Vid den här tiden för två år sedan hämtade vi hem farbror Melker. Han var så liten att jag stoppade honom i jackfickan på min anorak när han blev för trött för att gå. Här har han precis bitit mig i näsan. När han inte bet mig var han otroligt mysig. Ville sova bredvid mig på huvudkudden. Liggande rakt över hals som ett strypgrepp.
Jag är verkligen så otroligt glad över att vi valde att köpa en Dansk/Svensk gårdshund. De är livliga och barnkära – men på dagarna när vi är hemma vill han mest ligga i mitt knä och sova. Typ som en kelen innekatt. Dessutom är han tålig och föredragsam med att hanteras på alla sätt. När lillen slår honom i huvudet med leksakshammaren får han en slick på kinden till svar.
Fast lite rädd var han förstås som liten. Det var oerhört läskigt att gå ner för bron första gången.
63 svar
Mäh! jag å Melker alltså, 5 oktober är bästa dagen!
Nää men vilken liten sötnos!!
Så fin han är lille farbror Melker…
Har faktiskt lite funderingar på en sådan. Om min terrier Mira tillåter d v s. 🙂
Vilken godbit han är, den där Melker! Grattis på tvåårsdagen.
Aaaaaaw!
den översta bilden är ju så söt. bitit dig i näsan, sååå sött. hans ögon är så levande. och det lille benet som är inlindat i bandage. fin bild!!!
måste fråga en sak. du som kommer utanför umeå… hur stor/känd var dennis lyxén och resten av hc-gänget förr i umeå? har hört invasionen nu och är på nytt kär.
kramar!
Åh! vilken fin och söt hund 🙂
Vilken liten sötnos. man vill ju bara krama om den lilla saken 😀
Melker er en av de fineste hundene jeg vet om! Ønsker meg veldig en liten Melker. 🙂
Jag önskar att jag också hade så där fina bilder på min lilla Yorkshireterrier Evert från när han var liten valp. Nu är han dryga året och “stor” och ståtlig, men ibland längtar jag tillbaka till att ha en liten valp i fickan, precis som du.
Han är ju så söt att man bara vill stoppa honom i fickan. Det är sådana här bilder som får mig att längta efter hund igen. Men jag står emot eftersom jag inte skulle hinna med … Men åhh, så söt!
Haha. På första bilden ser han annars ut ungefär som “det var inte jag” och du håller dig för näsan så förskräckligt att jag nästan trodde att det var hans bakdel som varit aktiv.
Jag tycker för övrigt att Melker är helt suverän, ett av mina favorit-inlägg av dig är det om hur du använder speglar hemma så han tror du är allsmäktig. Underbart på alla sätt 🙂
Hundögon alltså! Ungefär det bästa som finns ibland, sådär frågande/förstående/värmande åhhh,
Hej! Vilken liten goding! Ha en fin dag. Kram
Vilken goding!
Hoppas du har lärt din son vad man får göra å inte göra med en hund?
Föder upp schäfer å Chihuahua När min dotter var i din sons ålder så lärde jag henne vad som är rätt å fel bl.a. att inte slå en hund i huvudet med en träslev……!
Åt,sov,hundarna eller om dom hade ett ben va de,aja,aja !!
Lämnade heller ALDRIG min dotter ensam med hundarna,man vet inte vad barn kan göra i ett obevakat ögonbl,å följden blir då den att hunden “kommuniserar” på för hunden ett normalt sätt men som kan få förödande konsekvenser.
Åh vad roligt att du har just den hundrasen för jag har själv tänkt på att jag vill ha en sån efter vår hund som vi har nu. Vore jättesnällt om du ville skriva lite mer om honom, i en kommentar i min blogg om du vill. Jag har förstått att dem är ganska lugna och inte så skälliga, är det så? Eftersom jag har barn vill jag ha en som klarar av småbarn.
Hej Emma Sofie! Jag har en 3-årig DSG-hane. Gårdssvensken, som min yngsta dotter sa när hon var yngre, är mycket trevlig tillsammans med barn, om barn och hund uppfostras rätt. De är lugna inomhus om de får tillräckligt med stimulans. När de är unga behöver de MYCKET hjärngympa annars hittar de på saker själva.
Fysiskt kan du knappast trötta ut dem. Och då har jag över 20-års erfarenhet av vinthundar att jämföra med. Han är inte överdrivet skällig men varnar om det kommer folk (ibland annars också ;-)). Att mysa med matte/husse under täcket ligger på favvolistan.
Kort sagt en mycket behaglig hund om man är beredd att lägga ner tid för hjärngympa ffa de första 2 åren.
Finfin hund! Vill härmed “bekänna” mig som läsare av din blogg. Har läst anonymt i flera år men för att bjuda tillbaks lite till alla andra som inspirerat mig har jag nu skapat en egen blogg om två av mina hobbies; pyssel och sömnad.
Så TACK för all trevlig läsning som varit och TACK på förhand för det jag kommer att läsa, för jag kommer fortsätta titta in här. Kul förresten med bakgrunden på din nya sida, har i helgen tapetserat köket med just mönstret trianglar/romber!
Första bilden…. åh!
Det där med att få hem en valp är väldigt speciellt, jag är “plastmamma” åt vår hund, min sambo hade skaffat honom innan han träffade mig och jag trodde aldrig att jag skulle få samma relation till en hund som jag inte känt sedan han var valp men det gick! idag är vi värsta radarparet och han ligger också bredvid på min huvudkudden, skillnaden är att han en alaskan huskey/worsteh på 35 kilo… 😀
Ja, livet med hund är fantastiskt!
Clara! du har ju till och med bra hundsmak 🙂 (tack för en bra blogg) hade med en liten dansk svensk gårdshund innan (bor hos päronen nu) och vi brukar kalla honom den dansk svenska myshunden.. de har mkt av allt, både bus och mys!
verkar sannerligen vara en fin hund. påminner mycket mycket om min i temperamentet.
Såå söt! =) har börjat fundera på dansk/svensk gårdshund bara på grund av Melker! =) Han är en inspiration!
Han är så otroligt söt! Har varit nyfiken på den rasen länge och den låter ju riktig härlig 🙂
Nämen, sötast på den här sidan av dalälven är han minsann.
Går igenom samma sak med 13 veckor gamla Hedvig (rysk bolonka) just nu. Otroligt mysigt med valp, men väldigt frustrerande ibland. Det är tur att de är så söta när de är små. Annars hade de nog inte kommit undan med lika mycket.
Är han redan så stor?? Det innebär att jag har läst din blogg i 2 år (drygt, för jag var in o kikade emellanåt tidigare) Kul! O hälsa födelsedagshunden=)
Så söt liten pojk 🙂
Lilla Melker. Han är så ljuvlig! Om jag någon gång skaffar hund blir det nog en dansk/svensk-gårdshund!
Vilken gosing!
Hej!
Jag har sett dig i ett reportage om bröstcancer i Vecko Revyn.
Den korsetten/bh:n som du har på dig på bilden där i tidningen ,
*var kommer den ifrån?*
Den var riktigt snygg, och du skulle göra min dag om du svarade på min fråga!!!!
/En som också heter Clara och är ENORMT tacksam för svar 🙂
Så fina bilder på din Melker! Om två och en halv vecka ska vi hämta hem en liten valp – en shih tzu! Det ska bli helt underbart mysigt och roligt!
Jag har längtat i flera år efter det här och sett fram emot det. Roligt att läsa om din Melker i dessa tider alltså. 🙂
Underbar hundras är bara förnamnet. Vår lilla gårdistik är 4 år nu och ska precis som du skriver, ligga i knäet. Spelar ingen roll om jag så rensar ogräs i trädgården eller ligger och solar, knäet är en jättebra plats för en gårdis, i alla lägen!
Naaw vilken liten goding!!
Älskar din blogg!!! 😀 du är en stor förebild. Keep up the good work!
åh va härligt! sån sötnos! grattis till ny bloggadress & allt vad det innebar, jag hänger på =) tack för det du gör!
Åh så söt! Så lustigt, jag har hyfsat nyligt skrivit ett inlägg om vår 2åring, busiga golden Mollypolly=) Underbar kappa du har!
Jag har alltid gillat den rasen!
Din tvååring är i alla fall både rumsren och lydig, kan jag tänka…? 😉
Åååh! Är han redan så stor? (: Han är så fin, Melker!
Så himla söt han var(är)!
Skönt att det finns fler som säger bron om trappen ut från huset. Har flyttat till södra Sverige och där förstår många inte vad jag menar när jag säger bron. Söt hund!
Ååååhh grattis!
Jag och min man har en mops, och han är precis likadan som du beskriver Melker. Han älskar barn och kan vara superbusig, men aldrig elak. Man får tvinga upp honom om morgnarna för att han är så lat. Men har han väl kommit upp och man busar lite finns knappt något stopp.
Han är som en katt i mångt och mycket. Stryker sig mot våra ben, sträcker på sig ofta och smågnyr när han pratar med oss.
Han skäller i princip aldrig (det ska ganska mycket till) och jag kan lägga honom precis hur jag vill i mitt knä utan att han protesterar. Han somnar där jag lägger honom.
Att en dansk/svensk gårdshund hade en liknande personlighet hade jag ingen aning om, trodde “våra ras” var ganska unik där.
Kanske har jag jämfört dem med Jack Russels innan..
Grattis Farbror Melker !! Ja liten blir stor..hehe Älskar valptiden !Såg att du skriver en bok, vad handlar den om ? Gillar din blogg så lägger till dej direkt =)
Allt som är smått i bebisväg är ljuvligt..Ser att han har en “tut” på baktassen – är det övermodig valp eller? ;P //Fia
Min jycke Morris fyllde också 2 år häromveckan!
Helt underbar ras! Jag har också en dansk-svensk, är ju världens goaste hundar som älskar att mysa och bara vara nära 🙂
Han är jättefin både då och nu 🙂
Mysigt med hund men det är också viktigt att lära små barn respektera djur och deras integritet. Kan låta gulligt att din son slår (nu förstår jag givetvis att sonen inte kan slå speciellt hårt) hunden i huvudet men jag hade nog satt en gräns där för att visa på att man absolut inte får slå djur, oavsett hur liten eller oskyldig man är. Annars finns risken att hunden själv säger till på sitt sätt. Lycka till!
Det går inte att säga åt en åttamånaders att inte slå. Han slår inte med mening utan träffar hunden av misstag. Men självklart får han inte göra det när han blir större. Det är förstås djurmisshandel
Gud så söt – han har sälögon!
Det verkar vara en väldigt mysig hund. Skulle själv kunna tänka mig en sådan en dag. Men nu har jag ju fullt upp med dem jag redan har. Men i framtiden eventuellt :). Bra storlek och verkar ha ett bra temprament, perfekt!
Hups! Jag som trodde det var en Jack Russell! Fast vår jackie har ofta blivit tagen som en gårdshund. Söt är han ändå!
Ååh vad fin han är!:D
Så himla fint! Har själv en Dansk/Svensk gårdshund som fyller tre i november. Förstår jag inte hur jag någonsin kunnat leva utan honom. Finare hundar finns nog inte.
Haha, när jag läste Tvååringen han jag tänka “Åh herregud är Lillen redan två år!” innan jag scrollade ner.
Grattis i efterskott Melker! ♥
En sådan fin hund!
Åh, vilken fantastiskt fin hund!
Söt Melker!
Vi har också haft gårdshund och var engagerade i rasklubben i början av 2000-talet. Tyvärr liknade vårt exemplar mer en Dobermann enligt mentalbeskrivning så vi fick aldrig smaka på en ‘riktig’ gårdshund. Kanske i framtiden.
Sicken söt vovve