Känner mig helt euforisk. I kväll lunkade jag en dryg halvmil med min kompis Charlotte och så avslutade vi kalaset med att slänga oss i plurret från den här bryggan. Detta är helt otroligt för mig – jag som alltid hatat att jogga och tyckt att jag är så dålig på det. Jag njöt på riktigt i kväll. Hann tänka att det nyklippta gräset luktade gott, att björkarna slagit ut så fint, och att världen är väldigt vacker. Inte dö dö dö dööö som jag förut alltid tänkt när jag joggar. Är detta runners high som folk pratar om? Detta ska jag göra om många många gånger i sommar! Känner mig levande i varenda cell i kroppen!
58 svar
Grattis! Detta är Runners High, eller som jag brukar kalla det: njutlöpning! Finns inget bättre, så jogga och doppa på du 🙂
Härligt med en omvänd och träningsfrälst!!
Åhh så avundsjuk jag blir! Så härligt med första doppet! Underbar bild… jag upplever inte den där euforiska känslan varje joggingtur men den är helt klart värd att jaga!
Imponerad av doppet! 🙂
oj oj oj! Skulle jag aldrig klara av, jag har på de senaste åren blivit en sån badkruka 🙂
Åh vad härligt!
Jag blir inspirerad! Jag har själv börjat på att jogga lite smått. Det är underbart att du delar med dig av det här, blir så peppad av din blogg, fortsätt vara du 🙂
Tack så mycket fina du!
kram Sofie
Vad härligt det låter. Kanske ska prova i sommar. Kan ju inte vara sämre än att man kan ändra sig 😉
Kram Maria
Men allvarligt! Jag är mer imponerad av badandet än av springandet. Det kan inte ha varit många grader varmt i den där sjön 😉
Var det inte kallt i vattnet? Brrr. 🙂
Låter härligt! Kanske kanske kanske ska testa… 🙂
Bästa kombinationen!
Ser fantastiskt ut och låter himla härligt! Längtar tills jag hittar tillbaka till att springa. En får börja så smått, det är ju annars det lätt känns sådär dödödö, och det vill en ju inte så gärna känna.
Åh vad jag älskar att läsa om din träningsglädje!
Japp det är det! 🙂 Kände det själv för första gången någonsin typ när jag igår sprang vårruset utan problem. Helt underbart! Och vad fort det går att bli bättre och bättre sen också! 🙂
Härligt med både dopp och trämingsrus, det ÄR roligt att springa, när man har gått in vanan
fått in vanan menar jag ju, fast det är klart man börjar ju med att gå in vanan också, för man kan ju inte springa före innan man kan gå 😉
Visst är det helt undebart! Jogga, spinga, kuta, skutta, hoppa och doppa. Jag tog mitt första dopp för drygt en vecka sedan, men i söndags då var det dags för första simturen (eller simtur, det rörde sig om max 10 simtag) Detta i Storsjön och eftersom Jämtland mer påminde om Rivieran förra helgen så var det bara sååå skönt efteråt. Många bad ska det bli i sommar 🙂
Glad GLAD för din skul!! Härligt. (Jag gick på aggression i vattnet ikväll. Känns som mina lungor har blivit mindre. Vrede. Och jag simmade aggressivt i 45 hela. Och det var gratis trots spa)
Lev o jogga. Och bada!
Ååh, önskar jag kunde komma dit! Är ungefär som du beskriver ”dö, dö, dö” när jag springer.
Så – berätta det magiska receptet hur du tog dej dit?!? Bra gjort! 🙂
Spring regelbundet och ta inte ut dig för mycket så kommer du dit 🙂
Spring lugnt! Det var först när jag började springa långsamt som jag började njuta. Sedan, när du njuter av dina långsamma turer kan du öka distansen på vissa pass och farten på vissa. När man väl vet att man älskar löpning kam det vara gött med lite intervaller och lite dö, dö, dö också. Lycka till!
Hej Evelina
Alla kan komma dit 😉
Receptet är att ta det lungt. Och att sluta innan du känner dig helt slut.
Spring/lunka helst bara så långt att du önskar dig att springa längre, när du kommer hem igen.
Efter en ryggoperation började jag med att promenera och springa bra 5 x 1 minut med gåvila emellan. Jag ökade spring-minuter långsamt. 5 x 2 minuter, 4 x 3 minuter.
Det tog 9 veckor tills jag (som hade varit van att springa maraton) vågade springa en mil igen 😉
”Hemligheten” med att träna är – att öka me sådana små steg, att kroppen nästan inte känner att det blir mer och mer belasting – och att ta en åtherhämtnigsvecka med mindre belasting regelbundet 😉
Hälsningar från Schweiz
Marianne
Tack snälla ni för goda råd och även praktiska tips på hur jag kan jobba med min löpning.. 🙂 Skulle vara så underbart att utveckla det, så jag inte behöver ta mej till gymmet för att motionera.. När det är så fint väder och underbar natur är det ju synd att inte kunna utnyttja det utan vara i en mörk gymlokal. Ska definitivt ge det en chans denna sommar, så tack för tipsen!
Några av de senaste gångerna jag varit ute och joggat har det känts som att benen strejkat och jag har fått kämpa med viljestyrka för varenda meter. Då har jag sagt till mig själv att jag får stanna hur många gånger jag vill, men varje gång jag stannar måste jag göra en styrkeövning. Det har blivit både utfall, armhävningar mot vägbom och tåstuds, och när det är torrt i markerna kan man ju lägga sig ner och köra lite situps eller vad man känner för. Helt enkelt träna valfri muskel som man inte tränade nyss, som variation och vilopaus för övriga muskler 🙂
men var det inte KALLT i vattnet? 😀 Låter så härligt! Var ute och joggade jag också igår. Barfota och med hunden. Och i solnedgången! Fantastiskt var det!
Vilka dagar vi haft! Har tagit ett kvällsdopp 2 dagar på raken, men tyvärr inte i kväll, kom annat emellan.. Men imorrn blir det i alla fall 🙂
Många skriver ” är det inte kallt?” Jag väljer att säga att det är friskt! 🙂 Och efteråt känner jag hur blodcirkulationen är i full gång 🙂
Duktig du är som springer, själv så går jag, men bättre än inget 🙂 Heja, heja 🙂
Det låter helt underbart!!!
Vad härligt! Angående senaste debatten om din träning: Jag tycker det är jättebra att du skriver om roliga saker du användar din kropp till som får dig att känna dig glad, pigg och levande! Det om något är väl ett bra föredöme för andra – och särskilt för dem som kanske inte har ett så bra förhållande till sin kropp! Du visar exempel på att det faktiskt kan vara roligt att en kropp för att man kam använda den till lustfyllda aktiviteter. Ett sådan inställning tror jag snarare kan leda väg ur en osund kroppsuppfattelse än att det leder någon att trassla sig ännu längre in i misären . Fortsätt springa, bada och njuta och dela med mod dig av sådana härliga kort! Kram!
Härligt! Jag är vanemotionär och joggat fläsket hela vintern dagligen. Efter tidningsbudsrundan som isig är fysiskt krävande arbete på ca 2h. Runners high är dock nåt jag sällan upplever nuförtiden men vet känslan som kan infinna sig efter att under lång tid legat på max av vad man orkar med, vilket är rejält plågsamt, för att sen dra ner på tempot. Känns som bomull under fötterna och man har knappt kontakt med marken. Lukter, synintryck och hörsel förstärks och man är som i himmlen. Men så kommer en uppförsbacke och verkligheten kommer tillbaks. Haha men det är underbart. Clara.
Underbart! 🙂 Själv har jag tagit fram cykeln efter 2 långa år. På med cykelsitsen för Plutten och nu ”flyger” vi genom stan. Många cyklar ju om oss men det struntar vi i. Rörelseglädje och glada sångduetter med lillen bakom mig. Det trodde jag aldrig innan. ;D
Ha en underbar dag!
Kram,
Constanze
Underbart var ordet!
Det låter riktigt härligt, men fy bubblan vad kallt att bada utomhus… 😉
Kram
Det är precis vad det är!!! Och det är väl därför som löpning blir mer eller mindre beroendeframkallande:) Sprang själv en halvmil längs med strandpromenaden här på Costa del sol i förrgår. Underbart! Något dopp har jag dock inte tagit ännu….
Så härligt! Gör ju att man nästan vill börja springa så man kan svalka sig i en sjö. Fast jag bor ju i stan och blev avrådd från att springa än på ett tag av min bm. Att det ska vara så svårt att komma ihåg de där knipövningarna efter förlossningen 😉
Tack för en härlig blogg!:)
Visst är det En underbar men också märklig känsla när träningen är rolig och inte längre plågsam. Men herregud så kallt det måste ha varit i vattnet! Karaktärsdanande skulle man kanske kunna se det som 😉 Liza
Fantastiskt! Ser fram emot att komma till den punkten en dag också 😉 Härligt med första doppet! Jätte fina bilder. Älskade svenska natur!
Vad underbart! Det är faktiskt så jag har lärt mig uppskatta mina joggingrundor att vara här och nu. Istället för att tänka på hur jobbigt det är eller längta bort någon annanstans så uppskattar jag och sätter värde i det jag har runt omkring mig precis där jag är. Det är då man upptäcket allt fint som de grönskande träden, djuren, den friska luften. Du kommer ha en massa trevliga löprundor i sommar, det är jag övertygad om! 🙂
Brrr.. var det inte kallt? Modigt gjort
Kram Maria
Tänkt göra desamma, men springa hem i blöta kläder? Nä.
Bellissimo! En hälsning från Italien.
åh, underbara känsla! jag ÄLSKAR att ta en springtur, bland det bästa jag vet! och jag haaaataaade löpning när jag var yngre. det är en sån skön känsla att vara där du är nu! heja dig!
Jättefin bild. Jag har skrivit ett inlägg i den här absurda debatten om din röv om du är intresserad av att läsa: http://patriarkhatet.wordpress.com/2013/05/22/de-rattfardiga-feministerna/
Och jag blir glad av att läsa om din upplevelse av flow när du sprang- jag kan uppleva samma när jag cyklar eller yogar och det är helt underbart! (och har ingenting med utseendefixering eller ätstörningar att göra!)
Tack snälla du för ett otroligt välskrivet och peppande inlägg som sammanfattade ungefär vad jag känner. Kram på dig!
Varsågod och tack för ditt svar! *rodnar lite* Jag vet ju att du är en vanlig tjej precis som jag men har följt din blogg några år och den är verkligen inspirerande på många olika plan och blir väldigt glad att få ett svar från dig! 🙂
Och tack ska DU ha som delar med dig av så mycket-synd bara att vissa då tar sig friheten att kritisera. Att diskutera är en sak men personangrepp är f-n inte OK och jag blir så trött på den där hårda attityden vissa har att ”är man offentlig så får man tåla”. Varför ska man tåla mer för att man är offentlig? Konstigt och ologiskt tänkt tycker jag.
Låter härligt! Men brr så kallt med ett dopp, badkruka som man är 😛
Tillhör inte ämnet, men i morse anmälde jag en kommentar som föreslår nackskott på alla babbar. Facebook bedömde inte att den skulle tas bort. Sjukt!?!?
Åh! Första kalla doppet! Vilken känsla!
NU blir jag riktigt avundsjuk!!! Har ni så varmt att ni kan bada – UTE???!!! Nåväl den tiden kommer hit till oss i luletrakten oxå.
Men wow! Nu fick jag syn på månen på bilden. Vad vackert!
Friskt vågat att bada i maj, men en perfekt avslutning på ett joggingpass. Heja!
Å vad härligt. Helt perfekt!
Vilken underbar bild! Så härligt! Både med första doppet och en springtur som gav mersmak=)
Minns att du förra våren skrev att du ej joggade pga. av din astma och allergi – är det bättre nu?
Har också börjat springa och tycker ”faktiskt” det är kul, så nu har jag utmanat några på jobbet på en löprunda med picnick som avslutning och då tänkte vi också ta ett dopp efter löpturen.
Ja, det är verkligen skönt att jogga när den där känslan infaller och det bara går så himla bra! Härligt! Men bada, NU??? Skulle inte falla mig in!!
http://www.bonnieblogg.wordpress.com
Hej kära tappra underbaraclara!!
Så härligt att höra hur du njuter av att röra på dig, det är verkligen en bra drog att träna, bara vinnande fördelar. Dock vad som kan börja sätta elaka käppar i hjulet är att man får skador. Nu har du ju din sjukgymnast till man så du kan få bra stöd å råd av honom, men jag ville bara säga det så du slipper skador för jag vet nämligen nästan ALLT om olika skador i fötter, fotleder, benhinnor, väder o knän efter ett försök förra sommaren då jag började springa 2 km tre gr i veckan, i oktober började problemen o dom har ej gett sig ännu, fastän jag stöd rehabat benen m övningar 4 gr i v. . Det är det värsta som kan hända när man tränar å mår bra å så kommer de skador, så skydda dig själv från skadorna vill jag bara säga (-;
Jag är både kobent och har trampat bort fettkuddarna under fötterna så jag hade väl lätta anlag för att få skador, så jag kanske skrämmer dig lite med detta, men ändå aldrig fel att förebygga! Ha en underbar helg o kämpa på!
Åh, så härligt! Den känslan är den allra bästa, när man äntligen kommer förbi DÖDÖDÖ! Grattis and enjoy! 🙂
Clara! Hur har du gjort för att komma dit? Jag tycker det är så svårt att springa, vill verkligen ge upp direkt och sen blir jag så sur på mig själv för jag har så dåligt tålamod. Men jag vill verkligen kunna springa för jag förstår ju på andra att det är fantastiskt när det väl går och man inte känner den där dö-jag-vill-ge-upp-känslan. Hur gör man? Har du något knep som fungerar? Kram!