sitt hus utav trä. Han föreslog att våra grisar skulle få ett hus av sten istället. Vi får hålla tummarna för att ingen varg kommer och blåser ner huset i natt.

Schysta lökar

prodipe-151.jpg

 Närproducerad ekologisk lök är lätt att köpa och bunkra. Och sagolikt gott dessutom.

prodipe-141.jpg

Jag har hittills köpt vitlök och gul lök. Den ska förvaras i rumstemperatur eller lite svalare. Jag la min i två olika pappåsar som jag hängde innanför dörren i mitt skafferi. Där klarar de sig länge.

Klipp bara av blasten på löken så håller den mycket bättre. Men släng inte bort den! Blasten är supergod att steka och äta. Kan användas på samma sätt som purjo. Förresten är det alltid klokt att plocka bort blasten på morötter och rotfrukter. Knipsa däremot inte av den tunna rottråd som sitter längst ner på moroten. Den förlänger hållbarheten!

Lägg ägg

nya-kameran-134.JPG

Min favoritsak i kylen är numera ägg. Vi har turen att köpa ägg från en familj i närheten som har ett fåtal hönor, både värphöns och lantraser, som får vara ute och picka i det fria. Jag vill också ha egna höns en dag. Dels är jag förtjust i hönor. De är rara och roliga djur. Dels känns det bäst att ha sina egna höns så man kan behandla dem bra. Och en fantastisk bonus är att dessa ägg är så otroligt mycket godare. Titta vilken vacker äggkartong. Alla ägg har olika färg och storlek. Några är fräkniga andra nästan flammiga. Gulan är självlysande och krämig och gör sockerkakor makalöst saftiga.