3 juli, 2022

Jag åkte in till stan igår lördag för att käka middag tillsammans med några tjejer ur mitt gymnasiegäng. Behövde verkligen komma hemifrån och träffa vänner i lugn och ro – utan ett enda “mamma” eller “kom hiiiit!” eller “när ska vi åka och bada?” ekandes i öronen.

Knäppte en bild på min outfit innan jag drog iväg. Givetvis kortkjol och en midjeglipa nu när jag övar på att utmana mina mentala begränsningar.

Den rosa jeanskjolen kommer från Arket, blusen och örhängena från Zara och clutchen är ett riktigt gammalt loppisfynd. Kan det vara femton år gammalt kanske?

Pumpsen köpte jag begagnade från Sellpy för någon hundralapp efter att min syster skickat en lista med skor därifrån som hon tyckte att jag behövde köpa för att piffa till min garderob. Ja och när stylisten talat så är det ju bara att lyda.

Inne i stan var det världens folkfest och proppfullt på gatorna av folk som kommit för att se på Wheels – cruisingen genom Umeås centrum med allehanda gamla tjusiga bilar. Blev så glad av att få se människor i alla åldrar som var ute och firade i sommarkläder och sitt bästa humör! Så trist det varit under pandemiåren.

Jag är så ovan att ha klackskor till kort kjol. Kör jag kort kjol kombinerar jag i regel det med sneakers för att inte känna mig för “fin”. Men att istället ta på sig pumpsen kändes både festligt, kul och superkvinnligt. Och kvällen blev en strålande sådan.

Idag har jag skoskav och blå ringar under ögonen men det var det helt klart värt!

• annonssamarbete Myrorna •
3 juli, 2022

Hela mitt hem är en salig blandning av arvegods och loppisfynd – det är ju det jag tycker är finast. Men dessutom passar det mig bra eftersom det erbjuder möjlighet till variation. Jag ser det som att jag lånar saker ur systemet och när jag tröttnat skänker jag tillbaka det igen. Då blir klimatavtrycket minimalt och plånboken behöver inte lida eftersom second hand är så pass mycket billigare än nyproducerat.

När jag var yngre och hade veckopeng var begagnade grejer enda sättet att själv kunna köpa det jag ville ha. På Myrorna handlade jag både inredningsprylar, böcker och en helt ny garderob! Idag har jag bättre ekonomi och skulle kunna köpa mycket nytt. Men de gamla takterna sitter i. Jag föredrar begagnat!

Ska jag duka ett riktigt festligt kalasbord är det med andra ord idel secondhandfynd som utgör basen.

Ingenting förutom det ätliga på bordet är köpt nytt. Bra va?!

En av de saker jag uppskattar mest med att gå på Myrorna och botanisera är att det känns smått terapeutiskt – även när jag inte köper något.

Alla gamla saker från olika årtionden lockar fram minnen och associationer hos mig. Där står en sådan My Little Pony som min bästis hade i lågstadiet och som jag var så avundsjuk på…och där finns ett fat i samma serie som jag gav till mamma när hon fyllde år…och titta vilka vackra grönfotade remmare – sådana som farmor dukade med när det skulle vara fint. De måste jag bara ha! Och nu står de där remmarna på mitt kalasbord och påminner om farmor.

Brickan under glaset har initialerna GK vackert graverat ovanpå och under står det Av Mor. Det får mina tankar att sväva iväg och jag funderar vem som fått det av sin mor och när? Till ett femtioårskalas, bröllop eller en namnsdagsfest? Hur många roliga fester och kalas innan mitt eget har den här brickan serverat på? Med gamla saker får man en hel uppsättning fantasier och drömmar på köpet!

Mycket av det som tillverkas idag görs tyvärr i en medioker kvalitet. Slit och släng utan tanke på morgondagen. Men köper man begagnat kan man få tag i riktigt hantverk av ett slag som inte ens görs idag. Och ofta för en spottstyver. Textilavdelningarna brukar vara fantastiska skattkammare och broderade och knypplade dukar finns i parti och minut på Myrorna.

Förspilld kvinnokraft har kvinnornas hantverk kallats men just därför älskar jag att ge det en central plats på mitt festbord. Lyfta in det i finrummet igen i en värld där vi skulle behöva mer omtänksamhet om tingen och försiktighet med resurserna. Tänk hur många timmar någon suttit och arbetat med denna duk! Vad fanns i hennes tankar när hon sysselsatte sina händer med det vackra broderiet?

Jag är en trogen kund på Myrorna i Umeå och har jag bara möjlighet brukar jag också slinka in på någon av alla deras andra varuhus som finns runtom i Sverige. De har nämligen ett 30-tal butiker från Umeå i norr till Malmö i söder.

Myrorna är en betydelsefull samhällsaktör – ett ideellt secondhand-företag som är störst i landet när det gäller att samla in kläder och prylar som kan återanvändas. Myrorna har funnits i 125 år och även om butikerna är basen finns stora delar av utbudet också online. Varje vecka lägger de upp närmre 900 unika auktioner i samarbete med Tradera.

När du handlar på Myrorna kan du vara trygg med att dina pengar gör nytta. Allt ekonomiskt överskott från försäljningen går till Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i Sverige. Tack vare överskottet kan människor som lever i utsatthet få hjälp med allt från tak över huvudet till mat i magen, någon att prata med, skyddat boende eller vad det nu är som behövs allra mest.

Att skapa en färgstark, vacker och härligt missmatchande dukning med det som finns i hyllorna på Myrorna är inte svårt. Det är dessa bilder bevis på.

Men även om secondhandshopping nästan blivit en folksport vet jag att många fortfarande tycker att det är svårt att handla begagnat. Hur gör man egentligen? Vad ska man tänka på? Så här kommer mina bästa tips. Och har du fler får du gärna fylla på i kommentarsfältet.

Bli en fena på att handla andra hand i första hand

  • Var ute i tid på morgonen. De bästa fynden ryker först – i alla fall i de mest välbesökta och populära varuhusen.

  • Shoppa med kroppen. På second hand-affärer blir man inte serverad produkterna på samma sätt som i en butik där det finns flera exemplar av varje modell. Så det gäller det att rota, lyfta, gräva, vända och vrida på allt man ser.

  • Ha viktiga mått uppskrivna i mobilen. Så att om du hittar en fantastisk byråt till sovrummet så har du måtten redo och slipper dra hem något som sedan inte ryms bredvid sängen.

  • Att köpa kläder second han kan vara en utmaning. Det finns ganska många nya plagg och där stämmer ju oftast måtten. Men på äldre grejer kan det vara svårt att veta vad som kommer att passa och vad storlekarna egentligen innebär. Prova, prova, prova är mitt råd. Passformen kan överraska och sånt som inte borde funka kan bli hur bra som helst

  • Vad gäller kläder så skannar jag hängarna efter roliga mönster och annorlunda texturer. Kanske en udda krage som sticker fram. Jag känner också noga på tygets tyngd och kvalitet. Vintageplagg är välarbetade och kvalitén sitter i detaljerna. Mönsterpassning, tygval, sömmar och knapphål.

  • Köp inte saker för att det är trendigt eller rätt i omvärldens ögon! Köp det du själv gillar. Jag köper aldrig “investeringar”när jag går på loppis utan bara sådant som jag genuint tycker om.

  • Leta inte efter något särskilt och stirra dig inte blind på just det du just är ute efter. Ha ett öppet sinne – de bästa fynden gör man av misstag!

  • Med det sagt vill jag samtidigt slå ett slag för att också leta efter de där vardagliga grejerna på secondhand. En ny stekspade, ett grytunderlägg eller en potatisskalare. Jag brukar börja med att leta där innan jag går och köper nytt.

Har du ännu aldrig besökt Myrorna så tycker jag att det är dags nu. Lycka till på ditt Myrorna-besök!

2 juli, 2022

Det blir mycket tid ute på vägarna i sommar. När vi åker till våra smultronställen, på bilsemester eller hälsar på släkt och vänner.

Mina storbarn är galna i Povel Ramels underfundiga texter och själv är jag galen i Lill Lindfors, Monica Zetterlund och ja egentligen alla gamla svenska artister med en låtskatt av jazziga, bozzanoviga, och skramliga toner. Visor med finurliga ordalydelser och sväng. Här kommer en lista med de 36 gamla godingar vi lyssnar på när vi är ute och kör. Samt ett wild card i form av Vikingarna.

Listan heter Sommar på svenska. Men den titeln är lite missvisande eftersom det också förekommer lite danska och norska i playlisten. Njut med måtta – starkt beroendeframkallande!

1 juli, 2022

Kunde inte sova när sängkläderna klibbade mot ryggen och rummet badade i ljus. Så trots att klockan visade på 02.30 steg jag upp och gick ut för att plocka blommor. Vände dock i dörren och hämtade kameran när jag såg hur vackert det var.

På kvällarna stiger dimman från ån som rinner längst nere på åkern och förbinder de två olika sjöarna i byn. Då bäddas allting in i ett vackert dis.

Aprikos himmel och syrener i pastell. Syrenerna är helt otroliga i år – tror aldrig jag sett en kraftigare blomning.

När jag var liten och såg på Pang i Bygget med mamma och pappa drömde jag om att ha lika tjusiga nattplagg som Sybil Fawlty. Så när jag hittade det här nattlinnet på en loppis fick mitt barndomsjag äntligen sitt lystmäte. Nu ska jag bara lägga mig i sängen och kedjeröka och gasta åt min man så är drömmen komplett!

En annan stilidol jag osökt kommer att tänka på från min barndom är Doris i Jönssonligan på Mallorca. Hur är det möjligt att vara så snygg som Birgitta Andersson är där?

Volanger, prickar, enorma kragar, festliga hattar, pumps i färg och knalligt nagellack! Doris är lika överdådig och färgglad som en kanelrosbuske.

Det är så märkligt vilka upplevelser från barndomen som fastnar och som man sedan kan leta ett halvt liv efter ett sätt att återskapa.

Letar för övrigt fortfarande efter en lika snygg gul ägglåda som den Björne hade i sitt magasin.

1 juli, 2022

Det är inte långt till valet i september och jag fortsätter försöka hålla mig uppdaterad om politiken både nationellt och lokalt. Vad Magdalena och Ulf gjort för utspel rapporteras det ju om överallt medan lokalpolitiken kräver att man letar lite mer på egen hand.

Inför valet pratar jag med lokala politiker i min kommun, läser vår lokaltidnings valbevakning och försöker ta reda på hur lokalpolitikerna lyckats med sitt arbete under föregående valperiod. Lokalpolitik utmålas ofta som någonting ointressant och till och med oviktigt. Många engagerar sig kanske mer i vad som sker i USA än vad som sker i den lokala hemkommunen. Trots att det som sker på andra sidan atlanten har väldigt lite att göra med den vanliga vardagen för oss i Sverige. För i min “lilla” vardag är det lokalpolitiken som är mest avgörande. Vem bevarar våra byaskolor? Vem arbetar för att bygga nytt badhus och vem vill starta upp musikskolan igen? Vilken partiledare verkar bara bråka och vem försöker hitta samsyn?

Det fina med lokalval är ju att man faktiskt kan få en uppfattning om politikerna rent personligen. Om inte direkt så indirekt genom att människor i ens närhet samarbetat med dem eller känner dem. I alla fall i en liten kommun som den jag bor i.

Politiken på riksplanet följer jag på ett lite annat sätt och där är ju de stora frågorna viktigast – som i vilken riktning är vårt samhälle på väg. Vem leder Sverige åt det håll som jag önskar? Vem har en plan jag kan sympatisera med? Jag tänker på förmågan och viljan att fatta stora och ibland obekväma beslut så att viktiga strukturella förändringar kan ske. Vilka säger bara det väljarna vill höra och vilka vågar utmana?

En viktig fråga för mig i riksdagsvalet är därmed miljön. Jag är medlem i Naturskyddsföreningen och inför valet har de granskat vilka partier som arbetat bäst för miljöfrågorna under perioden som har gått. Väldigt intressant och upplysande läsning.

Så här skriver de på sin hemsida*.

Det parti som har gjort mest för klimat och natur enligt Naturskyddsföreningens granskning är Miljöpartiet, som hamnar högst upp på prispallen för partiernas insatser för miljön. På andraplats hamnar Vänsterpartiet och en bra bit därefter följer Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna som delar på tredjeplatsen.

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort så pass svaga insatser att de hamnar utanför prispallen. På en rad områden har dessa partier dessutom motverkat en mer framåtsträvande klimat- och miljöpolitik. 

Jag blir lite mörkrädd av den här läsningen. Hur kan det finnas partier som i dessa tider försöker motverka en mer framåtsträvande klimat och miljöpolitik? Hur kan man anse sig ha råd med det? Blir arg men tyvärr inte förvånad över oviljan att agera. Nu funderar jag ett varv extra på hur jag ska rösta. Det är nämligen inte alltid som jag röstar på samma parti i alla olika val. Hur mina röster faller beror på så många olika parametrar.

Hur tänker du själv inför valet? Engagerar du dig? Och är det en skillnad på hur vilket parti du röstar på i kommun, landsting och riksdag?

(*hur Naturskyddsföreningens undersökning har gjorts i sin helhet kan du läsa mer om här och där utvecklas även de olika partiernas syn på miljöfrågor. )

30 juni, 2022

Mina blogginlägg kommer allt senare för varje dag. Det är oftast först vid tiotiden på kvällen – när barnen kommit till ro och huset stillat sig – som jag får tid att sitta ner med datorn. Men med lite tur passar ändå bloggens sena uppdatering som en tidig läsning morgonen därpå istället för en försenad sådan kvällen innan.

Här är några bilder på allt vad onsdagen hade i sitt sköte (obehagligt uttryck – men lev med det).

Vi packade picknickväskan och redan innan klockan blivit tio hade vi åkt hemifrån på badutflykt. Hämtade upp en kompis till barnen och drog iväg. Det var olidligt hett trots att molnen hopade sig. Barnen slängde sig i vattnet.

Men jag och Ulf bäddade iordning och blåste upp sköldpaddor och armpuffar och sånt.

Jag har redan lyckats bränna ryggen. På midsommarafton glömde jag bort att jag hade en klänning med öppen rygg och kom därför hem med ett illrött v på ryggen. Jahaja. Nu börjar det i alla fall att blekna.

Isande kallt vatten. Bästa knepet har mamma lärt mig – nämligen att fylla flaskan till en tredjedel och lägga den i frysen över natten. Sedan fylla på med nytt vatten på morgonen. På så sätt har man iskallt vatten hela dagen.

Brorsorna byggde sandslott och samlade pinnar

Gos med Gulf

Så härligt när det är så skönt i vattnet att man kan ligga i länge och leka och öva på att stå på händerna och sånt.

Samt harpunera fisk. Bertil är bestämd – innan sommaren är slut ska han ha harpunerat en abborre med sitt vassa träspjut.

Efter nästan fem timmar med sol och bad styrde vi kosan hemåt igen.

Varje vy borde bli vykort

Soliga Hälsningar från Rosa

Nu har vi badat i sjö, badat i tjärn och badat i älv. Nu är det bara havsbad som fattas oss.

På kvällen svidade vi om och drog på matlag i Stina och Emils ladugård.

-Ställ ner ölen åtminstone – jag har ju precis gjort en sur podd om influencers som romantiserar alkohol i sociala medier hojtade jag till Jakob.

Emil skötte grillen

Och jag bad de vackra mammorna ställa upp sig sitt finaste.

Fniss fniss

Någons hår mår toppen i den höga luftfuktigheten

Även mitt mår prima.

Så mysigt att äta ute i den svala ladugården

Stina hade dekorerat så fint

Och gjort eget bord för storbarnen

Hamburgare stod på menyn till ingen persons missnöje

Dessa ladugårdsmiddagar i slutet av juni börjar bli en fin tradition!

Vi åt tills vi storknade

Sen åt vi lite till

Sedan avslutade vi med glass medan barnen stack och doppade sig i bäcken som rinner bakom huset.

Men vi vill ju också bada! Så jag cyklade hem och hämtade badkläder för ett sent dopp.

Badonkadonk-donk 

Skönt med ett svalkande bad

Sedan flydde vi myggen och rusade hem igen för popcorn, godis och mys i soffan.

Inte fult på Stina och Emils gård precis.

Vi smög upp på ladugårdsvinden där de placerat ut soffor och hängt upp ljusslingor för stämning – och så surrade vi ikapp allt som hänt sedan sist. Senja kände sig utanför.

Och när också småbarnen började knorra avrundade vi kvällen och rullade hem igen

Där stod varje fönster i huset öppet för att få något slags svalkande korsdrag.

Och jag gick en sväng och vattnade alla krukor, nöp av överblommade blommor och plockade in en ny bukett till nattygsbordet.

Badkaret är inte bara bra för morgondopp. Det är också skönt att lägga sig själv i blöt innan man går och sover för kvällen.

Godnatt godnatt sa jag optimistiskt vid halv elva.

Men sedan slutade det ändå med att jag var uppe till halv tre och nattsuddade.

Och det var den kvalmiga onsdagen det.

30 juni, 2022

Nejmenhej här står jag helt naturligt och vädrar mitt vänsterben. Sådär som man gör när det är 29 grader varmt och man har oljat in långskånkarna med någonting som skimrar.

Rotade desperat igenom mina lådor i källaren efter en fin kjol att bära som omväxling till klänning och fann denna gamla goding från &Otherstories – köpt på någon rea för många år sedan. Fullkomligt livsfarlig när det blåser och därför säkrar jag med rejäla svarta mormorstrosor under. Fast vem försöker jag lura? Jag bär ju alltid rejäla mormorstrosor!

Tycker så mycket om att bära kritvitt på sommaren när jag är brun. Det tar fram det vita i ögonen och känns som en sval bris mot huden.

Örhängena är nya från Zara. Jag fick ett presentkort därifrån i julklapp och har både köpt linneskjortan och örhängena på ett bräde.

Klackarna hittade jag däremot begagnade via Sellpy. Kostade en dryg hundralapp om jag inte minns tokigt. Skönt att hitta en sandalett begagnad – det är ju ändå ett plagg med högst begränsad användningstid varje år. De här kommer jag dock använda under en ansenlig mängd somrar framöver. Perfekta modellen.

Ikväll har vi haft sommarfest med matlaget i Stina och Emils ladugård. Därav inoljade ben, nylockat hår och mascara. Så härligt att få känna sig riktigt fin och cykla iväg till vänner för att äta gott och prata bort några timmar tillsammans.

29 juni, 2022

Immiga glas i motljus på instagram och influencers som i var och varannan post visar upp sitt rikliga alkoholintag. Det råder en allmän romantisering av drickandet under sommaren. Är vin medicin? Och hur dricker egentligen Malin? Och vad dricker jag själv när det ska göras affärer? I vårt tredje avsnitt av SUCCEPODDEN Wollin & Clara pratar vi skålande i alkohol...

28 juni, 2022

Jag önskar jag kunde vara lite mindre självmedveten och lite mer frimodig vad gäller kläder. Jag är nämligen smärtsamt medveten om vad som är klädsamt eller ej på mig och det gör att jag till slut inte kan ha några kläder alls. Jag älskar korta kjolar men tycker att knäna blivit så rynkiga att jag ofta undviker kortkjol när jag är barbent. Har så många ärmlösa klänningar, men tycker att mina armar utan ärmar känns så oproportionerligt stora att jag hellre bär en kofta till. Jag skulle gärna visa lite mag-glip mellan blus och kjol men eftersom min mage är som en mjuk och len vetedeg tycker jag inte att det blir riktigt sådär snyggt som jag föreställt mig. Jag klarar heller inte av stora, voluminösa ärmar eftersom jag redan är så axelbred. Av samma anledning kan jag heller inte bära halterneck, för då ser jag ut som en body builder – jag blir bara ett enda stort axelparti. Och sjokiga tunikor utan midja gör att jag får profilen av en brevlåda samtidigt som tightare kjolar med minsta rynk eller veck i midjan bygger magen till tredubbel storlek. Och nyss upptäckte jag att jag fått hängiga armbågar som man ju får med stigande ålder. Och plötsligt kände jag hur jag inte ens vill visa armbågarna längre.

Usch. Livet kan ju inte gå ut på att först och främst undvika att vara “ful”? Att klä sig kan ju inte gå ut på att undvika allting som kan vara minsta missprydande? Vad blir det för glädje kvar i det? Inte för att jag går runt och hatar mig själv – för det gör jag inte. Jag tycker om mig själv för det mesta och det här med kläderna är mest ett trist konstaterande som blir en mental begränsning. “Jahapp nu kan jag inte längre ha kortkjol heller”. Så glädjelöst! För jag är ju inte alls så här kritisk mot hur andra klär sig eller funderar så här mycket på vad som är klädsamt eller ej på dem. På andra fastnar blicken mer på ett förtrollande vackert leende, en stolt hållning eller ett djärvt sätt att kombinera färger. Jag ser attraktiva personer överallt. Hur de slänger med håret, kastar huvudet bakåt när de skrattar eller gestikulerar när de blir engagerade.

Jag detaljgranskar aldrig andras kroppar så som jag detaljgranskar min egen. Jag funderar sällan på om andra klär sig smickrande eller ej. Om något blir jag bara glad och peppad av att se hur många unga kvinnor klär sig idag. Tjejer som visar magen även när den inte är platt. Unga tjejer som går utan bh så att bröstens mjuka kurvning, häng och guppighet framträder så fint. Unga kvinnor med rejäla lår och rumpor som har korta tighta kjolar och shorts som får mig att utbrista MUMS!!!!! Och att de har bikinitrosor som visar halva skinkorna istället för att gå i långa badshorts som tonårstjejer gjorde på min tid. Jag ser deras frimodighet kring kläder och stil och blir så inspirerad att våga lite mer. De är ju så snygga, heta och livsbejkakande! Så vill jag också vara. Jag vill vara med i det coola gänget som vågar!

Jag tar härmed beslutet att utmana mina egna klädnojor den här sommaren. Jag ska försöka sluta vara så självmedveten, hämmad och inriktad på att dölja problem. Istället fokusera mer på att ta fram det som jag gillar. För anledningarna till att noja kommer ju inte bli färre med åren och om jag redan nu begränsar mig på grund av vad som “inte längre är klädsamt” – vad ska jag då ha på mig när jag fyller femtio? Eller sjuttio? Svart sopsäck och påslakan? En kompostpåse trädd över huvudet? Nej, det här blir bara för dumt. Nu får jag skärpa mig. Imorgon är det jag som knyter min blus i midjan och visar glipan mellan den och kjolen.

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.