Logga Underbara Clara
23 april, 2025

Smarta hacks och husmorsknep i stugan behövs alltid! Särskilt om man är många som vistas där samtidigt. Här är några saker som hjälper oss att hålla ordning i det något spartanska hushållet.

Vi har köpt plastmuggar på ICA, som man kan ta med ut i trädgården eller på utflykten utan att slå sönder. Och alla som är i stugan regelbundet har fått sina initialer på en kopp. Anna använde frystejp och eltejp och klippte remsor och skrev med dem. Det har hållit för handdisk i flera år!

Då får alla hålla ordning på sin egen kopp och man behöver inte diska den så noga mellan måltiderna.

Ovanför kranen i köket finns också en sådan här gammaldag skopa. Som man kan dricka ur när man är i farten i köket och inte ens orkar leta reda på sin egen plastmugg. Och den är till för de familjemedlemmar som inte äcklas av att dela kopp med någon. Sparar mycket disk.

Jag älskar att lämna saker i stugan. Hårspray, schampo, nattlinnen och tandborstar. Så att man inte behöver packa med allt jämt. Det känns också så hemtrevligt att ta fram sin vanliga gamla tandborste och fortsätta med den. För att man ska minnas vilken borste som tillhör vem, har vi målat på dem med nagellack. Vattenfast penna lossnade på en gång och frystejp gick inte. Men nagellack och första bokstaven gör dem lätta att hålla isär.

När det både är min och syrrans familj i stugan och alla har lite olika vanor och ordningar. Då behövs hjälp i kylen. Har skrivit på frystejp och märkt upp hyllorna med mejeri, matrester, pålägg och protein. Så är det lite lättare att veta var man ska ställa tillbaka allt för att bevara ordningen. Och även när det rört ihop sig går det lättare att städa kylen när det finns ett system.

Slutligen har vi typ elvahundra friggebodar, vedbodar och båthus på vår gård. För att hålla ordning på alla nycklar sitter de fast på ett stort rött bälte, som man inte tappar bort i första taget. Och för att man inte ska behöva testa varje nyckel i varje lås så har vi färgkodat dem. Nyckeln med blå frystejp går till hänglås med blå frystejp. Nyckel med rosa nagellack går till lås med rosa nagellack…ja, ni fattar principen. Det har förenklat massor! Särskilt när man skickar barnen i något ärende att hämta en grej och de aldrig fattar om de har rätt nyckel och därför inte får upp låset. Vår gårdsplan är dessutom enorm, så man blir trött av att traska fram och tillbaka och be om hjälp.

Viktigt bara att vaktmästarknippan är helig och alltid hängs tillbaka på rätt krok i köket efter användning!

Ett bonusknep (om man inte låser förråden igen direkt efter användning )är att ha en spik att hänga det upplåsta låset på inuti boden. Gärna högt uppe. För vis av erfarenhet är lås som hänger öppnade i dörren otroligt roliga för småbarn att kasta iväg i högvuxet gräs eller ut på en myr. Typ.

Har ni fler smarta stug-hacks för att hålla ordningen? Dela gärna med er i kommentarsfältet. Kan samtidigt tipsa om detta matiga inlägg där jag samlat era 57 smarta tips för stuglivet.

23 april, 2025

Veckans poddavsnitt handlar om den bästa tiden i ens liv. När infaller den egentligen? Gulliga läsaren Katarina sa på min födelsedag att det blir bättre ju äldre man blir. Och jag hoppas att hon har rätt! I hela mitt liv har jag nämligen känt mig så otroligt hämmad och liksom inbunden i mig själv. Inte hemma med min familj, men överallt annars. Som om den person som finns där inne sitter fast och inte kommer ut.

Men om jag skulle komma ut skulle jag kunna skriva mycket bättre, podda mycket bättre, uttrycka mig mycket mer genuint och träffsäkert på alla plan. Och i de sammanhang där jag vågar släppa fram den personen så blir jag också mer omtyckt. Ändå är det så svårt – nästan omöjligt – att inte vara hämmad av min självmedvetenhet. Malin är i alla fall en fantastisk vän för hon är så hejdlös att hon lockar fram mer av den riktiga mig.

Jag märker faktiskt att jag är på väg in i kärringåldern. Och jag älskar det! En ålder då man av naturens hjälp får mod att säga vad man tycker, inte bryr sig så mycket om vad folk känner inför en utan kan vara mer sann. Det känns inte som att det kommer av övning – utan som att det är ett inre utvecklingsskutt, precis som puberteten. Ingenting man kan locka fram i förväg utan något som sker när tiden är mogen.

Är det någon som känner igen sig i att vara hämmad och instängd i sig själv och inte lyckas komma ut? Eller är det att jag haft en blogg i tjugo års tid – medan jag gått från flicka till kvinna – som också hämmat mig? För att det finns så många förväntningar utifrån på hur jag ska vara. Och att många uttrycker ogillande när jag inte är precis som de har föreställt sig?

Ja och så handlar avsnittet lite om Zara Larssons behov av en coolare stil. Om Milly Bobby Browns gnäll och om Malins funktionsnedsättningar. Veckans avsnitt är gratis. Som prenumerant betalar du 39 kronor i månaden och får förutom två avsnitt bakom betalvägg alla sommar- och vinteravsnitt som vi gör unikt för våra betalande prenumeranter.

22 april, 2025

Det tog en evighet att städa ur och stänga stugan i måndags. Vi har ju gjort om alla vattensystem och innan vi fattat hur vi skulle vrida kranar, lossa lekande muttrar och tömma varmvattenberedare hade klockan blivit fyra på eftermiddagen. Jag var väldigt trött (och ganska sur) när jag satte mig i bilen och körde hem. Ändå tur att det var jag och Anna och att våra karlar inte var med. För då hade vi kanske gömt oss bakom dem och inte lärt oss att göra det själva? Och jag VILL ju lära mig att göra det själv. Annars kommer jag ju inte kunna åka dit ensam.

Tänkte lite bittert när jag satte mig i bilen ”Jahapp! Nu blev det så mycket arbete och krångel på slutet att hela semesterns vilovinst omintetgjordes”. Precis som efter skrivresan när jag kom hem och kände mig absolut slutkörd i skallen i två veckor. ”Jaha så mycket för den skrivresan. Arbetsvinsten omintetgjordes av att jag var så trött när jag kom hem att jag i själva verket förlorade massa arbetstid…”

Men så är det absolut inte. Får påminna mig själv om det! Vila är olika saker. Och ganska ofta innebär vila också en viss ansträngning. Vilan som träningen ger kräver stor ansträngning. Vilan som finns i att resa bort kräver också sin ansträngning. Men vi fastnar lätt i att ägna oss åt den sorts vila som faller sig naturligt för oss. I mitt fall går det alltid lätt att stanna hemma, avboka och plocka bort alla krav. Och det ger visserligen vila – men inte alltid den vila jag behöver. Jag kan tvärtom behöva vilan i att äta middag med en tjejkompis på stan. Vilan som kommer av att resa, uppleva lite strapatser och se något nytt. Och vilan i att klä på sig något representativt, vara ute bland folk och slippa ifrån insidan av min skalle en stund.

Kom ihåg för vila

Vila innebär olika saker vid olika tillfällen.

Vad som är vilsamt beror på vad man gjort för mycket av.

Vila kostar på.

Den vila som är enklast att få till är kanske inte alltid den som mest behövs .

Problemet om man är utmattad är att energin saknas för att göra vilsamma aktiviteter av olika slag. Den enda vila man orkar är att ligga som en grönsak. Vilket i längden kanske ändå inte är vad man blir frisk av. Sicken tur att jag inte längre är utmattad.

• Annonssamarbete Läkarmissionen •
21 april, 2025

Jag och Bertil pratar ofta om vår resa med Läkarmissionen till Etiopien. Det som fastnat hos honom är alla barn i hans egen ålder, med otroligt svåra utmaningar framför sig. De som grep tag i mig var mammorna. Maktlösheten i att som mamma inte kunna ge sina små en trygg uppväxt, mat för dagen och skolgång. Att så många kvinnor måste offra sitt liv för att skapa liv. Och att det ska vara så farligt att ens bli gravid! Jag önskar att kvinnor över hela världen fick mer hjälp. För kvinnor som får hjälp, hjälper också barnen i sin närhet.

Hanna som arbetar på Läkarmissionen berättade för mig att jag har de generösaste läsarna. 724 av er som läser min blogg har blivit månadsgivare. Och många av er är givare sedan långt tillbaka. Ni stannar dessutom kvar som månadsgivare under väldigt lång tid. Jag är så stolt över er och över att själv vara månadsgivare. Det är ju våra bidrag till Läkarmissionen som gjort att till exempel Kyesherosjukhuset i Kongo har kunnat hålla öppet. Trots det som nu pågår i östra Kongo.

Som ni kanske har hört på nyheterna har situationen i Kongo försämrats ytterligare. Rebellstyrkor har tagit kontroll över stora områden och hundratusentals människor är på flykt. Trots en farlig och osäker situation fortsätter personalen på sjukhuset sitt arbete. De gör allt de kan för att rädda liv – men de behöver vår hjälp! Läget är akut.


Medicinförråden gapar tomma och rätt sjukvårdsmaterial behövs för att kunna:

• Stoppa livshotande blödningar
• Genomföra akuta kejsarsnitt
• Ge antibiotika vid infektioner
• Ge rätt vård till för tidigt födda eller svårt sjuka barn

För 180 kronor får en kvinna plats på förlossningsavdelningen. Så om du ger 90 kronor i månaden räcker det till att rädda livet på sex kvinnor och bebisar per år. Tänk att veta att du är med och bidrar till någonting så bra. I en värld som ofta känns mörk och svår!

Som vanligt erbjuder vi en gåva till sig som väljer att bli månadsgivare, som ett tack för att du vill ta detta beslut. Som månadsgivare till Läkarmissionen får du får min nya bok Claras Kakbok signerad. Hoppas att du vill ta det steget.

20 april, 2025

Hej och hå, så blev det påskafton. Vi åt en sen frukost i pyjamas. Anna pysslade med pojkarna medan jag hjälpte Juni med en skoluppgift. Nämligen att skriva klart en spännande berättelse om en seriemördare. Vi hade väldigt kul när vi spånade på sätt att höja spänningen i storyn.

Sedan gick vi ut för att dra ihop kvistar och skräp att elda.

Hade ullunderställ och mina favoritbyxor från Fristad. Det var en hiskeligt kall påskafton, med omväxlande sol och molnigt.

Skönt att kroppsarbeta för att hålla värmen. Anna skottade fram våren.

Efter lunchen var det äggjakt. Jag hade skrivit ledtrådar och gömt på olika ställen och så fick barnen samarbeta och utföra olika utmaningar för att så småningom hitta till äggredet.

Som att hoppa på ett ben runt ett hus, och söka där det finns ljus (nästa ledtråd låg i lampan).

Och Gå baklänges till stången, sjungandes nationalsången.

Där ledtråden var gömd vid flaggstången.

Till slut hittade de till platsen för hönans rede. Och där fick de leta äggen!

Det tog en bra tag att hitta dem i den mörka vedboden. Men till slut fick Folke syn på korgen under taket!

Med alla äggen i.

De gick in och vittjade fångsten.

Och medan de smaskade i sig sitt godis halvslumrade jag och Anna i soffan.

Barnen hade ju byggt på kojan med sina kompisar hela förmiddagen, så nu kröp de ihop och hade lite skärm och vilade.

Påskmiddagen blev sen, närmare åtta på kvällen.

Vi höll det ganska enkelt. En god Västerbottenpaj, gravad lax, deviled eggs, Mjällombröd med Västerbottenost och flera sorters färdiga sillar. Samt prinskorvar till barnen som inte gillar fisk.

Till dessert åt vi påskbakelser i form av kladdkakemuffins. Vi satt uppe till halv elva och åt och min moster berättade minnen från när hon var liten och hennes farmor och farfar bodde i det här huset.

Sedan gick jag i säng och vaknade nästa morgon av stöket nerifrån köket. Att pojkarna smög upp, för att i mosters regi förbereda min födelsedag.

Jag fyller nämligen 39 idag! Och min syster hade dekorerat köket så fint. Man kunde tro att det var ett kalas för Barbie.

Mina systerdöttrar hade hjälpt henne baka en chokladtårta, precis som jag önskat mig. De kom upp hela högen och sjöng för mig i sängen och jag fick blåsa ut ljusen och önska mig något hemligt.

Det var så härligt ordnat.

Älskar tårtfrukost, saft och starkt kaffe.

Mina systerdöttrar hade också gjort en makalös paketinslagning åt mig.

Och alla försåg sig rikligt av tårtan.

Kan inte tänka mig något bättre än att fira födelsedag i stugan och att min syrra är med och styr upp det så att det blir sådär extra kärleksfullt.

Efter frukosten drog vi på oss blåställ och Anna hissade flaggan.

Och jag satte igång att elda massor av ris och skräp på gården.

Samt fjolårsgräs. Tyvärr var det aningens för fuktigt i gräset, så det brann inte så bra. Det hade verkligen varit toppen att få elda gräs ordentligt, för det har ingen gjort sedan morfar levde.

Ungarna och deras kompisar byggde vidare på kojan. Den har blivit så fin. Fyra våningar!

Och ett påbörjat utegym.

De tog dit en fikakorg och grillade korv till lunch.

Och det var så varmt i solen att de satt i linne och var utan skor. Och i en högtalare dånade allt från ABBA till AC/DC.

Essa hängde runt ungskocken. Hon är ju så lycklig när hon har en stor flock ungar att hålla rätt på. Idag var de omkring tio stycken som arbetade med kojbygget.

Blir så glad av att höra deras skratt och skrik eka över nejden och se hur roligt de har ihop och hur de samarbetar och är kreativa.

Anna plockade småkvist

Och förberedde fler bål.

Och på eftermiddagen kom våra egna grannkompisar förbi. Vi ställde fram solstolar och gott att dricka och så matade vi elden ända tills klockan blev närmare halv åtta. Och jag skrattade så att jag fick ont i kinderna, för vi pratade så mycket dumt.

Ungarna som varit ute i tio timmar och lekt var vrålhungriga vid det här laget. Så då fick vi gå in och fixa middag. Vi hade inte diskat sedan kvällen innan och hela köket såg ut som ett bombnedslag. Jag fick ta itu med att handdiska allt, innan vi kunde börja äta. Det tog en timma innan disken var klar.

Så det blev en hemskt sen middag denna påskdag.

Sedan stack kusingänget iväg till sina kompisar igen för att se på Beckfilm, medan jag och Anna diskade och plockade och pustade lite i soffan. Och förberedde oss mentalt inför morgondagens hemfärd.

Vilket påsklov vi har haft här i stugan! Det får fem stjärnor av fem möjliga. Det har varit fullt av aktivitet men också distraktion från vardagen. Märkte när jag kom iväg hur mycket jag har varit i mitt huvud och mitt arbete den här vintern – och det är inte riktigt sunt. Så att komma iväg, kroppsarbeta, vara med barnen och umgås med helt normala, trevliga människor som på inget sätt påminner om mitt jobb. DET har varit semester, det. Och när ena sonen för tredje dagen i rad suckar ”Mamma det är så härligt att leva”. Då vet jag att han känner likadant.

19 april, 2025

På skärtorsdagens morgon åkte jag och Anna in till samhället för att handla. Först åkte vi till skroten och fyndade på deras loppis. Barnskor, glasburkar till köket, en fin tekanna och badmintonracket till barnen. Vi blev så glada när det visade sig att det var öppen! Otroligt sympatiskt när det finns en swishbutik på återvinningen så att saker kan säljas istället för att slängas.

Sedan handlade vi påskmat i proppfulla butiker. På Konsum bjöd de på kaffe och jag och min syster var så lyckliga när vi körde hem igen. En egen utflykt, med skrotletande, ljummet gratiskaffe och godis-sockerbitar i käften. Livet kan väl inte bli bättre?! Tur att vi är lättroade.

När vi kom hem satte vi barnen i arbete med att plocka överallt. Och så städade vi nedervåningen eftersom vi skulle få besök.

Alltid skönt att ha storstädat huset åtminstone en gång medan vi är här. Liksom ta omtag på alltihop i halvlek.

Sedan avslutade vi städningen med att påskpynta i trädgården. Flickorna och Anna satte fjädrar i busken.

Så fint med ett rejält utepynt.

Vi sågade också ner björken som gått av i en storm.

Och sedan satte vi oss och njöt. Sexton grader, vindstilla och sol.

Vi suckade över vår lycka medan vi väntade på att moster Mia och kusin Jonas skulle komma körande från Umeå.

Direkt de kom fick de varsitt glas kall öl och en plats i en solstol. Medan jag gick in och fixade mat.

Och vi åt i finrummet för en gångs skull.

Och stapeln med vantar på tork växte sig högre och högre.

När det blev kväll ville barnen måla ägg. De fick först picka sönder dem och blåsa ut. Uffe var duktig och lyckades helt själv. Andra fick hjärnblödning av ansträngningen.

Sedan skulle alla måla och göra dem fina. Konstnärliga kriser uppstod. Det smälldes i dörrar.

Men inte för moster Mia.

Jag bakade två rulltårtor av äggen, för att ha till dessert dagen därpå.

Det här är så mycket min barndom! Då var det fullt ös i köket hos mormor Rut. Mamma, moster och mormor lagade mat, permanentade hår eller fållade gardiner. Jag och Anna satt och pysslade vid köksbordet och munhöggs med moster, mormor och kusinerna. Och i vardagsrummet såg gubbarna på teve så det dånade. Starka lampan i taket tänd och total känsla av trygghet, febril aktivitet och hemtrevnad.

Morgonen därpå åt vi långfrukost medan Anna sydde om axelbanden på en klänning jag köpt. Och jag själv sprättade loss smocken på en klänning jag gillar, men där smockens sitter för högt upp. Papiljotter i håret för frisyren.

Och så hjälpte jag min gulliga moster att nåla fast en brosch som Uffe sytt till henne på förskolan. En sol av gul filt. Även starkt lik en Davidsstjärna.

Sedan vid lunch kom farsan och min faster Inger och hennes man Ulf åkande från Boden. Uffe kröp genast nära!

Och Juni som älskar party blandade drinkar till oss alla. Otroligt gott och enkelt! Sprite, apelsinjuice, fryst ananas och citron. Plus massa is och frostade kanter.

Så kul med ett redigt påskpartaj.

Och barn som gillar att dona.

Tog på mig min klänning med bortsprättad smock och bestämde mig för att snarast sprätta smocken också från ärmarna. Tror den kommer att vinna på det!

Sedan åt vi chips med gräddfil, rödlök, rom och dill.

Och pratade i munnen på varandra.

Min faster Inger fick sitt exemplar av Claras Kakbok. Så roligt att se dem bläddra och läsa och känna igen plåtburkar och tyger från min farmor Beda. Sedan la min faster en beställning på tjugo böcker att ge till alla i släkten. Vilket superfan!

Barnen stack ut och lekte i sin koja och jag började med middagen.

Vi dukade med det fina gamla kalasporslinet med snart hundra år på nacken.

Anna och Lykke gjorde otroligt goda sallader.

Och jag gjorde min enkla paradrätt – lax i ugn med Västerbottenstäcke och pressad potatis.

Kände mig lycklig som fick samla släkten och barnen och höra huset bubbla av glada röster. Och att vi fick skämma bort allihopa! Vi sjön Hej tomtegubbar i brist på påskiga snappsvisor. Borde man sjunga gullefjun istället? Men det är liksom inget kläm i den visan.

Till efterrätt gjorde vi påskbakelser av rulltårtorna jag gjort kvällen innan.

Så otroligt gott och läckert! Rulltårtor fyllda med hallon och vispgrädde. Toppade med lättvispad grädde och persikohalvor på burk.

Efter ett tag drog barnen ut, så att vi fick lite samtalsro. Då satt vi kvar i timmar och drack kaffe och som vanligt när vi träffas med pappas släkt så blir det debatt. Det började i Trumps tullar och fortsatte till nackdelar och fördelar med Maos Kina. För att ta en lång svängom med Sverigedemokraterna och slutligen politikernas nedmontering av studieförbunden och den obefintliga miljöpolitiken. Det blev väldigt hetsigt och högljutt och det tycktes olika saker. Men till slut utbrast min drastiska, snart nittioåriga faster som varit engagerad för de svagaste hela sitt liv. ”Ja, det finns många man bara borde skjuta!” och sedan gjorde hon pistolskott med händerna runtom i rummet. Och det var precis de förlösande, oväntade orden som behövdes för att orka skratta åt allt elände.

När vi kramat dem hejdå och de kört tillbaka till Boden gick jag och Anna ut i trädgården och drog ihop kvistar och grenar till vår stora påskbrasa som vi ska tända på påskafton.

Och resten av kvällen låg jag i soffan som en grönsak och pratade med min moster och kusin, medan barnen spelade magic och rollspel och min syster gick på fest hos grannarna i byn.

19 april, 2025

Tack till alla er som på olika sätt deltagit i min fyrtio dagar långa fastekalender. Det har varit så fint och meningsfullt. Både att skriva den och att försöka genomföra uppmaningarna i min egen vardag. Små handlingar som sprider gott i närmiljön- eller på andra sidan jorden. Och förhoppningsvis också hos en själv.

Tack till er som lämnat kommentarer och berättat vad ni gjort eller tänkt under den här perioden. Idag är det påskafton och all anledning att fira! Önskar dig en glad och välsignad påsk.

Dagens uppmaning: Gläd dig och fira! Livet, våren, uppståndelsen och kärleken.

18 april, 2025

Morgonsol i köket i stugan. Nu när vi har luftvärmepump installerad är det skönt att komma ner. Varmt i huset, utan att man först måste elda i flera timmar.

Ett parti Finns i sjön med en fuskare av rang.

Spelandet är ständigt närvarande. Efter frukost kom en kompis förbi och fick lära sig Chicago. Men han slapp som tur var lära sig Brinnande Chicago som Ulf spelar. Det är ett kortspel med allehanda ”installationer” som läggs ut. Där kungen och drottningen gifter sig och reglerna när som helst ändras och justeras efter godtycke. Det enda man kan vara riktigt säker på är att huset alltid vinner. Och Uffe är alltid huset.

Jag svängde ihop bröd till lunchen då vi skulle grilla korv. Anna knäppte en bild.

Vid husknuten står skidutrustning samt hinkar, på hinkar fulla med handdukar som använts för att torka upp kring den trasiga toaletten. Mmmm….doften av pissråta! Tyvärr gick också tvättstugekranen sönder, så tvättmaskinen har inte gått att använda.

Men inte kan man deppa för det när solen skiner och träddungen tinat fram så att man kan hänga upp hängmattan.

Och ställa ut solstolarna

Jag gjorde en rejäl brasa och så grillade vi fläsk och korv till lunch.

Och satt och njöt i solen

Särskilt Essa som fick alla brända korvbitar att kalasa på.

Visst blir man less på alla oss influencers som skryter med våra ouppnåeliga lyxliv?

Som denna lunchdukning som jag inser kommer att ge er grava mindrevärdeskomplex.

Kusinlek i hängmatta.

När de gått in fick jag ligga där själv och lyssna på fågelkvitter.

Ständigt blöta handskar på tork vid vedspisen.

Och blöta skor på vedlåren

Det är som att jag går i barndom när jag är här. Det enda jag vill laga är maten vi åt när jag var liten. Som fläskpannkaka med sylt och grädde.

Efter maten korkade jag och Anna upp en flaska champagne som jag fått från förlaget, för att fira mina bokframgångar. Det skulle bli en champagnegalopp!

Men det blev galoppstopp, då jag blev så yrslig att jag fick ligga på sängen och vila huvudet.

Jag tål så lite i alkoholväg och det är (bland annat) därför jag sällan dricker någonting. Den informationen har dock mina barn tolkat och fört vidare så här:

-Vår mamma har fått sluta dricka alkohol för hon blir alldeles för full.

Och det är förvisso sant men också oerhört genant, eftersom det låter påskina att jag är en tillnyktrad alkoholist. När jag i själva verket är en nykterist som då och så försöker mig på att dricka ett glas champagne. Och när jag ”blir alldeles för full” har jag alltså druckit ett glas champagne och sedan behövt gå från bordet och lägga mig raklång tills allt slutar snurra.

Men Anna var väldigt glad för champagnen i alla fall. Och det är kul att känna kärleken från sitt förlag.

Dagen därpå kom vår rörmockare med en ny toalett och kran till tvättstugan. Så då kunde vi både uträtta behov och tvätta handdukar till tusen. Aldrig varit gladare över en fungerande toalett!

Vi tvättade fyra maskiner med badlakan och handdukar och det var närmast terapeutiskt.

Sedan tog Anna med sig barnen och drog till Gavmofjäll för att åka slalom. Det ligger ju i närheten av vår by.

Otroligt snösäkert nu när gavmoliten är på plats igen. De stack dit med kompisarna från byn och åkte en hel dag i sockersnö.

Miniatyrvärlden från julkalendern.

De hade så roligt i skidbacken medan jag och Uffe var hemma och tog igen oss. Pusslade, bakade och gick en långpromenad med Essa.

Till middag gjorde jag en klassisk spenatsoppa med ägghalvor.

Komplett med sjuttiotalsdukning.

Ett av mina tydligaste dagisminnen är en tallrik grön spenatsoppa med ägghalvor i. Hatad det!

Efter att ungarna varit iväg och åkt skoter på kvällen gräddade jag våfflor för glatta livet.

Vid läggdags ville barnen att jag skulle berätta spökhistorier. Det är nämligen min specialitet att skrämma skiten ur ungar. Så efter att alla borstat tänderna och gjort sig iordning kröp de ner i min säng och det blev nästan för ruskigt när jag frammanade de mest rysliga saker ur fantasin.

Sedan blev det skärtorsdag. Men det bloggar jag om imorgon!

18 april, 2025

Långfredag. Den stora sorgens dag. Jesus dödsdag. En dag att tillåta sig att sörja, även om man inte är troende.

Dagens uppmaning: tänd ljus idag och skänk en tanke till de som lider i världen. Och till de som du har förlorat.

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.