Skattkistan

Jag har en vit sekretär i sovrummet. Den är full av skatter.

 

picture-1553.jpg

 Mammas gamla leksaker

picture-1562.jpg

En plåtkatt som kan springa om man drar upp den i ryggen

 picture-1573.jpg

Halsband, örhängen och armringar. En präst som gör mig mörkrädd om han får hänga framme.

picture-1577.jpg

En tufsig gammal nalle

 picture-1582.jpg

Idolbilder

picture-1592.jpg

Vackra brev och mina favoritbarnböcker.

 

 

Middagstips: Raggmunk

picture-1218.jpg

Raggmunkar är lika goda som pannkakor men betydligt nyttigare.

Tack vare att den innehåller potatis mättar den också längre.

I det här receptet använder jag mig av det hälsosamma dinkelmjölet men vanligt vetemjöl går precis lika bra. Låt dig väl smaka.

Du behöver (3-4 portioner):

8-10 stycken potatisar

2 dl siktat dinkelmjöl. Vanligt vetemjöl går också bra

1 tsk salt

4 dl mjölk

1 stort ägg

Så här gör du raggmunkar:

Blanda salt, mjölet och lite av mjölken och rör till en jämn smet. T

illsätt resten av mjölken samt ett ägg.

Riv den skalade potatisen på rivjärnets grova sida, lägg den i ett durkslag och pressa ut vätskan. Blanda potatisen med smeten.

Lägg en stor smörklick i en stekpanna.

Häll ner en skopa av smeten då smöret tystnat. När båda sidorna av raggmunken blivit gyllenbruna och kanterna härligt knapriga är de färdiga att ätas.

Låt dem ligga på en uppvärmd tallrik med en annan tallrik som lock, så håller de sig varma när resten av smeten gräddas. S

ervera med lingonsylt och ett stort glas mjölk.

Tips!

En frisk, saftig sallad passar bra till raggmunkarna. Skala och riv sex morötter på ett rivjärn, och eventuellt en bit vitkål. Skala en blodapelsin och hacka ner i salladen. Dofta över lite peppar och örtsalt. Klart att äta!

Lisa eller Lolita?

Det är en varm sommardag. Jag har på mig en kort rutig bomullsklänning med små puffärmar och en sjömanskrage. Bara ben, platta snörskor och så håret samlat i en fläta. Jag känner mig som  Lisa i Bullerbyn. Det är vad jag eftersträvar när jag klär på mig den morgonen. Sommarflicka.  Jag känner mig barnslig och oskyldig. Men när jag möter människors blickar så ser jag någonting annat. Då har min klädsel ett annat budskap.  Äldre män smeker mina ben med sina ögon. Killar tittar utmanande på min kropp. Mina nakna sommarben är inte längre mina. Plötsligt är jag inte längre Lisa. Jag är en lolita. I deras ögon blir jag godis.

Många tror att kvinnor klär sig för att få männens uppskattning. Men det är fel.  De flesta av mina vänner klär sig, förutom för sig själv, mest för sina väninnors skull. Så även jag. Men  trots det finns männen alltid med i beräkningen. Inte för att man vill men för att man måste. För min kropp är inte min. Den är allmän egendom. Inte att beröra. Men att bedöma. Jag klär mig nästan alltid i koncept.  Ibland  är jag en näpen skolfröken. Ibland Rizzo i Grease. Ibland Nina Persson och gärna Lisa från Bullerbyn. Men när jag går över ett torg och känner mäns blickar blir jag osäker.  Som kvinna tänker jag ett extra varv. Kommer någon se att min svarta spetstopp är en blinkning åt gotiken? Eller tror de att jag försöker se porrig ut? Ser någon att den korta bomullsklänningen är en tribut till Lisa? Eller ser de bara mina nakna ben?

 Jag tänker att det här är patriarkatet. Att som kvinna vara på sin vakt. Ta med männen i beräkningen. Att ens uppsåt alltid kan misstolkas. Att anpassa sig för att undvika blickar.

Det är klart att man kan säga till tjejer; skit i det, klä er som ni vill! Och det gör jag ju också. Men man blir trött av att misstolkas. Man känner sig naken av att utstirras. Man känner sig antastad av att skärskådas. Och egentligen är det ju varken mitt fel eller ansvar.

Ibland längtar jag efter en burka.

Puckade kedjor

Det här gör mig så vansinnigt irriterad. Frida Fahrman skriver att hon blivit tillsagda att inte fota i H&M och Zaras butiker. Är de dumma i huvudet eller? Varför vill de inte att folk ska fota kläderna i deras affär och lägga ut på sina bloggar? Fattar de inte själva hur bra publicitet det är? Och förklaringar som “Det kan vara företagsspioneri” är löjligt ogenomtänkta. Om något annat multinationellt företag vill kopiera H&Ms kläder kan de ju lika gärna köpa dem . Jag tror minsann att de har råd! Det här är så häpnadsväckande korkat att man blir alldeles trött. Så många har ännu inte ha fattat bloggarnas makt. De har huvudet i sanden. Det är samma sak med webbshops som gör minimala bilder så att man inte kan låna dem till sin blogg eller använda dem till tidningsreportage. Driver man en webbshop utan att veta att länken är kungen så borde man inte få befinna sig på internet över huvud taget.

Precis som med bloggbilder. Ni får gärna låna bilder av mig bara ni frågar. Klart att jag har upphovsrätten. Men så länge ni sätter ut en tydlig källhänvisning med en länk till mig så vinner ju alla på det! Jag får trafik och ni får låna fina bilder. Så är det.

Om företag skulle betalat för gratisreklamen som bloggare ger  skulle det krävas en budget av samma storlek som Lettlands hela BNP. Så sluta vara så bajsnödiga och skitsnåla! Vad sägs om glada och tacksamma?

 

Scarlett eller Mitch?

dxfvd_1181632287_258506691.jpg

 

Ibland är ni gulliga och skriver att jag är lik Scarlett Johansson. Det gör mig jätteglad eftersom hon är jätteflott. Självklart blir jag högmodig av era komplimanger och går in på myheritage.com för att se om det stämmer.

Gissa vem min celebritymatch blir då?

David Hasselhoff. Ha Ha HAA! Högmod går före fall. Jag blir ödmjukad varje dag. Tillplattad. Jag tröstar mig med att han ändå har mer hår på bröstet än jag.

Dagens I-landsproblem

picture-1193.jpg

Februari månads mest bloggade objekt måste ju vara semlan. Så det är klart att jag också fotar och bloggar om den. En semla ska vara stor och kompakt och så ska man äta den med varm mjölk. När man häller på mjölken ska semlan vara lika absorberande som Libero Up and Go. Den ska bli riktigt tung. Som en kissblöja. Ja ni fattar.  Sedan äter man den med sked tills det bara är en liten liten mandelmasseklump kvar i mitten. Den stoppar man i munnen. Le grand final!

Men tror ni det blir så för semmelfascisten? Nehejrå. Hon drabbas av dagens i -landsproblem. Bara för att hon är lat och inte bakar sina egna straffas hon med luftiga, lätta konditorisemlor. Med vackert spritsad grädde. Och obefintlig uppsugningsförmåga.

Det är Jan-Ola i min låda så att man bli tokig !

Vilken hund matar du?

Jag har varit både i kyrkan och vid graven idag. Så jag känner mig grubblig. Som en som grubblar. Sista veckan har jag tänkt så mycket på att vi är summan av det vi matar oss med. Varje människa har både ont och gott i sig. Under tillräckligt stark press kan vi utträtta både stordåd och hemskheter. Det handlar bara om vilka omständigheter vi hamnar i. De situationer vi försätter oss i. De tankar vi matar oss med.

När jag var med i en bibelstudiegrupp för några år sedan sa pastorn så här. Det är två hundar som slåss i mitt huvud. En vit och en svart. Vilken vinner? – Jo den jag ger mest näring

En del av att bli vuxen är att ta ansvar för sitt näringsintag. Vad man matar sig med. När man är ett barn blir man mest matad av andra. När man är vuxen kan man välja själv. Jag tänker att det finns relationer i mitt liv som bara tar energi. Tv program som dödar min livsglädje. Bloggar som göder självförakt. Tidingar som bara uppmuntrar mig till att shoppa.  Situationer som framkallar det sämsta i mig. Och jag tänker att om din högra hand förleder dig så hugg av den. Det är ett ansvar man får ta när man blir vuxen. Vilka tankar vill jag mata mig själv med? Vilken hund vill jag ge näring? Vilka beteenden vill jag förstärka? Vad ska jag undvika?

 Därför har jag har ingen tv. Jag har avslutat min Elleprenumeration, jag hoppar över bloggar i länklistan och jag har slutat umgås med vissa personer. Jag tänker att när tiden kommer. När det verkligen gäller jag blir och jag blir prövad på riktigt. Då är det viktig att jag matade rätt hund idag.

 Vet ni vad som förleder er? Som matar fel hund? Som föder destruktiva tankar? Och vad har ni i så fall tänkt göra åt det?