Klättermusen

Jag vände ryggen till i en knapp minut, medan jag satte i kontaktlinserna. När jag kom ut i hallen var bebisen försvunnen. Jag ropade och han svarade men jag hittde honom inte. Inte bakom soffan, inte under bordet, inte i skafferiet och inte ens i Jakobs yogarum. Tillslut hör jag hur någon slamrar på övervåningen. Där sitter han och leker för sig själv. Han har klättrat upp för vår branta trapp. På under minuten. Hejpådej. Mamma fick en hjärtattack.

Nu gör vi inte mycket annat än klättrar i trappen om dagarna. Men jag står bakom och passar honom så att han inte faller. Tror att en trappgrind vore på sin plats. Fattar inte hur allt hände så fort? Den här tiden förra året var jag höggravid. Nu har jag ett barn som pratar och klättrar i trappor och klappar snällt på dockorna. Gulp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

50 kommentarer på “Klättermusen”

    1. Jag kan bara hålla med, både angående grinden och fotot!
      Tiden går så himla fort, och det känns som om det blir värre för varje år som passerar.
      Därför har jag bestämt mig för att leva varje dag. kanske inte som om var dag var den sista men ändå ta tillvara på dagen, njuta, unna mig sådant som gör mig glad.
      Ofta skjuter vi allt det där till framtiden och säger “Jag ska bara…” Sluta med det.
      Se varje dag som en fantastisk gåva och låt den inte bara passera.

      Ha en fin dag nu!

      Kram Mrs G

        1. Jag håller helt med, kul att du vill uppmuntra oss andra om att ta till vara på dagen. kram eran vän Lovisa

  1. Du är så fin i ditt “nya” hår!!
    Jag minns hur roligt det var med trapporna..
    Tiden går vansinnigt fort! Jag har redan en tonåring, men känner mig inte själv så värst gammal. Men just att säga att man har en tonåring..
    Hur fort gick inte dom här tretton åren då..

  2. Exakt samma hände hemma hos oss förra veckan! Vi har en grind, men man ska komma ihåg att stänga den också 😉 Allt gick bra och när sambon kom upp för trappan satt knodden där och pratade med en nalle som hon hämtat från sitt rum…

  3. Ett litet tips. Vi satte dit en bred/hög planka, som inte barnet kunde ta sig över. Men mycket lättare för oss att bara kliva över. Fast grind såklart från ovanvåningen:)

  4. Gulp ja! Han ser allt lite lurig ut den där Bertil, en grind kanske vore på sin plats så att han inte skrämmer livet ur sin fina mamma (och hennes trogna läsare).

  5. Ha ha, jo det går undan. Kan nog vara skönt för både mamma och klättermusen med en grind på plats 🙂 Tycker också du är superfin i håret!

  6. Småttingar blir väldigt kompetenta fort. Jag var med om samma sak med min äldsta son. Då hade han kravlat sig ur spjälsängen och gått nerför trapporna och nerför den branta källartrappan till tvättstugan där jag var. Det var hans trappremiär så man ska inte underskatta de små liven.

  7. (Ler) känner igen det här……har en 14 åring nu och en 11 åring.. och VART tog “gostiden” vägen ? Nu får man vara glad om man inte är “pinsam” enligt deras utsago.
    (Fast som maken säger: det är vår rättighet och skyldighet att vara pinsamma föräldrar. Vi har ett ansvar för er. Därmed inte sagt att de inte ska få pröva sina vingar allt efter att de visar det ansvaret/ förtroendet)

    TVÅ grindar är att rekommendera: en på öv o en nertill på trappan.
    När de börjar kunna knata upp själv på natten, så finns risken att de går för nära trappan, antingen av nyfikenhet eller mer eller mindre i sömnen.
    ( Vår son var lite av båda dessa delarna…) På så sätt fick även vi sömn: annars hade man legat och varit orolig hela nätterna .Och man kan ju inte “stänga in” ungarna hur länge som helst i en spjälsäng.

    Tack för en jättebra blogg !

    1. Är åter i min egen “ruta”… vill bara säga att självklart ska ungen få klättra under kontrollerade former: man kan inte överbeskydda dem, MEN det finns stunder då man inte har tid att göra detta/ ha ögon i nacken: då kan det vara bra att kunna stänga igen med en grind.
      Framför allt kände vi oss trygga med en grind på öv där vi sov, för även om de är kanske 3-4 år o kan gå själv på toan: de kan vara ganska så ” borta” o vimsa hit o dit.
      Och: farligt söt B !

  8. Jag hämtade, för länge sedan, ner en tvååring från taket på ett tvåvåningshus. Han fyllde 39 i måndags, så det gick bra.

  9. Ja fy vad otäckt! De är ruskigt snabba de små pluttarna och trappgrindar är finfina grejer. Senaste vändan här hann vi inte köpa trappgrind dock, vi är lite sega i vändningarna ibland, men ett väl placerat kompostgaller fungerade lika bra, även om det inte var särskilt tjusigt 🙂

  10. Min vän har aldrig kört med någon grind utan lärde sin son att ta det mycket försiktigt i trappan genom att låta honom ramla lite lagom under kontrollerade former. Hm. Jag vet inte om jag hade pallat det. Jag tror grind är bra.

    1. Det var samma med mig och mina syskon. Mamma och pappa hade aldrig någon grind utan körde (precis som du verkar göra nu, Clara) intensivträning i trappklättring under en period när vi börjat klättra – Och då lärde vi oss så snabbt att ingen grind behövdes!
      Risken med grind är ju att man fördröjer den där träningen av enkelhet eftersom grinden finns där.

  11. ojoj dessa barn! 🙂 Skönt att din grabb svarar när du ropar i allafall.. Det gör inte min grabb och jag hinner många gånger bli hysterisk innan jag hittar grabben som gömt sig och leker i godan ro! Dessa busungar!

  12. Vi tog bort trappgrindarna härom veckan, för Moses hade söner den ena. Han är snabb som en vessla både upp och ner men stabil. Men gäster får hjärtat i halsgropen när de ser honom.. Fast han är ju äldre än Bertil – 1,5. Klättring har han tränat länge nu, upp på barsolar och höga bordet, soffkanter och fönsterbrädor. Så vi har det vi gör 🙂

  13. Min mamma berättade en liknande historia om vad jag hade gjort som bebis. När jag nyss hade lärt mig gå tultade jag omkring i köket och hade allmänt roligt. Mammas katt låg på köksstolen och sov. Jag ville uppenbarligen klappa katten och gick med ostadiga ben till den sovande katten. Jag klappade katten väldigt ogästvänligt genom att nypa henne rakt över magen. Mamma såg detta och fick panik för hon trodde att katten skulle klösa mig, men icke sa nicke. Katten la sin tass över min hand, tittade mig rakt i ögonen och la sig därefter bekvämt till rätta igen. Jag rörde aldrig katten igen efter denna händelse. Vilket bra sätt att uppfostra barn!

  14. Ibland är jag bara så himla glad att min tjej inte har nån större brådska att ta sig framåt och uppåt! I och för sig blir hon istället rasande galet förbannad för att hon inte kommer dit hon vill (krälar sig sakta framåt), men behöver inte vara orolig för att hon ska slå sig gul och blå i något högt fall (än).

    Har en kompis vars son klättrade över grinden till trappen när han var i den åldern. Dessutom har hon tvillingar! Jorå, det var bara att börja hårdträna dem båda i trappklättring istället, blev säkrast så…

  15. Jag har rätt starka minnen av att just rulla nerför trappen som liten men ingen bild av grindar.. Här hemma sitter grinden där jämt för det är rätt praktiskt för att slippa ha hundar kutandes upp och ner hela tiden.
    Jag gjorde en av spånskiva på gångjärn av typen som går att lyfta av (om man är vuxen) och en hasp långt ner på insidan, mot trappstegen och målade i samma färg som trappen. Då ser det ut som den hör till och inte är just en ful trappgrind och så kan man ju välja bredd/höjd själv.

  16. Gjorde du hårförlängning när du fixade håret? 🙂
    Det är så otroligt fint – trodde inte att det var så långt innan!

  17. mitt barn är lika gammalt som ditt och vi har just byggt ett hus på egen hand så allt du skriver är underbart för mig. du och bertil är såå fina och dina tankar känns som mina. tack för väldens bästa blogg – den enda jag läser!!
    köp en grind så vi får läsa mer roliga inlägg om lilleman!

  18. Varje gång jag vill kommentera nåt, så har det redan trillat in så många kommentarer att min känns överflödig. Men hur som helst! Det jag hade på hjärtat var att din lille B är så fin så fin. Åh, så fin. Man blir ju hur bebissjuk som helst!

  19. åh herrgud, vilken snabb kille ni har! och igen, alltså ditt nya hår clara. hippielooken faller jag ju så lätt för!

  20. Hej Clara! Grind är ju skönt o tryggt så det ska man ju ha om man känner så! Vi har levt utan grind trots 2 små barn . O det har gått alldeles utmärkt. Det har varit fantastisk frihet för dem o de lärde sig tidigt att hantera trappen. Visserligen har vi 2 ganska försiktiga killar så det kanske avgör. Känn efter en extra gång. För oss har det som sagt funkat toppen utan o det hjäler dem ju ännu mer att va självständiga!
    Gud va snygg du är i håret som vanligt:) O din lille är ju helt bedårande gullig. Tack även för inlägget om marginalerna. Du är som en profet för mig ;);) Älskar ditt sätt att leva så medvetet. kram Linda

  21. Det går så fort! BALANS var vårt ledord med ettan och nu är det dags för tvåan att börja. Har du balans? 🙂

  22. Vi har inte haft grind alls. Vår son har varit både högt och lågt ända sedan han började röra på sig och det har gått bra. Han lärde sig snabbt att hantera trappen och att inte leka i den. Trappen har dessutom inget räcke alls på de fyra nedersta stegen men som sagt har trappen aldrig varit ett problem.

  23. Snälla berätta om hårförlängningen! Vilken typ av hår och fästningsmetod? Jag funderar själv på att förlänga och ditt ser verkligen naturligt ut.

  24. När jag såg bilden på Bertil i Family living fick jag hjärtat halsgropen! Eftersom jag själv har en lillfis i samma ålder tänkte jag “hur vågar de låta honom vara där i trappan själv!!??” Erkänn att någon stod bakom trappsvängen o gömde sig? =)

  25. Oj, vad läskigt. Jag har svårt att ens föreställa mig att bebisen i min mage ska komma ut, men den ska lära sig gå en dag också, och massa annat!

    Men det ska bli häftigt att få se en liten människa från start växa upp.

    /Stephanie

  26. Är du helt säker på att du vill ha en grind? Vi hade inte grind och våra barn har aldrig ramlat ner för trappen på grund av att vi saknat grind. När dom ramlat har det varit för att dom försökt springa i trappen eller knuffats med varandra. Det är en rätt kort period att hålla koll på dom när dom klättrar upp och ner, men sen kan dom det och man behöver aldrig hålla koll på att grinden är ordentligt stängd…

  27. Det räcker verkligen med en halv minut för att de små busarna ska hinna med en hel massa. Jag hittade min lilla Groda halvvägs upp i trappan en dag för många månader sen. Svårast av allt var att hålla mig lugn när jag gick fram till henne. Trots det händer det att grinden står ostängd då och då. (Skyller på tankspridda pappan.)

  28. Hua!
    Den där gulp-känslan kommer tyvärr komma fler gånger. Hela smårbarnsperioden är en enda härlig gulp-tid! 🙂
    Gulp gulp!
    Kram!

  29. Gillar verkligen tonen i bilden 🙂 Ett riktigt “hänga på väggen” motiv.

    En grind låter för övrigt som en mycket bra idé. Och hjälm på lillkillen 😉 Hade min lillebror när han var liten.