Frost och pod

Det är så löjligt fint ute idag! Frosten ligger som kristyr på världen och jag kunde inte låta bli att knäppa några bilder på skönheten. Det är någon som händer med kemin i min kropp så fort det blir minusgrader. Jag blir liksom mig själv. Jaha – är det så här jag ska må! Vintern är verkligen min årstid. I alla fall när det är kallt.

Förresten! Jag gästade ju en podcast för tidningen Dagen i tisdags och nu finns den att lyssna på här eller här. Jag pratar en del om min tro. Vet att flera önskat att jag ska blogga om det mer men nu kan ni alltså lyssna där så länge. Hoppas ni tycker om.

Ha en fin fredag!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

27 kommentarer på “Frost och pod”

  1. Vad fint det är & det ser mer ut som vinter hos dig än vad det är hos mig. Det är så tråkigt när det inte finns snö nu till första advent. Ha en mysig kväll!
    Mvh Anette Starby

  2. Åh vinter alltså! <3<3<3 varför bor jag i Skåne?! Längtar hem till Norrbotten när jag ser det här!

  3. Ser ut som hönsnätet är virkat med angoragarn! Ljuvligt!
    Ska du nämna ngt om Black Friday och vad du anser om detta nya fenomen? Skulle vara intressant.

  4. Pepp av podden. Vi är så många som tror, men som väljer att vara tysta istället för att missförstås. Det är trist. Så skönt när någon delar med sig utan att behöva gå i försvar. Du är vad jag skulle kalla för välsignad och skickar det vidare till andra. Det är så Gud tänkt det, tänker jag. Kram från Sandra Holst , en av alla dina läsare.

  5. Lyssnar på podden om och om. Önskar att jag hade träffat dina vänner på gymnasiet och inte dem jag träffade. Det vart så självdestruktivt att jag inte ens kan med att minnas hälften. Tycker precis som du att jag redan då kunde se de andra med en trygg inre kärna, och nu när jag är några år äldre har jag äntligen vågat erkänna att jag faktiskt tror på gud, och med det känner jag att jag börjat vara mer hel igen efter allt jobbigt jag gått igenom. Tycker även om ditt sätt att resonera om hur man är som person i förhållande till hur man var som barn. Och jag fullkomligt älskar dig för att du är dig själv, jag behövde påminnas om att det är bättre att vara annorlunda än att göra våld på sig själv. Vi är på många sätt väldigt lika i våra sätt att resonera, bara det att jag känner mig ensam i det. Jag är lika gammal som dig och har inte den där bästisen som du har att prata tro med (jag har bästisar, men de förstår inte dessa sidor av mig. De ser mina sidor som för präktiga. De är “snälla och har överseende”) så ibland känns du som en sån där riktigt bra kompis. Bara det att du inte vet vem jag är för fem öre, haha. Avundsjuka kan vara en bra drivkraft, och när di sa att du drömmer om att skriva en roman kände jag “nej, inte det också, jag vill jag med!” Så nu har jag börjat skriva! Har mer inom mig redo att skrivas om än jag trodde. Trodde det behövde ruva inom mig längre, men jag förvånade mig själv. Så vad tror du, ska vi se vem som blir klar men romanen först? Tack för all inspiration. Kram

    1. Tack själv Evelina! Hoppas att du får hitta några fler vänner som du kan dela allt du är med! Det är guld värt Och lycka till med romanskrivandet

  6. Jättefint program! Kul att höra om människor som är sådär avslappnade och naturliga i sin gudsrelation! Känner verkligen igen den där vardagliga tryggheten. Hade gärna hört mer om din frälsningsupplevelse, fast jag förstår samtidigt att det inte blev så.
    Jättetack också för din berättelse om hur du blivit dig själv igen. Jag går själv igenom en utmattning och får ofta känslan av att det här är den jag är. Och så plötsligt nån gång ibland så ploppar det upp en liten bit av den man är egentligen och man inser vem man är och längtar efter att bli igen. Skönt att höra att man blir normal igen och att det finns hopp 🙂
    Du verkar vara en fantastisk person, och du hjälper mig och påminner mig om att njuta av de små sakerna i livet! Tack för att du skriver!

  7. Clara, underbar pod. Tack för påminnelsen att vi ska vara oss själva. TAACK! 😀 Kör hårt!! Jag hejjar på dej! Ha en fin helg

  8. Så kul att höra mer om din tro! Har sagt det förut men det är så värt att säga det igen, du har verkligen varit en av de personer som inspirerat mig till en kristen tro, att kunna vara det “även” som feminist. Tack!

  9. Fullkomligt älskar podden. Du är en stor förebild när det kommer till ditt förhållningssätt till kyrkan osv. Det peppar mig som också är feminist, miljövän och allt det där som jag lätt kan känna mig ensam med i kyrkan!

  10. Vilken fin pod! Jag känner så väl igen mig i det du säger om tacksamheten. Själv har jag den stora förmånen att vara med i en församling där väldigt många är engagerade för miljö och samhällsfrågor. Den finns utanför Örebro, så tyvärr lite långt bort för dig… Jag har inte läst dig så mycket förut men tänker börja med det nu.
    http://emeliemararv.com

  11. Lyssnade precis på podavsnittet med dig i Dagen och tycke att det var så bra! Jag är inte kristen (fast har ändå inte helt och hållet bestämt mig) men har hängt en del i kyrkan och plockat med mig de bästa bitarna i fortsättningen, som jag tänker motsvarar det du såg i dina kristna vänner under gymnasiet: att veta att man själv har ett värde, oberoende av vad man gör och vad andra tycker om en. Och så vill jag säga att jag känner igen mig i hur du beskriver din positiva inställning till allt, jag kan liksom inte hjälpa det, så fort det kommer fram en negativ tanke så bubblar det fram en annan positiv som är mycket starkare. Och till sist: lite pepp för att du pratar om din tro och tar upp andra viktiga saker som du vet kommer att orsaka rabalder här på bloggen. Det är de inläggen jag gillar bäst, även om jag inte skulle hålla med till 100% för du belyser ofta problem från olika perspektiv som jag inte har sett innan. Många kramar!