Å suck vilken vecka detta utvecklades till. Sjuka barn, krassliga föräldrar och en hopande jobbörda. Nu har det dock lättat lite och i helgen kommer Jakobs mormor och hjälper oss med barnen. Vi siktar nämligen på att sätta plast på växthuset på söndagen. Det är ett stort och lite läskigt jobb som kräver åtta vuxna för att klara av. Vi har samlat ihop några vänner som ska hjälpa oss så det ska nog gå bra. Men ändå – lite läskigt för plasten som ska sättas på är enorm (växthuset är ju 300 kvadratmeter). Men när det sitter har vi äntligen ett växthus på gården! Tiotusen arbetstimmar senare och kanske vårt sämsta köp om man betänker tiden som lagts ner på att bygga upp det. Men ändå – ett växthus! Vilken lycka, där ska det blir fint att stå och plantera soliga men blåsiga vårdagar när det är lite för kallt för att vara ute.

En annan motgång i våra renoveringsplaner är att punschverandan och takomläggningen blir försenad. Den duktiga hantverkare som skulle ha hjälpt oss har blivit fördröjd på sitt nuvarande jobb så senaste budet var att vi skulle få hjälp att bygga den i höst/vinter. Det får ju en otålig människa som mig att fullkomligt gå upp i limningen. Nu har vi dock fått tag i en annan bra hantverkare som kanske kommer kunna åta sig jobbet strax efter semestern. Ja, jag hoppas och ber! Och jag säger bara det – att duktiga hantverkare de är lika eftersökta som skickliga hjärnkirurger eller Meryl Streep. I nästa liv ska jag bli snickare tror jag!