Skrivkramp

Fy ibland undrar jag verkligen varför jag valt att jobba med skrivande. Just nu har jag en viktig text som ska in och det är bara…totalt stopp i huvudet. Ångest, skrivkramp, panik för att jag måste bli färdig blandar sig i en himla röra och jag vet varken ut eller in. Det jag vet är i alla fall att det enda sättet att få en text skriven är att limma stjärten mot stolen och inte gå därifrån. Den skriver inte sig själv medan jag ligger och ser på film, bloggar eller pratar i telefon. Men urs vad jag önskar att det var just så. Skrivkramp jag hatar dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

42 kommentarer på “Skrivkramp”

  1. Jag känner precis likadant just nu bortsett från att jag inte valt att skriva den här texten.

  2. Uhu, jag vet vad du menar! Jag jobbar själv med inredning och har just nu totalstopp i hur jag ska lösa ett inredningsproblem till en kund. Det värsta är att ett sådant stopp kan leda till mer prestationsångest… Vi får ta oss i kragen, slappna av och låta det komma till oss 🙂

  3. Tips! se en film som väcker dina känslor, lyssna på musik som får dig att undra, googla på ämnet, se en dokumentär på svt-play, ordbajs massa strunt – tjohej det här är viktigt tjohej nej, dansa runt eller gråt en skvätt /Skådespelerska

  4. Sluta stirra på den tomma skärmen! Ta ett gäng papperslappar, skriv ner de poänger du vill få med i texten, laborera med lapparna framför dig ett tag och börja sedan någonstans i mitten, skriv början och slutet sist.

    Lycka till!

    1. Bra tips, Linda. Det här med att få andra saker att inspirera (typ lyssna på fin musik, osv) brukar inte hjälpa särskilt mycket – för mig iaf. Har försökt, men det som brukar hjälpa är att bara skriva.
      Såhär gör jag: skriver ner saker som jag vill ha med i texten direkt i textdokumentet (eller papperslappar om jag inte har tillgång till dator). Inga tankar på att det ska bli bra formulerat eller sammanhängande. När det har blivit några paragrafer kollar jag igenom texten och börjar utveckla idéerna här och där i vissa stycken. Tar kanske bort några stycken som blev onödiga, lägger till nåt som jag kom att tänka på. Sen jobbar jag på upplägget – var passar det här stycket in, vad borde komma sen? Och efter det får texten att bli sammanhängande och formen osv. Sist: snygga formuleringar, inledning+avslutning.

      Funkar inte för alla, men efter att ha prövat den här tekniken har jag knappt skrivkramp längre. Det kanske kan ta lite längre tid att faktiskt skriva texten, men det går snabbare att bli färdig, för man tillbringar inte lika mycket tid till att ha ångest över det/n tomma pappret/skrämen.

  5. Gör som jag. Ljug och hitta på, det går så bra så. Titta bara på min blogg, det är inte mycket sant där.
    Sanningen är en författares värdefullaste tillgång, därför är jag mycket sparsam med den.

  6. Vet hur det känns, jag har en uppsats att skriva just nu. En sak jag har tagit med mig från svensklektionerna under gymnasiet är alla fall att helt enkelt bara skriva. Inte sitta och vänta på en bra idé eller omformulera tusen gånger utan bara skriva, till slut går det av bara farten.

  7. Hm, så funkar inte alls jag, och jag skriver varenda dag på jobbet. Kör det ihop sig och man verkligen inte lyckas att skriva något, brukar jag alltid gå och göra något annat. En promenad kan göra under, för medan man går och går fortsätter hjärnan att fundera på texten och plötsligt vet man vad och hur man ska skriva. Så jag rekommenderar en annan metod än att blåstirra på skärmen!

  8. Vad hände med din webshop Clara? Kommer det köksalmanacka för nästa år också, och kommer det upp nya saker där?

    Lycka till med skrivandet!

      1. vad menar du? 🙂 Att du har missat webshopen helt? Hon startade och länkade till den för ganska länge sen, och sen har jag inte hört något mer. Synd!

  9. alltså jag vet precis hur du känner. sitter med en tenta som ska in imorgon (som jag förövrigt har suttit aktivit med hela veckan!), å den vill bara inte bli klar eller bra!
    jag skickar pepp och kämpar vidare.

  10. Oh, I know that so well!
    You`re right, you shouldn`t procastinate, but sometimes it helps to just go outside a little, and suddenly, a great idea pops into your head!
    Good Luck!

    Love,
    Lotta

  11. Jag har också skrivkramp. Jag sitter och ska göra en rest som jag har dragit på i säkert ett halvår nu. Och du ser ju, nu är jag plötsligt inne på din blogg istället. Hur hamnade jag här? Måste. fortsätta. nu.

    Lycka till i alla fall!

  12. När jag gick en skrivkurs sade min lärare en sak som jag verkligen tog till mig. Det är svårt att sammanfatta i en enda slagkraftig mening men innebörden är den här: Du kan inte börja jobba och ändra på en text förrän du faktiskt har skrivit ner något. Man börjar bara någonstans och sen utgår man ifrån det. Dumt att ha ångest i förtid liksom. Det är förspilld tid på någonting som i slutändan ändå alltid brukar lösa sig. Rätt vad det är har man kommit igång. Det är som du säger, det är bara att parkera rumpan på stolen och börja. Lycka till!

  13. EXAKT likadant. Har suttit och slitit med min krönika sedan igårkväll. Inte ett enda bra ord skrivet hittills.
    Jag är världens sämsta. Tills den publiceras. Då är jag on top of the world igen – och kan ta mig an allt.
    Jahjälp.
    Och sedär – nu har jag slösat fem minuter på att göra annat än att skriva på den där krönikan….

  14. Sitter också med världens skrivkramp, då jag som några andra här ska lämna in en tenta imon. Skönt iaf att man inte är ensam. Ska kanske ta en paus nu. jag “måste” tvätta fönstrena tror jag. Allt blir ju plötsligt sååå viktigt och roligt när man egentligen måste skriva. Tack för en jättebra och fin blogg!

  15. Skrivkram och allmänna inpirationsfall är inte roligt. Jag brukar bara börja och inte försöka tänka på att det ska bli såååå bra, när lusten och fantasin sen kommit går jag tillbaka och redigerar den ofta något krystade starten. Hoppas din kramp släpper snart!

  16. ta en dusch, en promenad eller bajsa funkar för mig. Man slutar pressa sig själv och låter tankarna flyga fritt ett tag, på en plats där de inte kan uppslukas av så mycket annat. Om det inte funkade så blev man iaf ren/motionerad/…. bajsad?

  17. Eftersom du är en begåvad person med känsla för hur man skriver bör det finnas en särskilt anledning till att du envisas till att stava “usch” som “urs”. Jag blir mycket nyfiken; varför gör du det när det ser så totalt tokigt ut?

    1. Haha jag brukar också skriva urs. För min del är det för att jag även säger urs i tal. Vet inte varför riktigt men jag tycker nog att det låter bättre. Dessutom kommer det från ordet urslig, som ju också är ett mycket bra ord.

          1. Fast urslig är i och för sig bara en mera ålderdomlig variant på uschlig, som såklart också går att skriva. Så man kanske kan säga att det är en smaksak helt enkelt vilken varian man föredrar att använda.

    2. Aha, jag trodde att det var det nya, ungdomens sätt att skriva. Eller möjligen dialekt – kanske orden uttalas likadant där Clara bor?

  18. Jag blir ledsen att jag inte hittade din blogg tidigare. Det här är första gången jag kommenterar på din blogg, som jag har läst någon gång sen i somras när du skrev om att du var gravid men igår började jag läsa din gamla blogg och har sträckt läst varenda inlägg i den. När du började blogga 2006 mådde jag jätte dåligt. Vad jag egentligen vill säga är, du inspirerar mig i livet. Jag hade verkligen behövt lite mer Clara i livet tidigare, så tack underbara du för det du gör!

  19. Jag jobbar som författare och känner igen mig i det du skriver. Var och varannan vecka hälsar den på, den förbannade skrivkrampen. Mitt tips är skrivpuff.blogspot.com, där kan man alltid få loss fingrarna på något sätt och kanske hitta idéer till utkast.

  20. Har du lyssnat på Kropp och själ på P1 idag? Var nog en repris men ändå… Handlade om intelligens och att träna hjärnan. Deras råd var ungefär tvärt om ditt om man ville hitta lösningen på något. Göra något annat och vila hjärnan så dyker det rätta upp.

  21. Har inget bra tips dessvärre. Ett glas vin och lite konserveringsmedel (smågodis) brukar det bli för mig när jag sitter med pressen. Hoppas det släpper.

    //Helena

  22. För mig beror det på vad skrivkrampen handlar om. Om det är fritt skrivande är det svårare att förklara vad det är men om anteckningar ska resultera i en text handlar det nästan alltid om att jobbet är oklart från början. då infinner sig snabbt en motvilja mot att göra klart det. man måste bena ut ett skelett och börja. men absolut det enda som funkar är att göra jobbet. sitta och göra det. man kan göra det med i etapper. Läs alla anteckningar och skriv en ingress: fikapaus. skriv 10 centimeter. paus. skriv en miljöbeskrivning paus.

  23. Finns inget värre när man får den där paniken. Det värsta är att man oftast bara låser sig själv då. Tror på att det kan vara bra med att få låta hjärnan tänka på annat en stund så kan man ta nya tag sen. Lycka till!

  24. Men underbaraClara du ska ta hjälp av dina vänner….och….det har du många. Skicka ut en förfrågan om de kan ge dig tre meningar var om ett ämne som du ska skriva om och jag lovar dig att hjärnkontoret börjar jobba. Lycka till!