Jag blir sĂ„ trött i dessa valtider. PĂ„ alla som sĂ€ger sig lobba för “mina” Ă„sikter. Jakob prenumererar pĂ„ tidningen Vi BilĂ€gare och i den verkar man lobba för att politiker ska fatta beslut som Ă€r bra för bilister. Vi Ă€r ocksĂ„ med i VillaĂ€garna och dĂ€r lobbar man för att villaĂ€gare ska fĂ„ det bĂ€ttre. Som medlem i Företagarna fĂ„r jag ocksĂ„ tidningen “Företagaren” som lobbar för att politiker ska göra det bĂ€ttre för företagare. Och ja. Vi Ă€r vĂ€ldigt beroende av vĂ„r bil hĂ€r pĂ„ landet. Vi bor i villa och skulle tjĂ€na pĂ„ en mer villa-vĂ€nlig politik. Jag Ă€r ocksĂ„ företagare och de beslut politiker fattar kring företagande pĂ„verkar mig.

Men vet ni vad? JAG SKITER I DET DÄR! Jag röstar inte pĂ„ det jag tror Ă€r bĂ€st bara för mig. VillaĂ€gare med bil som driver företag – det Ă€r inte ett representativt utsnitt av befolkningen. Som tĂ€nkande varelse mĂ„ste jag ju kunna se pĂ„ samhĂ€llet utifrĂ„n och försöka se vad som Ă€r bĂ€st för andra mĂ€nniskor? MĂ€nniskor som kanske inte Ă€r nog mĂ„nga för att sjĂ€lva kunna pĂ„verka politiken med sina röster. Men som kan vara vĂ€rda att ta hĂ€nsyn till Ă€ndĂ„. Man kan rösta i solidaritet med fattiga och utförsĂ€krade. I solidaritet med flyktingar och invandrare. I solidaritet med djuren och naturen. Kort sagt, man kan rösta pĂ„ en hel del viktigare saker Ă€n sĂ€nkt bolagsskatt och billigare bensin.

Jag skiter i om jag fÄr sÀnkt bolagsskatt för mitt AB eller billigare bensin. Jag vill hellre att de pengarna ska gÄ till min sons förskola, eller landstingets cancervÄrd, eller till att bygga ut jÀrnvÀgen. Jag Àr sÄ trött pÄ att folk rÀknar hundralappar i den egna plÄnboken nÀr de röstar istÀllet för att fundera pÄ vilket slags samhÀlle man vill ha i stort. SamhÀllet i stort pÄverkar ju en betydlig mer Àn vad nÄgra hundralappar i börsen gör.

Borde det inte vara nÄgot slags minimikrav för att vara röstberÀttigad, att man har tankekapacitet att flytta fokus frÄn sin egen lilla ö till de stora kontinenterna? Se sammanhangen i saker? Ibland önskar jag nÀstan det. Framförallt önskar jag att politiker ska sluta förutsÀtta att det enda jag som vÀljare bryr mig om Àr mig sjÀlv och min plÄnbok.