Luggen är alltid perfekt längd just dagarna innan den blir för lång och börjar dela på sig på ett fult sätt. Det är hopplöst att tajma klippningen. En morgon står man bara där med en massa stripor i pannan, som varken går att dra fram eller åt sidan.

Den här bilden tog jag för några dagar sedan. Nu är håret plötsligt omöjligt. Visst. Det är ett litet ytligt problem – men förvånansvärt irriterande sådant.

Tack för luggen!