Vegetarisk gryta med kikärtor

Gul färgglad currygryta som är vegetariskt på tallrik med ris och grönsaker. kikartsgryta.jpg

Gryta med smak av curry,  kokos och banan. Många som provar vegetarisk mat tycker att den är torr och tråkig. Det här receptet är dock varken torrt eller tråkigt. Däremot är grytan krämig, kryddig och mättande. Och dessutom jättebillig!

Du behöver:

4 portioner

2 morötter tärnade

1 gul finhackad lök

1 röd tärnad paprika

3 msk rapsolja

1- 2 tsk curry.

400 gram kokta kikärtor (kokta)

3 ½ dl kokosmjölk

3 stycken bananer

örtsalt

jordnötter

oliver

Så kokar du vegetariska grytan:

Koka upp morötterna i lite saltat vatten så att de blir lite mjuka.

Fräs sedan löken och paprikan och dofta därpå över curryn.

Tillsätt morötterna, kikärtororna och kokosmjölken.

Häll därefter ner bananerna och låt det småputtra några minuter.

Servera med ris och generösa nävar jordnötter och svarta oliver.

Så skapar man sitt eget fängelse och tvingar sig själv att leva i det

Några av er brukar önska fler outfitbilder. Men jag gillar inte outfitbilder längre. För jag gillar inte mina kläder. Jag vet inte vad jag har för stil. Jag vet inte vad jag har för frisyr. Jag känner inte igen min kropp.  Jag är inte en sextiotalsflicka eller femtiotalsbrud. Jag vet inte vad jag gillar och vad jag tycker är fult. Jag vet inte hur jag vill sminka mig. Jag har inget badrum så jag orkar knappt kolla mig i spegeln. Ingenting passar och jag har aldrig någonting att ta på mig. Jag som brukar vara så stilsäker och framförallt självsäker. Jag som brukar känna mig både snygg och cool. Jag vet varken ut eller in längre. Alla kläder har blivit för små. Och mitt ansikte och min hy bara bråkar med mig. Det är klart att jag inte vill lägga ut så många bilder då. Och de bilder jag ändå lägger ut speglar inte verkligheten. Det är bara en enda vinkel. En bild av 87 misslyckade i en rad. Och den som möter mig i verkligheten kommer bara bli grymt besviken för att jag aldrig aldrig lever upp till den bild som förmedlas i bloggen

 

Så skapar man sitt eget fängelse och tvingar sig själv att leva i det. Typ.

 

Nu lät ju det där väldigt självömkande. Men det är det inte. Det är bara krassa konstateranden.  Och jag brukar inte skriva om sådant i bloggen för jag tycker inte att det hjälper någon. Tjejer med komplex finns det massvis utav. Jag vill visa på någonting annat. Men när man inte är någonting annat? Då vill jag bara vara lite ärlig för en stund. Inte för att vara en bra förebild.

 

 Vi säger väl så så länge. Och snälla skriv inte som ni skriver ibland. “Nu är den bild jag hade av dig krossad” “Jag trodde du var någon annan” “Du som brukade vara en sådan bra förebild” För dessa påståenden har ingenting med mig att göra. Det är bara era förväntningar. Och min ångest

kramar

Ont det gör ont

Jag har ont idag. Igår rev jag ut plastmattan i hallen. Skruvade ner hyllorna och hängarna och allting som fanns där. Plockade fram trägolven. Slipade alla väggar släta med en slipmaskin och spacklade därefter igen hålen. Slipade igen och målade hela skiten vitt. Väggarna, lister, tak. Avslutade med att dra bortemot trehundra spikar ur golvet med en hovtång. Allt för att överraska Jakob som var i skolan.

Han blev överraskad. Det blev han.

 

Sedan somnade jag klockan nio och sov som en liten liten gris på valium.

Vaknade klockan sju. Och idag har jag mest av allt ont.

I. Hela. Kroppen

 

Over and out