I början när jag tränade var jag en idiot som inte förstod att man måste fylla på med energi efteråt. Annars känner man ju sig helt förstörd. Nu har jag alltid något redo att inmundiga inom fem minuter efter att jag tränat klart. En bar eller en shake eller en banan och ett glas mjölk…ja lite vad som helst som helst innehåller kolhydrater. Och gärna protein.
Trots att man oftast inte är ett dugg hungrig första tiden efter ett träningspass behöver kroppen massa energi för att kunna återhämta sig.
En annan idiotisk sak på temat träning: varför är alla sportbehåar så osmickrande? Det känns som att jag har en skogaholmslimpa nedstoppad i tröjan. Ingen definition, ingen separation, ingenting. Den enda sporttopp jag har som inte blir så är denna gamla från H&M, som de dock tyvärr inte har kvar i sortimentet. Har lagat den två gånger och den sjunger tyvärr på sista versen.
Så snygg med korsade band i ryggen och allt.
Och ja, jag vet att en sportbehås främsta funktion inte är att göra brösten snygga utan att hålla dem på plats. Men det är nog jobbigt ändå att bli röd i ansiktet, blöt i håret, att stånka och fara runt i en massa konstiga osmickrande positioner. Jag vill gärna inte göra det värre än det behöver vara. Kläderna kan väl åtminstone få sitta bra?
Hit me med ditt bästa tips på en sportbehå som förvandlar sirapslimpan till småfranskor!
Här kommer lite smått och gott från veckan som gått
I tisdags hade vi matlag hemma hos oss. Jakob kirrade krubbet och det var balkantema på musik och mat.
Kyckling paprikash. Och till den serverades kaymak och surkål.
Matglada barn
Och spelglad pianist som underhöll till kaffet.
En annan sak jag gjort är att sortera kortlekar. Så tillfredsställande. Det är kortspel flera gånger om dagen här just nu och barnen har rört ihop alla lekar. Och det visade sig när jag sorterade att vi inte har en enda komplett lek. Så nu ska jag köpa en ny. Och gud nåde den som blandar ihop den med resten!
Ulf ville vara hjälpsam och laga ett trasigt kort så att det skulle gå att använda igen.
Spader Dam hälsar och tackar för hjälpen.
Det har ätits allehanda grötluncher med topping denna vecka.
Och jag tog en outfit i farten. Med bästa sidan vänd till. Loppad blus, mina Levis rib cage och gamla örhängen från Zara.
Jag älskar att ha en gasspis, särskilt när det är strömavbrott i byn och inget annat funkar. Nackdelen är att en gång i halvåret när man står och lagar mat tar gasen plötsligt slut. Och den gången inföll den här veckan. Som tur är kan man ju lika gärna laga mat på vedspisen när det ändå eldas för fullt i den!
På fredagen tränade jag som vanligt. Men det gick inget vidare för kroppen var seg och trög och i ett marklyft på en lätt vikt sträckte jag mig när jag helt missat att koppla på magmusklerna. Så irriterande.
På lördagen påskpyntade jag med Folke som redan hunnit fråga om det i flera veckors tid.
Jakob och barnen åkte sedan in till Umeå och träffade farmor och gick på Curiosum. Umeå universitets science center för nyfikna, vetgiriga och kreativa människor i alla åldrar. Hit älskar barnen att gå och utforska. Här syns en blivande galen vetenskapsman.
Jag njöt av att vara ensam hemma men tog så småningom sparken ned till invigningen av byns nya gym. Så OTROLIGT fint! Imponerad av alla som bidragit och renoverat lokalen, hämtat maskiner över hela Västerbotten och gjort ett sådant hästjobb som vi andra nu får skörda frukterna av. Löste ett årskort omedelbums.
Strax därefter firades våffeldagen på bönehuset i byn. Det tas så många fina initiativ här! Men tyvärr blev det inga våfflor för mig den här gången. Åt inte en enda semla när det var fettisdag och inte en enda våffla när det var vårfrudag. INTE acceptabelt. Ska ta igen det framöver.
Nu har Albin halva gänget hemma hos sig och jag har den andra halvan som så småningom ska ut i vårt växthus.
Dessutom var det Jonna-loppet i byn! Skidlopp för alla barn och medaljutdelning till alla som deltog. Finns ju få saker som är gulligare än barn som hasar runt i skidspår med rödblommiga anleten. Den yngste deltagaren var blott tre år gammal.
Stolta och kisande pappor i publiken
Kaffe på kok
Och givetvis Jonna-burgare.
Som åts med god aptit.
Orangerött är en bra färg i mars när jag är rekordblek i nyllet.
Efter en halvmil kom han i mål
Och kraschade direkt efter målgången.
Och så småningom kom Folke och Dahlia som också kämpat sig runt på fem kilometer. Så glada och nöjda.
Underbara ungar!
Underbara medaljer.
Efter skidtävlingen gick jag en långpromenad med Essa längs skoterspåren. Sedan var det zoom-möte med vägföreningen i byn där vi har vår sommarstuga. Drabbades av svårartad längtan efter att åka dit. Har inte varit där på hela vintern och det är inte acceptabelt.
Middagen blev sen eftersom den ljusa söndagen gjorde att vi glömde av tiden. Essa placerade sig strategiskt under han som spiller mest mat.
Jakob hade gjort kalops
Och efter maten spelade jag och Bertil femhundra medan Ulf målade en teckning av vår familj.
Bilden av Essa med ögon på ryggen och ben som på en krabba gav mig en svindlande insyn i hjärnan på en fyraåring. Eller en blivande galen vetenskapsman. Dr Octopus får akta sig!
Å vad jag kände mig fin när jag hoppade i denna klänning och bevistade ett redigt kalas! Köpte den ju i Göteborg för precis ett år sedan. 150 kronor på Myrorna vilket jag betraktar som ett riktigt kap. Äkta vintage ju!
Ringningen är särskilt underbar. Varför gör ingen kläder med snitt som dessa idag? Så sobert tjusigt.
Bar den ihop med pumps och mina stora örhängen från Zaras sommarrea.
Men allt jag kan tänka på nu är att jag har en frisörtid i veckan. Och det är verkligen inte en dag för tidigt. Utväxten är hemsk men det syns inte riktigt här eftersom jag sprayat över den med torrshampo. Längtar efter att klippa kortare lugg, få till den kalla blonda tonen som är så snygg. Och mest av allt efter att bara sitta ner, dricka kaffe och läsa veckotidningar i två timmar.
Ska jag göra något drastiskt hos frisören? Eller fortsätta på inslaget spår?
Frukost är mest ett nödvändigt ont om du frågar mig. Jag älskar ju att äta på kvällarna! På morgonen saknar jag helt matlust. Mår mest illa.
Men jag kämpar på med mina frukostar ändå. Och när jag är ledig och inte har någon tid att passa så känns det alltid lättare. Då inväntar jag helt enkelt aptiten.
Förra helgen gjorde jag bananpannkakor av ägg, banan och lite proteinpulver. Vi hade ingen grädde hemma så jag tog vaniljkvarg och sedan gjorde jag en enkel chia-jordgubbssylt. Den har jag lärt mig av Susanne. Dessa jordgubbar skördade jag ju i perfekt mognadsgrad i somras så de smakar himmelrike. Behövs inget socker! Bara mosade jordgubbar och chiafrön. När bären stått en stund får de den rätta syltiga konsistensen eftersom att chia är gelerande.
Så sjukt gott.
Mums
Filibaba
Andra saker jag ätit till frukost i veckan:
Vaniljkvarg, müsli och chiasylt.
Banan och jordnötssmör. Jag dippar alltså bananen i smöret. Det är så sjukt gott. Skulle kunna äta åtta på raken! Bara inte precis till frukost, då.
Och smoothie på vaniljkvarg. Med fryst avokado, banan, mango och jordgubb. Serverad med lite frön och nötter.
Min motvilja inför frukosten var besvärlig under alla år jag gick i skola. Att illamående försöka tvinga i mig något, bara för att orka med dagen. Skönt att ha fria arbetstider och kunna äta en nätt frukost och istället satsa på en tidig lunch när hungern sätter in!
Somnade innan nio igår och vaknade imorse efter 9 1/2 timmes sömn. Minns inte sist jag sov så länge? Men det var verkligen välbehövligt efter denna arbetsvecka.
Efter frukosten tog jag och Folke fram påsklådan och började pynta. Han är den i familjen som delar mitt intresse för att pynta, dekorera och hålla på och upprätthålla alla olika traditioner. Tur att vi har varandra!
Upp med den gamla loppade påskkärringen
Och de rara påskkorten som en snäll läsare skickat till mig.
Vi klädde även ett påskris med äggen jag och Anna målade med mamma när vi var små. Och diverse fjädrar som nog är lika gamla som äggen.
Sedan drog Jakob in med alla barnen till farmor i stan, och jag fick vara ensam hemma hela dagen och dona på. Då kan man bli så här lycklig och vederkvickt.
Njöt av påskblommorna
Och solen
Och strök en ny paradhandduk
Och nålade upp min sötaste påskbonad
Nu känns hela hemmet så gult, soligt och ljust.
Ja men titta bara!
Altandörren står öppen sådana här soliga dagar. Den värmer upp hela nedervåningen.
Gillar det här gamla påskägget jag funnit på loppis i modell XL. Nu under fastan så äter jag inte sötsaker och allt jag kan tänka på är hur underbart det ska bli att fylla ett påskägg med det godaste godis jag vet och ta med till mig själv på påskfirandet!
Nu hinner jag inte blogga mer för jag ska gå ut en sväng med Essa som varit inne nästan hela dagen och haft det tråkigt. Men tänk va – imorgon ställer vi om klockan. Och då får vi tillbaka de ljusa kvällarna!
Den här veckan har jag jobbat stenhårt med att få färdigt och kunna leverera nästa kapitel till boken. Men jag tycker att det är så svårt att få min kreativitet att räcka till. Boken är viktig och högt prioriterad. Men varje dag ska jag också får ur mig något på bloggen, på instagram och stories. Jag har också podden som tickar på och allt kräver en kreativ insats av mig. Men eftersom jag bara sitter vid datorn och skriver finns det väldigt lite roligt och inspirerande att dela med mig av. Och när jag skapar i ett format får jag dåligt samvete över att de andra försummas. Känns som att jag hela tiden är på fel plats. Suck.
I eftermiddag ska jag i alla fall skicka iväg mitt kapitel och sedan ta helg. Påskpynta, läsa och delta på invigningen av byns nya gym som ordnats med helt ideella krafter. Givetvis blir det inköp av ett träningskort. Och på söndagen ska vi heja fram barnen i byn som ska åka Jonnaloppet på skidor. Klart vi har ett lopp för att hedra byns lysande idrottsstjärna. Som dessutom precis donerade en generös summa till Tvärålunds IF så att ny låneutrustning kan köpas in till barnen. Jag bor i en fantastisk by!
Måndagens outfit när jag jobbade i stan var en riktig färgexplosion. Så snyggt med orangerött och lila ihop – det sprakar liksom.
Min flera år gamla Otherstories-kappa från 2016 håller fortfarande stilen.
Köpte däremot den tunna polon från Lindex i vintras. Tricket med trikå tycker jag är att gå upp någon storlek. Den här tröjan är till exempel i storlek XL vilket ger lite sladdermån så att den inte kryper in i vartenda BH-veck på ryggen. Generellt (och det har jag lärt mig av syrran) blir det ofta snyggare om man väljer en storlek större av de flesta överdelar. För då finns det lite extra tyg i plaggen som gör att man kan knyta och snurra, köra lager på lager och bygga volym på ett annat sätt. Problemet är dock att många kedjor har så snål storlekssortering från första början. Drar man redan deras största storlekar finnsinte några plagg i större storlek att tillgå. Här finns klar förbättringspotential!
Kjolen har jag fått ärva av syrran, skorna gamla från Zara, halsbandet loppat, kappa Otherstories, tröja Lindex
Det är alltid roligt att podda – men ibland är det bara sådär extra kul. Den här veckan skrattade jag högt genom halva inspelningen. Malin pratar om teveserien som är ett enda långt kåtslag (hon spolar dessutom förbi allting annat) och jag pratar om min påvra barndom (MS Röj). Vi blir osams om vad som är verklig kvalitet på vita duken och så tipsar jag om en riktigt rasistisk bok som alla borde läsa.
I februari i år började jag från en dag till en annan gå och lägga mig i tid om kvällarna och somna gott. Jag har ju kämpat med min hackiga sömn i flera år och har framförallt haft svårt att komma till ro på kvällarna och bara velat vara uppe och nattsudda. Det är som att jag glömt bort hur man gör när man somnar lugnt och försiktigt. Istället har jag pushat det så att jag kraschar i säng.
Jag vet inte varför eller hur det här skiftet skedde. Ärligt talat är jag fortfarande lite chockad. Men jag har mina teorier. Kanske somnar jag tidigt för att jag tränar mer nu och verkligen är trött på kvällarna? Kanske har mina nya läsvanor på kvällarna lockat mig i säng tidigare? Kanske är det traumaterapins framsteg som gjort att jag vågar lägga mig på kvällen och inte är rädd för att anstormas av jobbiga tankar och molande ångest?
Vad det än är som förändrat mig så är jag otroligt tacksam för det.
Jag har ju en aktivitetsklocka som jag använt till och från i tre års tid. Periodvis sover jag med den på armen och för skojs skull jämförde jag de senaste veckornas sömn med samma tid förra året. Den visade att jag snittar en dryg timme extra sömn per natt nu. På en vecka är det sju timmars extra sömn. På en månad är det 28 timmar. Mer än ett helt dygns extra sömn per månad får jag idag. Jag undrar vad det gör med min kropp och knopp?
Av god sömn…
Hanterar man stress bättre
Immunförsvaret stärks
Man blir gladare, piggare och orkar mer
Man återhämtar sig bättre efter träningen
Risken för nedstämdhet och ångest minskar
Koncentrationsförmåga ökar
Minnet stärks
Risken för sjukdomar som till exempel alzheimers minskar
Impulskontrollen i vaket tillstånd ökar
Men det där är ju bara ruskiga saker att tänka på när man har svårt att somna in, svårt att sova lugnt, svårt att sova ut. Väldigt ruskiga och inte direkt något som hjälper en till ro om kvällarna.
Vi är många som lidit eller lider av sömnproblem. Under småbarnsåren, på grund av ohälsa, i klimakteriet eller när vi blir gamla. Jag vet att ni som läser är fulla av finurliga tips – och om ni har några på lager som gäller sömn får ni gärna dela dem här. Mina tips får väl bli dessa tre saker som kanske (!) är vad som förbättrat min sömn : Läs böcker istället för att titta på skärm på kvällarna, motionera mer och gärna i dagsljus om möjligt. Och sök hjälp om du har trauman eller svåra upplevelser i bagaget som gör att du känner dig otrygg när du blir ensam med dina tankar.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
