Jag Àr lite trött pÄ loppis. FÄr jag sÀga sÄ? Jag som varit Ärets secondhandprofil och allt, har knappt gÄtt pÄ en loppmarknad det senaste halvÄret. Inte för att det inte Àr fantastiskt med second hand. Men för att det pÄgÄr nÄgon slags epidimi i secondhandshopping. Och för att förtydliga; det Àr sÄklart tusen gÄnger bÀttre att köpa begagnat Àn nytt. Men ÀndÄ. Om man hamstrar prylar, klÀder, skor, porslin osv pÄ loppis sÄ Àr det ju ÀndÄ sÄ att man överkonsumerar. Loppis Àr en Àndlig resurs. Och det blir svÄrare för andra att hitta nÄgot om man sjÀlv samlar bra mycket mer Àn det man behöver och nÄgonsin kan anvÀnda sig utav. Och det Àr liksom det jag tröttnat pÄ. Den dÀr eviga, hetsiga fyndjakten. Jakten pÄ nÄgot, vad som helst, som tillfredsstÀller mitt shoppingbehov. Min lÀngtan efter förnyelse. Att det Àr hundra meter kö till storloppisarna som anordnas pÄ helgerna i UmeÄ, att folk springer pÄ auktioner, budar pÄ tradera, kollar blocketannonser och river runt pÄ secondhandaffÀrer precis lika maniskt som andra springer pÄ mellandagsrean. Vad Àr det för sunt i det? Det Àr ju till syvende och sist ÀndÄ en jakt pÄ materiella ting.

Det kÀnns som att det har gÄtt helt överstyr med loppisshoppingen. För att det liksom inte finns nÄgon anledning att lÄta bli. Fast jag mÄr dÄligt nÀr det kÀnns som att jag ska drunkna i prylar. SÄ under julledigheten tÀnker jag rensa ut vinden och skÀnka bort största delen av det som finns dÀruppe. Varför ska jag ha kartonger med femtiotalsklÀnningar nÀr andra tjejer springer benen av sig i jakt pÄ dem? Varför ska jag hamstra loppisporslin nÀr utbudet av fint loppisporslin minskar för varje minut? Varför mÄste jag Àga sÄ mycket och varför Àr konsumtion hela tiden drivkraften, Àven om det jag konsumerar Àr nÄgot mer miljövÀnligt? NÀ, jag Àr less pÄ det.

Jag har lÄngsamt börjat förÀndra mitt shoppingbeteende pÄ loppisar. Nu springer jag inte dÀr lika ofta och planlöst. Nu gÄr jag snarare dit nÀr det Àr nÄgot jag saknar. En lampa till köket. En vinterkappa. Ett nytt durkslag. Och sÄ letar jag precis som om jag var i ett vanligt varuhus. Och dÄ Àr jag inte heller lika besatt av att det ska vara billigt, utan köper gÀrna antikt eller kvalitetsvintage. För vinsten Àr inte det billigare priset, som gör att jag kan köpa tio artiklar istÀllet för en. Vinsten Àr att jag istÀllet för att konsumera nyproducerat för samma peng kan konsumera ÄteranvÀnt med bÀttre kvalitet och mindre klimatpÄverkan. Som förhoppningsvis hÄller lÀngre. SÄ att jag inte mÄste ge mig ut och shoppa sÄ snart igen.