Lillens bästis fyllde två år igår så vi var på kalas. Tänk att vara två år och redan ha en bästis som man rusar fram och kramar om varje gång man ses? Lillen bar loppisfyndad finskjorta matchad med gummistövlar på kalaset. Inga konstigheter alls. Man ska ju ha det man känner sig fin i!
Födelsedagsbarnet var prickigt värre!
Såklart matchade vi väldigt bra, jag också i prickig klänning.
Gulliga, nyfikna små människor
Självklart får man nalla från tårtan på sitt eget kalas!
Efter kalaseriet stupade vi på soffan – glada och proppmätta på tårta! Sedan hände inte mycket mer den kvällen. Det är förvånansvärt hur trött man kan bli av ett barnkalas – en helkväll på stan när man svirar runt och kommer hem först till morgonen bleknar ju i jämförelse.
31 svar
Underbart! Klart man ska ha gummistövlar, det är nog ett av dom bästa plaggen om jag får välja 🙂
Vad glad jag blir att du lyckats fota barnen men liksom anonymiserat deras ansikten.
En utmärkt dag med andra ord!
Din klänning är såå vacker!
Vilka mysiga bilder och säkerligen har ni haft en mysig dag också! Jag håller med om att barnkalas kan få vem som helt att stupa i soffan förutom själva barnen förstås. Dom kan hålla på att leka hur länge som helst (nästan). 🙂
/Carolina 🙂
Söta bilder och fy vad god tårtan ser ut!
Vilket underbart kök!
Alltså, flickans skor! Man dör ju nästan, så sött.
Så tycker jag också:)
Visst är det härligt att se sina barn vara glada med sina vänner. Min Rebecca är lika glad varje gång hon träffas sin kompis Emrik som är tre månader äldre. De har lekt ihop ofta ända sedan Rebecca var bara 4 månader. Jag och Emriks mamma lärde känna varandra via nätet. Senast igår var hennes vän här, de tog picknick korgen med sig och gick till vår fina park, fika på en filt, lekte i fontänen och busade som bara smutsiga lyckliga barn kan 🙂
Åh, så himla härligt med barnkalas! Vilket mysigt hem sen. Älskar soffan.
Kram
Va mysigt! Här blir det också barnkalas. På söndag. Då blir min älskade son 4 år 🙂
Måste säga att födelsedagsflickan har väldigt fina skor! Jag hade likadana när jag började gå:) blir bara nyfiken, har för mig bertil hade dina gamla skor vid något tillfälle, har ni lyckats mjuka upp sulorna, eller har de hållit sig mjuka i alla år? Mina är hårda som sten och känns inte det minsta fotvänliga längre. Så finns det sätt att rätta till dem hade det varit kul!
Jag har såna bredvid mig nu, dom har min nu 38 årige son använt.Har kvar några par av mina fyra barns första skor.T.o.m. mina egna små första skor har jag kvar.
Vilken orgie i prickigt! Mitt favvomönster alla tider. Jag har en grön och vitprickig t-shirt på mig idag.
Vilka fantastiska bilder. Sommar, landet, kalas och en massa härliga ungar. Kan som inte bli mycket bättre 🙂
Såklart att man ska ha det man känner sig fin i och gummistövlar hade varit mitt förstahandsval också:) Barnkalas är verkligen en utmaning men också så underbara, fast man är ganska glad när de är över också…:) Må så gott fina du!
Underbara bilder!
Såna där babyveck vid handleden är det sötaste som finns. Det är nästan lite sorgligt att inse att mitt barn vuxit ifrån sina.
Jag fick en liten tår i ögonvrån när jag såg babyvecken. Det är ju bara för gulligt!
Vilka underbara bilder! Den första är ju så fin att den skulle funka som fotokonst. Älskar laddningen i den.
Vilka ljuvliga kalasbilder!
Åh du lyckas verkligen fånga atmosfären i fotona 🙂
underbara bilder!
längtar just nu ihärdigt efter att få din bok hemskickad, iiiihhh!!! 😀
Visst är prickigt fint!! Och jag håller med om att barnkalas tar mer energi än en utekväll, men kul är det 🙂
Vilka härliga bilder! Så söt Bertil är. Och du i din underbara klänning, så fin! Kul med kalas=)
Åh vad fina bilder! Du kan verkligen konsten att skapa spänning med små medel 🙂
Helt kär i fotot där barnet sträcker ut handen mot tårtan!
Tack clara. Vilka underbara levande bilder du tar. det är så mycket stillhet samtidigt. Tycker om din prickiga klänning. Vintage känsla.
Sjukt fin blogg du har tjejen! Hade vi kunnat ha länkbyte? 🙂 hade blivit jätte glad! Hoppas att du hör av dig! 😀
Du tar så otroligt fina foton, Clara, jag blir alltid så inspirerad av dig!
Ibland stannar tiden upp och man kan inte fortsätta gå vidare, bara för en bild. En fantastisk bild på två små människor, på väg mot varandra.
Kanske dags att börja föreviga på duk och inte bara i blogg? 😉 Finaste bilden har du i alla fall fångat 🙂