Alltså vad är det här? Kom igen! Jag kan med lätthet trycka ner två enkilos mjölpåsar i en godispåse från Karamellkungen.  Det är ju för fasen helt absurt. Godisavdelningen i många butiker är dessutom ofta lika stor som hela frukt och grönsaksavdelningen. Och lösviktsgodis är ju värst. Vilka andra saker i en affär köper man genom att ösa med en stor skopa rakt ner i en påse? Typ potatis och äpplen. Eller grisfoder på Granngården. Godis borde inte vara en sådan sak. De där jättepåsarna lurar ögonen. Även om man knappt täckt botten av påsen är man ju uppe i ett hekto lösvikt. Och bitarna är gigantiska.

Minns ni när ferrarribilar var den största godis som fanns? Nu är alla godisar så stora. Och kundvagnarna på stormarknaderna är så enorma att man kan åka och campa i dem. Inte konstigt att man blir lurad att lassa på mer varor, när det man skrivit upp på inköpslistan skramlar runt så fånigt i ensamhet på botten.

När min pappa var liten var han precis likadan som barnen är nu. Och han gillade precis samma saker.  Men på den tiden var godispåsarna pyttesmå och han valde på sin höjd ut tre, fyra bitar – för mer rymdes inte. Och dessutom var det ju rätt dyrt. Idag har exakt samma påsar svällt upp till att rymma bortåt två kilo karameller, samtidigt som dagens barn är mer stillasittande än någonsin. Det är en helt orimlig utveckling!

Som förälder tycker jag att det här är jättesvårt att förhålla mig till på ett bra sätt. Vem tusan vet vad som är rimligt när gränsen för det “normala” har förflyttats så mycket?

Någon kanske tycker att man är dum i huvudet som blir frustrerad över sådant här. Det är väl bara att köpa mindre godis? Lägga färre saker i kundvagnen? Men det är ju just det som det inte är! Det spelar ingen roll hur utbildad du är eller medveten om onyttigheter. Dessa synvillor ser likadana ut för alla – och de fungerar! Det är därför som butikerna och matproducenterna gör så här. Och när även väldigt medvetna personer blir lurade – hur lätt är det då inte för barn att dras med?

Jag tycker vi lägger alldeles för stort ansvar och skuld på individen när det gäller kost och hälsofrågor. Alldeles för lite görs genom lagstiftning. Varför kan man inte höja skatten på det onyttiga sockret? Och sänka skatten på frukt och grönt? Ohälsan i samhället som bottnar i felaktig kost är en enorm utgift. Det borde ligga i alla politikers intresse att på något sätt reglera det här.

Det är otroligt svårt att handla förnuftigt när våra affärer är riggade för att vi (och särskilt våra barn) ska köpa mycket mer än vi egentligen tänkt oss. Framförallt av onyttiga saker. Det säger sig själv att det är HELT ORIMLIGT att påsarna för godis kan vara lika stora eller större än påsar för basvaror som mjöl, potatis och morötter. Godis är ingen basvara. Raffinerat socker ska inte tillhöra det dagliga födointaget. Framförallt inte i de mängder som det gör idag. Hur kunde det gå så här snett?