Logga Underbara Clara

Månad: december 2010

31 december, 2010

Fy farao vad sjuk jag är. Känns som att jag har halsfluss, öroninflammation  och kikhosta samtidigt. Det blir med andra ord en lugn nyårsafton. Jag hasar omkring i nattlinne och tjocksockar. Men jag tänkte ändå ta mig samman och visa några av de fina klappar jag fått i år. Förresten. Apropå klappar. En kompis till mig stod i kassan kring jul och slog in paket åt en engelsktalande kund. Hon skulle säga ”Do you want me to wrap this for you?” Istället sa hon ”Do you want me to rape this for you?”.  Det tycker jag var jättekul!

Av min syster fick jag den här retro knytblusen. Sitter som en smäck i sommar.

Av henne fick jag också en magiskt cool Jesus-brosch fyndad på Portobello market.

Och ett par örhängen från Vivienne Westewood.

Jag och Jakob fick också barnboksklassikern Skrotnisse (var livrädd för det tv-programmet som liten)


Och ett dussin små gula mockakoppar från loppis

Ögongodis-boken Lantlig charm

Den fantastiska tekannan i emalj fick jag från Jakobs mormor. Den har hedersplatsen i köket.

Ett gäng Allt om trädgård plus en sekatör och en bok om trädgårdsplanering. Precis vad jag behöver inför våren!

Två fina loppisbaskrar. Som små godistabletter nästan.

En rolig bok om barnuppfostran. Föräldrarnas tvärtemotbok

En hett efterlängtad spiskrok till vedspisen i köket. Även den begagnad.

Samt den underbara korgen jag önskat mig. Tror jag ska ha lök, äpplen eller ägg i den. Och till sommaren är den perfekt när jag plockar in grönsaker från landet!

28 december, 2010


Jag ligger hos pappa och är sjuk nu. Min syster är fortfarande här och jag blir riktigt omhändertagen av dem. Te på sängen, god mat och hallongrottor. Men jag hostar så att jag tror att barnet ska ploppa ut. Och så ber jag till gud att jag inte föder för tidigt. Jag kan  ju inte profylaxandas när jag är täppt i näsan och jag kan inte vråla när jag har ett köttigt sår i halsen. Så nu gäller det att knipa ihop benen sista tiden…

När man ligger så här är det lätt hänt att man okynnessurfar runt på massa fina webshops. Och till min oerhörda glädje hittade jag en soffa på blocket idag. Utlagd igår och massor av människor som ville köpa – men jag hann först! För 500 kronor blev soffan/dagbädden min. Pappa har redan hämtat den åt mig. Nu måste jag skynda mig att bli frisk så att jag kan styla till den lite fint. Är så glad för det här. Kommer bli superbra. När jag dessutom tidigare kollat på en ny soffa för 8000 känns det som att jag har gjort tidernas bästa fynd! Min plånbok ler brett.

(Ja jag vet – bilderna har egentligen inget med inlägget att göra, annat än att de är juliga och fina och jag ville bjuda på dem! Fotade dem till tidningen Du&Jag tidigare i vintras)

28 december, 2010

Julen spenderades traditionsenligt hos mormor och morfar. Totalt isolerade på landet.Vackert och svinkallt var det.

Det finns nog inget finare än decemberljuset.Vi gick promenader (korta för min del) under de få ljusa timmarna. Sedan skyndade vi oss in och eldade lite mer. Det var en lite tudelad jul i år. För min morfar är ganska sjuk och själv blev både jag och Jakob kanonförkylda.Jag fastnade knappt på en enda bild och inte orkade jag fota särskilt mycket heller. Fast här skymtas jag under julklappsutdelningen i alla fall. Med magen som vill sprängas.Jag fick flera fantastiska presenter, bilder kommer säkert så småningom. Men just nu är jag sängliggande med halsont från helvetet och vilda sparkar inifrån och sörjer att jag inte hinner träffa några av mina hemvändarvänner på grund av det.

23 december, 2010

Nu tar jag lite julledigt några dagar och vilar riktigt mycket. Jag längtar efter att umgås med min man och familj. Vi hörs snart!

God jul på er.

23 december, 2010

På farstubron står en söt liten sockertoppsgran med vitmålade kottar

Ett gäng julstjärnor i en stor kakburk pryder sin plats på vedspisen.

På stringhyllan i köket står fina julburkar. Den med tomtar ser riktigt gammal ut.Burken i form av en tomtestuga kommer från tant Märta och har många många år på nacken. I den förvarar jag pepparkakor.

Slutligen har några små halmbockar som inte fick plats i granen fått plats här istället. Bredvid formarna för pepparkakor och mandelmusslor. Jag tycker att de silvriga formarna är så vackra så de får gärna stå synligt och glittra lite.

22 december, 2010

Jag gillar att ha de redskap jag använder ofta precis bredvid spisen. Träslevar, vispar mm. För att det ändå inte ska kännas rörigt samlar jag alltihop i en liten trälåda. Just den här är köpt på loppis. Där brukar också oljeflaskor och vinäger stå (även om det förkortar hållbarheten något) Oljeflaskor är ju alltid kladdiga under så jag klipper till en liten bit hyllpapper eller vaxduk till botten av lådan, så att den går lätt att torka ur.

På den fina vågen ligger lime och citroner framme. Eller lök, lite beroende på vad jag har hemma. Jag räddade vågen från min mormor som tänkt slänga bort den. Hon är galen i att rensa och städa. Slänger allt som är fint och eldar upp gamla spegeldörrar om hon tycker att de är i vägen. Det gäller att hålla sig framme om man ska kunna stoppa henne!

22 december, 2010

Det har varit lite si och så med julstämningen sista veckan. Rörmokaren har fixat vårt värmesystem men fortfarande är inte allt på plats på grund av skitföretaget DHL. Tillslut kände jag ett hysterianfall nalkas. Men i morse kom den efterlängtade elektrikern hit och ordnade till det för oss. Så att vi har obegränsat med varmvatten igen. Det är inte kul att bo på landet när vatten och värme ska jäklas, speciellt inte när man samtidigt försöker fira jul!

22 december, 2010

Ischoklad som är enkelt och supergott!

Eftersom jag redan satt i mig en stor del av mitt julgodis fick jag baka nytt idag. Jag gjorde allt enligt det här receptet, dels med kaffesmak, men också en variant med pepparmynta.

Jag bytte helt enkelt ut kaffet mot några droppar pepparmyntsolja och sedan ringlade jag lite smält vit choklad ovanpå.

Till vänster i bild anas också helt vit ischoklad som man helt enkelt gör genom att ersätta den vanliga chokladen med en vit enligt samma proportioner.

Jag dekorerade med sockerpärlor i vitt och silver. Tjusigt blev det. Nu gäller det bara att hålla tassarna borta till julhelgen…

22 december, 2010

Hittade så härliga koppar på loppis igår. Av engelskt porslin. Älskar sånt. Det är tungt, glaserat och gott att dricka ur. Dessutom är det tantiga mönstret så härligt. 20 kronor betalade jag!

21 december, 2010
Gyllenbrunt focacciabröd med tydliga bitar av feta och oliver.

Jag älskar focaccia (speciellt eftersom det rimmar på comin’ atcha) och smakar som en fräschare sorts pizza, typ.

Det här grundreceptet är hämtat ur Leilas A piece of cake.

Man kan toppa med lite vad man vill men jag gillar feta, oliver  och rödlök. Överdosera dock inte flingsaltet – det är nog salt ändå.

 Focaccia

Portioner

2 bröd

Tid

ca 100 minuter

Ingredienser

  • Till grundreceptet
  • 25 g (1/2 pkt) färsk jäst

  • 3 dl ljummet vatten

  • 0.5 dl god olivolja

  • 2 msk honung

  • 1 msk flingsalt

  • 7 dl vetemjöl special


  • olivolja och flingsalt till plåten och utbakning

  • Till toppingen
  • Oliver

  • fetaost

  • rödlök

Gör så här

  • Vispa ut jästen med vatten, olivolja, honung och flingsalt i en bunke. Tillsätt lite vetemjöl i taget och arbeta samman till en deg och knåda den i cirka 5 minuter.
  • Jäs degen till dubbel storlek i en bunke täckt med bakduk, i cirka 35 minuter. Sätt ugnen på 220 grader ca. Häll ut degen på mjölat bakbord och dela den i 2 delar, knåda den lite och lägg på två oljade plåtar med lite flingsalt i botten.
  • Platta ut degarna tills de är cirka 1-2 cm tjocka och låt jäsa under bakduk till dubbel storlek, cirka 30 minuter. Sätt fingrarna i degen så att det formas en massa hål, ringla över rikligt med olivolja och strö över flingsalt, lök och tärnad fetaost. Baka brödet i mitten av ugnen tills det är gyllene, cirka 10 minuter.
21 december, 2010

Fy vad jag är less på klapphetsen. Jag insåg efter förra julen att jag inte orkade mer. Det blev projekt nedskärning och framförhållning istället. Framförallt genom att minska på antalet presenter. Nog för att det är roligt att ge, men det är fruktansvärt träligt att leta paket till någon som inget önskar och redan har allt. Och hur många gånger har man inte stått där i panik och köpt vad skrot som helst bara för att man måste ha något att ge?

Under året har jag hållit utkik på loppis efter lämpliga gåvor (loppis är en favorit att ge och få). Dessutom har jag länsat mina egna gömmor på sådant jag vet att någon annan blir glad över. De sista få sakerna har köpts via nätet istället för på stan (ett måste  på grund av foglossningarna). Det var tur i oturen för då kunde jag inte okynnesshoppa som jag annars alltid gör (oavsett hur ståndaktig jag försöker vara). Och det är ju okynnesshoppingen som gör plånboken så tunn i januari. December är en köpfest och när man väl är ute och spenderar är det lätt hänt att man köper mer än man tänkt. När jag jobbade i butik förstod jag vidden av det beteendet. Människor shoppade massor – men förvånansvärt lite var klappar till andra.  Ja, jag var egentligen ute efter att köpa paket men hittade det här till mig själv istället.

Jaja. Alla blir saliga på sin fason. Men att skippa klappjakten är tusan min bästa grej hittills!

20 december, 2010

Jag får många mail med frågor om bloggande och hur man får sin blogg att växa. Så jag har sammanställt en högst subjektiv lista med erfarenheter från mitt egna bloggande.  Ta till dig det du vill och strunta i resten – det här är ingen lag utan bara mina personliga upplevelser.

– Bestäm ett eller flera teman på din blogg.

– Handlar det om inredning är det topp om det står med i namnet, Emmas hus och hem är ett bättre beskrivande namn än Emmas blogg. Lättare för folk att hitta när de googlar.

– Välj ett namn som sticker ut. Underbaraclara är ju rätt töntigt men just därför kommer folk ihåg det. Blondinbella är bra av precis samma anledning.

– Gör en layout som lämnar avtryck. Jag vet inte hur många fina bloggar jag tappat bort för att jag inte kan minnas deras namn eller hur de ser ut. En vit bakgrund med en neutral header är iofs inte fel – men den gör sig inte påmind i cyberspace.

– Vårda ditt språk. Ja alltså man kan ju svära hur mycket man vill, men försök stava rätt och skriv begripligt. En blogg med alltför många stavfel och med en konstig meningsuppbyggnad orkar ingen läsa.

– Använd mycket bilder! En bra bild hjälper upp ett halvdant inlägg. Det är helt otroligt vad fina bilder kan göra med besöksstatistiken.  Har man råd är en bra kamera en guldinvestering och kan man sedan lära sig några enkla handgrepp i photoshop blir det ännu bättre. Vikten av bra bilder går inte nog att understryka – det genererar alltid trafik! Har man tur lånar människor bilderna till sin egen blogg (och självklart tillhör det god bloggetikett att samtidigt länka tillbaks till dig)

– Blogga ofta. När jag hittar en ny blogg jag gillar går jag in på den kanske fyra dagar i rad. Har den ändå inte uppdaterats plockar jag bort den från mina bokmärken. Jag tror personligen att ett inlägg om dagen är absolut minimum om man vill få bloggen att växa sig större. Själv försöker jag en vanlig vecka skriva mellan 18-26 inlägg. Det kan låta mycket men så mycket skrev jag även innan jag fick betalt för det.

– Sprid ut inläggen under dagen. Många kollar bloggar både till frukost, lunch och på kvällen. Finns det något nytt att läsa återkommer man då man vill bli förströdd. Kolla så att det bloggverktyg du väljer har funktionen att tidsinställa inlägg i förväg.

– Skriv rubriker som man förstår vad de syftar på. Kan låta självklart men är värt att poängtera. Är rubriken onödigt kryptisk blir inlägget också det och avskräcker alla utom de trognaste fans.  Ställ gärna en fråga i rubriken eller skriv någonting som låter rafflande. En bra rubrik är som en bra löpsedel. Den säljer innehållet. Rubriker som genererat  många klick hos mig är bland annat ”Bajsa inte din fanbase i ansiktet Blondinbella” och ”Sverige kan ta sig i röven”. Ja fullt så raljanta rubriker behöver man förstås inte använda sig av – men ni förstår poängen.

– Var generös med länkar. Länka till bloggar du gillar och tipsa om läsvärda inlägg. Snålhet belönas bara med snålhet.

– Kommentera mycket! Men det är dålig bloggetikett att bara skriva ” Fin blogg, kolla in min blogg på…” Det betraktas närmast som spam i bloggvärlden. Däremot tycker jag att det är roligt om någon kommenterar och berättar att den nyligen skrivit om samma sak på sin blogg eller gjort ett liknande pyssel/recept osv. Man får tipsa! Men det ska tillföra något till den man tipsar och inte fungera som spam.

– Odla din särart. Vissa skriver poetiskt, andra skriver rättframt. Båda är ok såklart men tilltalar helt olika typer av läsare. En egen stil hittar man inte genom att sitta och pilla sig i naveln. Den växer fram i takt med att man bloggar och övar.

– Ju mer specifikt ämne desto mer kvalitativa läsare. Bra om du ska sälja in reklam. En liten blogg om flugfiske med några hundra engagerade läsare är en mer lockande samarbetspartner än Kissie för den annonsör som vill nå ut till just den särskilda målgruppen.

–  Vill du ha engagerade läsare? Skriv om sådant som engagerar men ändå är allmängiltigt tex trassliga kärleksrelationer och tonårsbetraktelser. Eller skriv om sådant som engagerar värdemässigt, tex politik religion och feminism. Men var beredd på elaka kommentarer.

– Tänk på den viktiga skillnaden mellan tidning och blogg. Bloggens bästa vapen är den personliga avsändaren! Man läser en blogg för att man vill ha en särskild persons specifika syn på saken. Att försöka vara objektiv (förutom typ i produktrecensioner) är alltså inget plus när man bloggar. Ingen vill att du ska vara det!

– Det som provocerar säljer. Men det är svårt att säga vad som kommer att provocera. Snälla Engla provocerar mer än Kissie konstigt nog. Folk älskar att reta upp sig på oförargliga personer.

– Vill du underlätta för bloggläsaren? Ha kategorier på din blogg och gör inte alltför många. Hellre sju tydliga kategorier som man fattar vad de syftar på; recept, inredning, mitt hem, favoritkläderna…än sjuttio kategorier med snarlika namn som kan betyda många saker, som tex smått och gott, saker jag gillar, fina grejer, detaljer. Gör det onödigt svårt för läsaren att hitta vad de söker.

– Hitta en lagom storlek på bilderna. Klicka runt på olika bloggar och kolla skillnaderna. För små bilder är tråkiga men gigantiska bilder som knappt ryms på skärmen är lika jobbigt för läsaren.

– Försök att svara på faktafrågor som läsare ställer. Det är hopplöst att hinna med när bloggen blir för stor – men att svara så gott man kan är alltid uppskattat. Folk vill gärna veta var tröjan är köpt och vad hårfärgen heter.

– Blogga om aktuella ämnen när de fortfarande är aktuella. Människor vill läsa dina åsikter om Idolfínalen samma kväll och inte månaden efter.

– Registrera dig på bloglovin, bloggportalen och bloggtoppen så att du går att hitta när någon söker på bloggar med samma tema som din.

Pinga alla dina inlägg.

– Ha fulla rss-flöden

– Ha en gillaknapp till FB under dina inlägg om du vill att läsare lätt ska kunna tipsa varandra. Sånt ger massor av bonustrafik.

Och nu kommer jag inte på något mer…

20 december, 2010

Bara hej sådär lite grand från mitt kök. Blir alltid så glad när jag kommer in till alla ljusa pasteller här. Av pasteller blir man snäller det är vad jag alltid sagt.

20 december, 2010

En vanlig kritik mot bloggare av alla slag är att vi bygger upp låtsasvärldar på nätet. Att vi likt inredningsmagasin ger illusionen av perfekta liv som sedan skapar press på andra att också leva upp till. Så är det säkert delvis. Alla människor väljer ju vilka sidor av sig själv de vill visa. Och visst är det lite sorgligt – tänk vad skönt om livet var annorlunda. Samtidigt kan man inte klandra någon för det.  Speciellt inte på internet. För att vara fullkomligt ärlig och öppen på nätet är inte bara dumdristigt utan kan rentav vara skadligt. Vissa saker behöver man behålla för sig själv så att man inte går sönder av andras oömma hantering.

Tiden innan och efter min mamma dog skrev jag rätt mycket om min depression och upplevelse av panikångest. Viktiga bra inlägg som många säkert behövde läsa, men som delvis skadade mig själv. Jag var inte klar med den biten och hade varken ork eller förmåga att hantera andras  klumpiga och ibland elaka kommentarer. Jag förstår nu att jag borde varit mer rädd om mig själv.  I perioder har jag också  mått så dåligt att jag undvikit att läsa kommentarerna på bloggen trots att de utgör halva nöjet med att blogga.  Vi bloggare har ju till skillnad från andra offentliga personer inga team av pressekreterare och managers som hjälper oss. Inga kollegor som vi kan skratta bort det onda med. Elakheterna går rakt in i ens hem. Och om man sedan inte vågar vara lika ärlig igen blir man istället kritiserad för det.

Jag dömer ingen som bloggar tillrättalagt. Det krävs ett stort mod för att ens våga starta en blogg i sitt eget namn och exponera sig på internet. Jag tycker att vi ska ha den största förståelse för att alla inte vill berätta allt. Det beror sällan på att man är falsk och vill skapa en förljugen bild av sig själv. Det beror på att man har blivit bränd och att man av självbevarelsedrift vill skydda sig.  Och att vara aktsam med sig själv är väl en av de saker man verkligen vill uppmuntra unga människor till? Speciellt eftersom de är överrepresenterade på nätet.

Jag skriver fortfarande inlägg då jag är smärtsamt ärlig och bjuder på min svärta. Men de inläggen är färre än förut. Jag sörjer det för jag vet att dessa inlägg är viktiga. Samtidigt är integriteten en grundbult i bloggen. Den dag jag gör våld på den för att tillfredsställa mina läsare så tänker jag sluta blogga helt.

Allt är inte som i bloggvärldens stundom tillrättalagda inlägg. Men kanske får man kräva av bloggbesökare att själva läsa mellan raderna och fylla i luckorna?  Alla människor är i grunden rätt lika och alla är lika rädda för att blotta sig själva och sedan bli avvisade. Det är högst mänskligt och inte det minsta falskt.

19 december, 2010

Tack till er som röstat på mig som Årets Västerbottning. Det gör mig så himla glad och hedrad. Snart stänger röstningen – och rösta kan man göra här.

19 december, 2010

Nu är granen pyntad. En fin grej att dekorera med är polkahjärtan. Limma ihop två polkakäppar med en limpistol eller smält socker – häng sedan i granen eller ett fönster.

Jag har en zinkhink som julgransfot. Snyggt, praktiskt och man behöver inte vara rädd att granen torkar ut när den har så mycket vatten.

Pyntet går i ett silver och polkatema i år. Jag är så glad för vår fina gran som vi fick av grannarna. Den är riktigt knubbig och tät.Melker sover räv på soffan. Tack och lov verkar han inte gilla att äta polkakäppar.

Mina fina änglar som jag tror kommer från min farmor ursprungligen.Det blev en vit och krispigt fräsch jul i år. I alla fall i vardagsrummet.

Så ska julen pyntas!

19 december, 2010

Det finns så många finurliga bloggtjejer där ute. Jag sitter bara still och njuter.

Som Enoughisenough

Hallonsemla

Ennui

Tuss

Karins Konstgrepp

Mermusik

Mon Cheri

Eller Miriams Kafferep. Klicka runt och njut ni med!

18 december, 2010

Så här stor är jag nu! Lite framtung men annars känns det mesta som det ska. (Om ni undrar över de läbbiga kroppsaffischerna på väggen så beror det på att jag är i Jakobs arbetsrum och fotar)

Förresten, jag pratade loppisshopping med Martina Thun och Timbuktu i Musikhjälpen i P3 idag. Lyssna kan man göra här. Och skänka pengar för att stoppa handeln med barn gör man genom att önska en låt för 50 kronor här.

18 december, 2010

Jag älskar att duka fint. Men man behöver inte göra det så krångligt. På vårt vackert åldrade hundraåriga slagbord brukar jag inte ens använda duk.

Tårtpapper får agera tabletter istället. Det är skirt och lite sirligt och väldigt festligt.

Tända ljus är viktigt. Små bakformar fungerar som ljuskoppar. Det är bättre än höga ljusstakar som ofta skymmer sikten till bordsgrannen.  Har man klåfingriga småbarn är det minst lika fint att lägga ut en ljusslinga på bordet.

Jag vräker på med pumlor och julgransdekorationer på bordet. Funkar bra om man inte har karotterna just på bordet utan på en serveringsyta bredvid. Jag gillar den lösningen eftersom stackarna i mitten då slipper sitta och skicka hela måltiden.

Jag dukar gärna med udda porslin. Faktum är att jag bara har udda porslin. Men kör man på en enhetlig färgskala är det bara vackert. Mina servetter rullas ihop och stoppas fast i en servetthållare av scrapbookpapper. Den gör man genom att klippa en remsa på 1×8 cm och häfta ihop ändarna.Och slutligen vill jag förstås ha lite grönt på bordet. Men man behöver inte kosta på dyra blommor. Lingonris eller granskott är fina i en sirlig vas.

Så julpyntar jag och barnen

17 december, 2010

Åhåjaja nu var det dags igen. I Rapport ikväll (spola till 23.39) pratar Natalia Kazmierska återigen om hemmafrutrenden. Den här gången med mig som exempel.  Jättebra inslag förutom en sak – faktagranskningen. Jag är ju ingen hemmafru. Vad gör jag i det där reportaget? Har SVT och Kazmierska inte koll på det?

Jag är helt enig med Kazmierska. Kvinnlig frigörelse handlar om att kunna försörja sig själv. Bäst är förstås om man kan försörja sig på det man tycker är roligt. Så tur då att jag tjänar pengar så det sprutar om det!

Fast jag vet. Det ÄR otroligt omoraliskt att tjäna pengar på någonting som är roligt och totalt onyttigt som kvinna. Jag borde förstås jobba som läkare utan gränser eller busschaufför. För att ta mitt jämställdhetsansvar. Inte ska väl jag tjäna pengar på något som kvinnor traditionellt sätt gjort gratis? För då kan det ju hända att dessa sysslor uppvärderas och gör att andra kvinnor (ve och fasa)  också börjar tjäna pengar på samma sak!  Men tjänar de inga pengar är också det mitt ansvar som kvinna. Bara för att du kan bli rik på bullbak betyder inte det att andra kvinnor kan det.

Vilket bra resonemang. Går ju att applicera på så många sammanhang. Till exempel borde Zlatan sluta spela fotboll eftersom han är ett direkt hot mot jämställdheten. Han borde tänka på sin roll som förebild! Dels för att det är sjukt bakåtsträvande att killar spelar boll men också för de flesta faktiskt inte kan tjäna pengar på det. (Att bara göra något för njutningens skull är som ni förstår aldrig aktuellt)

Tack i alla fall för den ökade bloggtrafiken Kazmierska! Det klirrar skönt i kassan vill jag lova. Kul att vi feminister kan peppa och hjälpa fram varandra i våra olika karriärsval. Det är dumt att låta tråkiga gamla fördomar komma i vägen för kvinnans frigörelse. Det vore ju som att…jag vet inte…bajsa kvinnokampen i ansiktet?

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.