Vår tomt är under ständig bevattning. Min stackars häggmispelhäck som planterats om på ett nytt ställe har fått en smärre chock och gått i dvala för vintern. Men vattnas behöver den alltjämt. Den här renoveringen har – utan konkurrens – varit det jobbigaste jag upplevt i denna väg! Att ha så mycket folk, maskiner och ljud omkring sig under så långt tid. Och få in så fruktansvärt mycket grus och skit i huset – det känns lite som att jag just nu inte har någonstans att ta vägen. Jag jobbar ju dessutom hemifrån så det är ju inte som att jag kommer ifrån det på jobbet heller.  Att renovera kök var i jämförelse med detta hur smidigt som helst! Och då gjorde vi ändå det mesta själv istället för att leja bort det…nåja, jag ska nu inte klaga för det är ju ändå roligt att göra om och göra bättre!

Jag flydde fältet denna söndag och drog in till stan för att göra ärenden. Och dra på trissor – jag köpte ett par byxor! Ett par superhöga utställda sjuttiotalsdoftande jeans.

399 kronor från H&M. Som hittat då jag insåg att jag nog ändå behöver åtminstone ett par byxor i garderoben.

Men strunt i byxorna ett tag. Här ser ni utsikten från vår grusade gårdsplan. De är inte färdig – bara nästan – och mellan gårdsplanen och gräsmattan ska det stickas ner ett cortenstål. Och jorden ni ser längst bort ska bli gräsmatta såklart. Den sår jag in om någon vecka när grävningarna är färdiga

Nu räknar vi ner tills allt grävande och grusande är klart på gården – förhoppningsvis är det inte mer än någon vecka bort. Det känns hoppfullt!