Jag har likt de flesta av mina tjejkompisar blivit både trakasserad och antastad av män. Det har varit fina vita medelklasspojkar eller högt uppsatta vita manliga chefer. När jag vittnat om detta har jag fått höra att jag överreagerat eller varit överkänslig. Om jag pratat om män i grupp som ett problem har jag betraktats som manshatare. Ofta av män som inte tycker att man ska generalisera på det sättet. Fast för de män som nu gormar om vad som hänt i Köln eller på svenska festivaler går det tydligen fint att generalisera om män – så länge de har en annan hudfärg.
Jag är så in i själen trött dessa dagar. På alla vansinnigheter jag möter så fort jag öppnar en tidning eller slår på en dator. Jag upprörs av det som hänt i Köln – men förvånas gör jag inte, för problematiken är välbekant, även om tillvägagångssätten skiftar. Det som också gör mig förbannad är de män som rasar mot sexövergreppen – bara för att plocka rasistiska poäng. Män som aldrig annars engagerar sig för kvinnors rätt. Dessa arga män som i sin tur hatar och hotar kvinnor som inte köper deras rasistiska analys av varför övergreppen skedde – som när Ida Östensson, grundare av Fatta och Crossing Boarders framträdde i media och kritiserade deras förenklade analyser. Genast möttes hon av trakasserier och hot från män. Alltså förstå hur sjukt detta är: Samma män som upprörs över det kvinnohat som Köln och We are Sthlm vittnar om – hatar och trakasserar själva de kvinnor som inte delar deras samhällsanalys.
Den här problematiken sitter som vi kvinnor vet inte i hudfärgen – utan könsrollen. Det är män som är den gemensamma nämnaren i denna brottslighet. För inte är det kvinnor som tafsat, blottat sig, eller kallat mig hora under åren. Inte var det en kvinnlig chef som satt bredvid mig på en fest och stoppade handen under min kjol i skydd av bordsskivan. Och inte var det Hagakvinnan som satte skräck i Umeå.
Jag betackar mig för den här typen av ”engagemang”. Från män som aldrig bryr sig om våld och övergrepp mot kvinnor, annat än när det passar deras rasistiska agenda. Tänk vad mycket som kunnat uträttas om samma män som nu rasar över utländska mäns kvinnosyn, istället tog ansvar och började diskutera och rannsaka alla mäns kvinnosyn – i synnerhet sin egen.
153 svar
Bra där!!
Bra skrivet Clara! Jag blir också förbannat trött, men får också hopp på något sätt i allt elände då jag ser fler och fler kvinnor i mitt flöde som ryter ifrån, som har vaknat upp och som delar med sig av sina erfarenheter av män här i Sverige. De behövs! Men jag blir trött när jag tänker på hur inkapabla så många män är att lyssna och förstå. Ibland tar mitt tålamod slut, jag vill att förändringen ska ske NU NU NU. Men ja, det går nog sakteliga framåt, eller?
Hear hear!
E X A K T så. ”inte alla män” har jag hört i flera år nu. helt plötsligt är det ”alla män”, dvs alla män som inte är etniska svenskar. FY FAN.
Så rätt, Clara. Är så galet trött på att läsa kommentarer från män som inte väljer att misstolka allt. De har ingen aning om hur det är att vara kvinna.
Håller med, bra skrivet! Du skriver det som många känner och tänker men kanske håller inom sig. Att tafsas, säga fula ord, våldta ska aldrig accepteras. Inte i någon världsdel. Jag har haft turen att klara mig från detta sviniga beteende. Det handlar om man är en bra människa i grunden inte etnisk bakgrund.
Tack för att du använder din blogg till att skriva om det som skrämmer mig allra mest just nu – vardagsrasismen som skapar sanningar om invandrare, typ som att de är en homogen grupp där alla är onda och lata.
Att läsa dina rader som beskriver verkligheten så som jag uppfattar den känns gott. Vi som inte hatar behöver bli bättre på att göra våra röster hörda och inte bara bli matta och känna för att dra en filt över oss i soffan. Så igen TACK
Hoppsan! I min tidigare kommentar applåderade jag med hjälp av emojis men det ville visst inte visa sig. Jag applåderar för fullt i alla fall! Du har skrivit det jag och mina nära diskuterat de senaste dagarna.
Alltså AMEN. Den där illustrationen är den bästa jag sett på länge, den sammanfattar hela problematiken.
Vill också tillägga att jag också blivit antastad och utsatt för övergrepp av olika grader, och den gemensamma nämnaren är att alla varit ”vita” män. Detta även om jag rest otroligt mycket och tillbringar många år i icke-vita länder. Ändå är det på något sätt dom vita, maktgalna, männen som ska ”sätta en på plats” genom att visa att det är dom som har kontrollen.
Ser många liknande kommentarer och undrar har ni anmält?! Hur många anmälningar har du gjort? Blir man antastad och utsatt för övergrepp måste man ju anmäla.
Vad vill du säga, Linnea? Att det är kvinnornas fel att det fortgår om vi inte anmäler allt? Det pågår ju dessutom så mycket som inte är brottsligt men som sätter tonen i vardagen: Ska man anmäla den obehaglige mannen på t-banan som utan ett ord följde en hack i häl tills man lyckades smita in i ett tåg som precis gick? Mannen som blev svart i ögonen och kallade en hora för att man tackade nej till en drink på krogen? Snubben som gnider sig mot en i den trånga bussen? Alla män som SER detta som pågår i det öppna och inte säger något alls?
Nej Linnea, jag har inte anmält läraren som smekte mig på kinden samtidigt som han förklarade att killarna tar mig på brösten för att jag är ovanligt välutvecklad för en 12-åring så jag ”borde ta det som en komplimang”. Jag har inte heller anmält klasskompisars som gömde sig i omklädningsrummet på gympan och sen tog mig mellan benen när vi kom på honom. Jag anmälde inte heller killen som tog strupgrepp på mig utanför nattklubben och tryckte upp mig mot en vägg samtidigt som han förklarade att han ska kväva mig med sin kuk om jag inte håller käften. Jag anmälde inte heller killen som pressade mitt då 16-åriga jag att ha sex trots att jag sagt nej flera gånger och jag slutade kämpa emot efter någon timma. Jag har inte heller anmält alla dom män som tagit sig friheten att hålla fast mig/ta mig på brösten/klämma på min rumpa när jag går förbi eller diverse andra grejer, för att jag lärt mig att det är sånt man måste leva med som kvinna. Och för klarhetens skull kan jag lägga till – jag var varken full eller bar utmanande kläder eller på något annat sätt missledde dom till att tro att jag ville något.
Vad är din poäng? Att det inte räknas? Att det inte har hänt för att jag inte anmälde? Hur många 12-åringar vill gå till polisen när dom blir tafsade på av sina klasskompisar och sen blir tillrättavisad när man berättar för en lärare?
Alla kvinnor måste ryta ifrån att vi inte accepterar trakasserier eller övergrepp från några män! Alla män måste rannsaka sina tankar om kvinnor och förstå att vi kräver respekt och att vara full, hög eller påverkad av kompisars åsikter är ingen ursäkt. Jag mår som dig Clara dåligt att varje gång jag läser en tidning om övergrepp mot kvinnor och barn, det äcklar mig och gör mig väldigt upprörd. De män som trakasserar och våldtar hur är de funtade? Vad har blivit så fel och snedvridet i deras hjärnor? Tack för att du tar upp detta känsliga och aktuella ämne i din blogg!
Word sister!!! Så bra skrivet!
Du är stark och modig Clara.
Jag mår så illa varje gång jag tänker på alla övergrepp som rapporteras och även sådant som förmodligen pågår i det tysta. Vad var det som gick fel i huvudet på alla dessa män som begår övergrepp?
Hejsan Clara! Anledningen varför jag svarar just pa detta inlägg är att jag vill hänvisa till en kampagn som uppsats av antirassistiska feminister här i Tyskland efter de händelserna. Jag själv är tysk feministisk aktivist, bosatt i Berlin. Det vore ju jättebra om du ville skriva under kampagnen eller även hänvisa till den. Tänk vad bra om kampagnen kunde finna fler undertecknare även i andra länder. Kolla genom den här pa engelska: http://ausnahmslos.org/english
Varma feministiska hälsningar!!
P.S. Jag har läst din blogg i fler än 7 ar nu. Tack sa mycket för alle fina texter, foton och det allmänt inspirerande tanksättet du delar med dig av! Heja dig
Vid din sista mening började jag gråta – tänk om alla kunde rannsaka sin egen och de närmastes kvinnosyn. Tänk om det faktiskt hände någon gång?
Liksom dig och andra så är det igenkänning och inte förvåning som präglar min reaktion på de här händelserna. Och en enorm ilska och frustration över alla som nu tycket att kvinnohatet och våldet är ett problem eftersom det utförs av ”de Andra”. De blottare och pedofiler som fanns i min närhet när jag var liten, de pojkar som utnyttjade och spred rykten om tjejer, de vuxna men som gick över olika sexuella gränser mot tjejer i tonåren på mina skolor, de killar som utnyttjade prostituerade på charterresorna, de män som trakasserat tjejer på krogen osv osv HAR ALLTID VARIT VITA, SVENSKA MÄN. Och nu, för att det syns (på ett annat sätt, förvisso) i en annan ”kultur” så ska det problematiseras. Innan har de skitit fullständigt i vår utsatthet. Fy fan.
Sååååå bra skrivet! Håller med om varje ord!
Nej, det spelar ingen roll vart det än händer, det är helt oacceptabelt och avskyvärda handlingar oavsett om det är i Köln, Stockholm, Indien, Sudan, på arbetsplatsen eller ditt eget hem. Problematiken; trakasserierna, hoten och övergreppen är de samma. Det som kan ”hjälpa och lindra” till en viss del är att det lagstiftas och blir straffbart som här i Sverige, men många länder har ingen lagstiftning. Och att fler kvinnor i många av dessa länder får mer utbildning och kunskap så det också blir till en attitydförändring. Det görs väldigt mycket arbete i vissa av de här länderna se gärna på ”Woman´s regional network” fb-sida och hemsida!
Stor eloge till dig för ett välformulerat och kloktinlägg! Tänk så mycket bättre världen hade sett ut om vi hade haft fler kvinnliga ledare, då skulle man inte behöva vara rädd för övergrepp av chefen!
Håller så med dig.
Själv har jag inte riktigt insett förrän på senare år hur fel det har varit för det har varit ett så utbrett beteende bland många män att det är snarare så att det är förväntat än förvånande.
Visst är det säkert på många områden en bättre kultur vad gäller kvinnor i västvärlden än på andra ställen. Vi kan trots allt gå ut utan manliga släktningar och kan tjäna våra egna pengar.
Men när det kommer till kvinnors kroppar så känns det inte som om det är någon större skillnad och det stör mig så fruktansvärt när män i Sverige slår sig för bröstet och säger att de är så mycket bättre.
Skillnaden jag ser idag mot när jag var tonåring i mitten på 80-talet är att idag så pratas det mer om det bland kvinnor, eller i alla fall i vissa kretsar eller så är det bara att det är mer tillgängligt.
Men jag är, som så många andra, uppvuxen med uttrycket ”pojkar är pojkar” och att det är jag som ska anpassa mig och får acceptera deras beteende.
Jag försöker som mamma till pojkar att inte gå samma väg utan ett av mina bidrag för att göra detta till en bättre värld är att försöka få dem att inte bli en del av den tafsande mansvärlden.
Vad har ni träffat för män i era liv? Har ni äkta makar, söner eller bröder som beter sig som svin? Känner ett behov att försvara de svenska männen här. Jag menar inte att vårt samhälle är perfekt men jag känner mig jämlikt männen på många plan. Att det inte syns i lönekuvertet är det som felar och det bör jobbas hårt politiskt för det. Våra kvinnliga företrädare har slitit för kvinnors lika rätt och männen har på ett svenskt sätt lyssnat. Framsteg görs hela tiden.
Det här har mycket lite med de afganska männens kvinnosyn att göra. Egentligen är det väldigt enkelt, svensk lag gäller. Annars vänd om. Vi svenska kvinnor ska inte ge oss, ge efter och jag är orolig, Klara att ditt inlägg kan bidra till att vi tystar problemet.
Klart våra nya medborgare ska få undervisning om svensk lag och vårt synsätt av lärare. Hur ska de annars veta.
Vi andra bör fortsätta kämpa där vi är, för lika lön, jämställt beteende och mot våld i hemmen. Punkt.
A
Du känner ett behov av att försvara de svenska männen här? Du känner inget behov av att försvara alla de mörkhyade/invandrade män som också dras ner av sådana här händelser? Märklig prioritering kan jag tycka. För min del tänker jag inte försvara varken svenska eller utländska män. Jag orkar inte öda tid på det. Det enda jag vill är att en sådan viktig fråga som det sexuella våldet mot kvinnor inte kapas av krafter som tidigare inte brytt sig nämnvärt om att bekämpa detta våld – så länge som förövarna var vita svenskar.
Alltså, jag förstår vad du menar på ett sätt men håller ändå inte med.
Det är en himmelsvid skillnad att i stora organiserade grupper ge sig på flickor (en del var barn) i en arabisk lek än enstaka chefer som är idioter. Kanske därför de svenska männen reagerar starkare. Finns idioter däribland såklart 😉
Det jag saknar i debatten är att någon av alla vettiga nordafrikanska eller arabiska män har gått ut och fördömt detta beteende
Kram A
Det är här det blir problematiskt för mig. Du pratar om ”enstaka idioter” bland svenska män, men ”arabiska lekar” när det gäller dessa fall? När det gäller svenskar är det alltså enstaka idioter men när det gäller araber är det kulturen? Vad är det för kultur som skapar alla svenska våldtäktsmän då? DET är vad jag skulle vilja veta. Och den kulturen skulle jag gärna granska.
Precis, håller med dig Anna!!!
Ja, det är kulturen ( hört talas om hederskultur?) och framförallt är det den medeltida lagstiftningen kring den här typen av brott i många länder i arabvärlden. Lagar och förordningar i ett land skapas av de som lever där och färgar också åsiktsklimatet. Det var intressant att diskutera detta för jag har länge förundras över att vi inte hjälper våra arabiska systrar mer i Sverige. Nu förstår jag att många fokuserar på de svenska förhållanden (män) och orkar därmed inte med mer. Måhända blir man dömd som rasist också, om man engagerar sig. Dessa kvinnor har ofta inte familjen/samhället som stöd när de berättar.
Brottsförebyggande rådet har t o m mörkat informationen om vilken betydande större del av utlandsfödda kvinnor (tyvärr också andragenerationen) som anmäler mäns våld.
A
Jag ifrågasätter inte att det finns hederskulturer. Men vad kallar du kulturen i Sverige som gör att män våldtar kvinnor? Vad skulle du beteckna den som? Jag tycker att din kommentar är ganska märklig faktiskt. Att vi fokuserar så mycket på svenska män att vi inte orkar bry sig om de arabiska systrarna? Min erfarenhet är att ju mer feministiskt upplyst någon är desto mer engagerad är hen i frågor som rör rättvisa även i andra länder. Många av de kvinnor jag känner som engagerar sig politiskt för kvinnors rättigheter i Sverige (tex FI) gör det i stor del även i internationella frågor. Exempelvis Amnesty och andra organisationer och sammanhang.
”Enstaka idioter” för att svenska äckel som begår övergrepp främst gör det som individer, ej som grupp. Jag har som många tjejer blivit tafsad på av såväl svenska som utländska killar. En och en. Aldrig mer än en. Det är en skyddande tanke att våldtäktsmän åtminstone är isolerade som sådana.
Det som hände i Köln är skrämmande på flera sätt även för någon som tidigare blivit utsatt för övergrepp. En gemensam mentalitet mellan flera (observera nu att jag inte använder ordet alla) invandrade män att jag som västerländsk kvinna står till deras förfogande. Det är ett fenomen som inte funnits i vårt land tidigare, inte ens när kvinnan fortfarande var begränsad till hushållet. Mycket har hänt sedan dess. Det som hände i Köln känns för mig som ett stort steg tillbaka, en import av fruktansvärt skadliga tankar och värderingar som motarbetar allt det vi trots allt lyckats uppnå här de senaste 100 åren.
Det finns ingen ”arabisk lek” som går ut på övergrepp. Det är en lögn som sprids hejvilt eftersom den här händelsen som sagt används för att sprida rasistisk dynga.
Bra där, Julia!
Det var ju det jag trodde tidigare och förväntade mig. Att t ex FI skulle engagera sig i muslimska kvinnors rättigheter (också) Jag menar i debattartiklar o s v. Inte bara stödja spridda organisationer i andra delar av världen som hjälper män väl så mycket som kvinnor t ex Amnesty. Hittills har jag inte sett det. DET är märkligt.
A
Nu var ju Amnesty bara ett exempel. Ett annat är ju till exempel alla frivilligarbetande kvinnor på kvinnojourer runt om i landet som tar emot kvinnor och mammor som söker skydd. Jag är förresten väldigt nyfiken på vad du själv gör för de arabiska systrarna? Tycker också att du borde läsa den här texten jag skrev för flera år sedan. http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2012/03/12/sila-mygg-och-svalja-kameler/ den bemöter lite av det du pratar om.
Rasistisk dynga? Ok, vad kallar du det?
Pojkstreck?
A
Det finns visst en arabisk lek som går ut på övergrepp, den heter Taharrush gamea!! Googla själv, finns otäcka videor!!
Jag har tillsammans med dig ägnat hela em med att diskutera deras rättigheter:)
Citat: ”Är det verkligen människors engagemang vi ska reagera mot?”
Jaha. Jag slutar här nu, men tack för diskussionen.
A
Ifall någon är ointresserad av kvinnors rättigheter vid alla andra tidpunkter än när det gäller att sätta ditt människor från andra kulturer – då finns all anledning att ifrågasätta människors genuina ”engagemang” i den här frågan.
Person som person, människa som människa. Hur du ser ut eller var du kommer ifrån spelar väl ingen roll.
Bra inlägg Clara
Amen!
Så välformulerat och klokt inlägg. Nyhetsrapporteringen den senaste tiden gör mig helt matt. Hur ska man få alla dessa hatande översittande män att förstå vad vi kvinnor utsätts för (i stort och smått)? Det måste ju finnas så många som står på samma sida bara det att vi inte hörs mer än inom ”våra egna kretsar”.
Jag vill också ändra detta nu nu nu, men HUR?!?
Word! Välforumlerat!
Snyggt! Spot on som väldigt ofta!
Word!!! Mycket bra!
Superbra inlägg! En grej som har gjort mig glad i kölvattnet av de här händelserna är att höra helt vanliga män på mitt helt vanliga jobb prata om det som ett mansproblem på ett helt vanligt sätt. Som att de har fattat det på riktigt och inte skyr det eller känner sig hotade, utan vill göra något åt det. Först när det blir den breda synen kommer det här ändras.
Tack för ett mycket bra inlägg! Generellt verkar män vara rätt så ovetande om hur det verkligen ÄR att vara flicka, tjej, kvinna i vårt samhälle. Under en tid pendlade jag mycket med tåg till och från mitt dåvarande jobb. För ett tag sedan berättade jag för min svåger att jag under denna tid medvetet klädde mig mycket neutralt för att helt enkelt undvika uppmärksamhet av någon sort.(Jag har inte någon uppmärksammande stil eller utseende i vanliga fall heller). För jag blev så trött på att mäns (i olika åldrar och hudfärg) pussljud, fotpetande, blinkningar osv. Flera andra kvinnliga släktningar berättade även om incidenter som hänt dem, mer eller mindre allvarliga. Min svåger blev så chockerad av att höra att detta hände oss. Han hade liksom aldrig tänkt sig att detta pågår kontinuerligt, varje dag, överallt. Det är så tröttsamt.
De är lyckligt ”ovetande” för att de inte lyssnar på oss!! Hade de tagit oss och våra erfarenheter på allvar så hade de varit så jävla medvetna om hur vi har det, med tanke på hur många av oss som kan plocka händelser ur vår egen vardag. Fy fan.
Igår tyckte jag som du. Idag – efter gårdagens diskussioner med flera av mina (kvinnliga) vänner – är jag beredd att hålla med Ann Heberlein (snälla läs).
http://www.expressen.se/debatt/rasist-ar-2000-talets-mest-missbrukade-ord/
Självklart finns en poäng i det hon skriver, men det sägs inte emot i inlägget här (tycker jag) och det är inte det vi försöker få fram.
Jag läste det där igår och jag håller delvis med Ann, tex i att man inte ska relativitsera kvinnors upplevelser av sexuellt våld eller övergrepp. Dock tycker jag att det är precis vad hon gör när hon konstaterar att Hanna Fahl i alla fall aldrig blivit våldtagen och att det är mycket värre än tafs. Det låter kanske rimligt – men ska man jämföra på det här sättet kan man ju fortsätta och fråga sig vilken slags våldtäkt som är värst? Och vem som avgör det? Hur många hårstrån ska vi klyva? Är det ens viktigt? Jag har inte sett någon feminist som försöker förminska övergreppen. Däremot är det relevant att sätta in dem i en kontext. Varför begår män övergrepp på kvinnor och även andra män och barn? Alltifrån tafs till våldtäkt? Som feminist tänker jag att det handlar om strukturer i samhället. Det är samma bakomliggande struktur som tar sig olika, vidriga uttryck. Och den tydligaste gemensamma nämnaren är – enligt min tolkning – en skev mansroll.
Jag håller helt klart med om att det som Ann skriver.
Jag kan inte hålla med om att alla män har en felaktig kvinnosyn, och det har nog inte alla som uttallat sig i media heller. Det finns självklart en och annan som drar nytta av tillfället men långt ifrån alla.
Jag tycker också att Ann slog huvudet på spiken! Man måste våga ta debattem om de kulturella aspekterna!
För övrigt så bra skrivet – som vanligt <3 diskuterade just det här igår med min syster
Word!
Hurra! Bra skrivet, jag behöver inte tillägga något. Tack för att du uttryckte vad jag har känt.
Så du förvånades inte? Det gjorde jag. Jag blev fullkomligt chockad. Jag har också råkat ut för sexuella trakasserier av män. Men jag har aldrig varit med om, eller hört någon annan, som förmodligen totalt skräckslagen blivit omringad av en grupp män som tryckt in sina fingrar i vaginan och anus. Att förringa de grova övergrepp som hänt, genom att jämföra med sådana sexuella trakasserier som antagligen var och varannan av oss kvinnor i Sverige har varit med om, innebär att inte ta brottsoffren på allvar. De får stå där ensamma med sina upplevelser, utan stöd från samhället och sina medmänniskor, som borde markera att det som skett inte bara är brott mot lagen utan fullständigt hänsynslöst. De här upplevelserna tvingas de leva med varje dag för resten av sina liv. Jag trodde att vi hade kommit längre än så här. Jag har inte läst de texter du nämner, där vita män skulle använda händelserna som stöd för rasistiska uttalanden, men jag kan inte förstå hur du kan fokusera på den aspekten i just detta sammanhang, där kvinnor utsatts för grova övergrepp, och det borde vara det som gör dig mest upprörd.
Har du inte förstått vad jag skrivit? Alls? Att kvinnor utsätts för grova övergrepp ÄR vad som gör mig mest upprörd av alltihop. Och att folk tar en sådan här situation för att plocka rasistiska poäng är det osmakligaste jag kan tänka mig. Kvinnor våldtas runtom i världen varenda dag. Barn säljs till vuxna män och övergreppen hänger samman – de sker i alla länder och i alla samhällklasser. Och de allra, allra flesta som utför dem är män. Någonting är väldigt fel i mansrollen och att blunda för detta och istället fokusera på etnicitet gör att vi aldrig kommer till rätta med grundproblemet. Har du inte sett män som försöker plocka politiska poäng och göra det här till en fråga om etnicitet? Ta en snabb titt på flashback så kan du få se en del av tongångarna.
Bra Annette!
Tänkte precis skriva det du redan skriver! Märkligt fokus ?!
Men Clara. Kan man inte skilja på kultur/värderingar och etnicitet? Du kan ju inte sitta på Flashback, det är som att kolla efter guld i en soptunna. De texter i offentliga mediekanaler jag läst har verkligen inte fokuserat på etnicitet.
Vi föds inte med några värderingar. Men vi får dem i livet, från familj, samhälle, skola, upplevelser, medier… Och jag tycker inte man kan jämföra värderingar vad gäller kvinnans roll och rättigheter i Sverige med den som råder i (till exempel) Mellanöstern, ja på större delen av jordklotet faktiskt. Jag har via jobbet befunnit mig i bland annat Saudiarabien, Egypten och Oman och jag har känt mig RIKTIGT otrygg där och varit med om obehagliga händelser (trots att jag aldrig rört mig ensam och t o m svept en sjal om håret på offentliga platser). Hade jag gått ensam och klädd i t ex kjol och linne vill jag inte ens veta vad som hade hänt. Jag tycker det är på en annan nivå än vissa/många mäns taskiga kvinnosyn (som vi inte ska ignorera heller).
Instämmer helt, Linn!
var glad att du sluppit sådana övergrepp vi är många som gjort det och detta utan att ha varit fulla, varit på festival eller dyl. bara gått till skolan (jag gick i fyran killarna i femman och sexan) eller till kyrkan på kvällen-inte natten. Samtliga förövare var etniska svenskar. Men även om ingen varit utsatt för just exakt detta -fast vi är många, hundra procent av alla kvinnor jag känner har varit utsatta för något liknande från tidig ålder och hundra procent av förövarna har varit män- etniciteten har däremot varit blandad. De flesta har förstås varit svenskar eftersom de flest av oss är svenskor.
Jag kan lova att de som nu ondgör sig inte bryr sig om kvinnors integritet de vill bara köra ut invandrare.
Word! Tack för att du skriver om detta! Så innerligt trött på att se vart Sverige är på väg!
Bra skrivet!!!! Jag tycker inte alls att du förringar nágonting tvärtom. Andra mäns (inte alla män SÀ KLART) engagemang och raseri lyser annars med sin fránvaro när det gäller alla typ av sexuell váld mot kvinnor. Deras starka reaktion nu när det passar DEM och deras politiska schema, överförtydligar bara att det inte alls handlar om deras solidaritet för kvinnor. Deras kvinnohat förtydligas bara och kvinnorna som det handlar om hamnar totalt i skymundan. Ett slag i ansiktet för offren och alla oss kvinnor. Jag tror det är det Clara ville belysa i första hand, inte rasism.
Word.
Exakt!!!!!
Håller med dig! Dessa män bryr sig inte ett smack om oss kvinnor eller de övergrepp vi utsätt för. Hat som hat, män som hatar kvinnor och män som hatar andra män – samma skrot och korn!
Jag vet inte om jag håller med om att situationen i Köln känns välbekant. Jag har själv aldrig upplevt att en sådan stor grupp män attackerat mig på liknande sätt. Samtidigt är jag en person som sällan befinner mig i staden ute på kvällar och nätter, så jag är därför öppen för att lyssna på andras berättelser för att verkligen sätta mig in och förstå. Verkligheten är alltid större än det som ligger närmast en själv.
Jag säger inte heller att jag har varit befriad från våld och trakasserier i det offentliga rummet, det är bara det att just det organiserade våldet i grupp känns ovant. Som ytterligare ett hot i en miljö där det redan finns andra typer av våld. Kanske får jag säga både ja och nej eftersom händelsen i Köln och all medial uppmärksamhet kring detta väcker många minnen.
Jag är idag 30 år. De trakasserier som jag har upplevt i det offentliga rummet är bland annat:
* Upprepande förföljningar av en man i gul jacka under mina musiklektioner i mellanstadiet. Jag fick gå omvägar för jag var så rädd. Jag fick ljuga när han frågade var jag bodde.
* Lärare som tafsar under högstadiet. Väldigt försiktiga närmanden såsom smekningar i nacken, en hand på låret, kläm på stjärten osv.
* Kurskamrat under universitetet som ”vänligt” tog sig friheten att slicka rent min hand som fått lite grädde på sig. Han blir kränkt när jag säger ifrån.
* Manlig bekant som snokar runt mitt hus mitt i natten. Jag har fortfarande inte förstått varför.
* Patient på sjukhus som trakasserade mig sexuellt både med kommentarer och tafs. Blir kränkt när jag säger ifrån.
* Bartender på utlandsresa som uppvaktar på ett påträngande sätt och blir kränkt när jag avvisar honom.
Trots detta har jag under en period i livet upplevt att den offentliga miljön har känts mer trygg än hemmiljön. Detta för att jag upplevt våld i två nära relationer.
Jag har varit med om sexuellt våld såsom:
• Penetrerande våldtäkt i en klädkammare.
• Penetrerande våldtäkt i sömnen.
• Situationer där jag har känt mig pressad till sex.
• Att mannen försökt trycka ner kuken långt ner i halsen mot min vilja.
Jag har varit med om fysiskt våld såsom:
• Slit och knuffar.
• ”Tusen nålar” som ett skämt.
• Att mitt huvud slagits mot väggen upprepande gånger.
• Att jag blivit inlåst i en klädkammare.
• Strupgrepp och örfilar.
• Att jag blivit dragen i håret.
• Att jag varit fasthållen.
Jag har varit med om psykiskt våld såsom:
• Att mannen varit verbalt våldsam, skrikit och höjt rösten, slängt saker i väggarna.
• Att mannen varit svartsjuk och kontrollerande samt isolerat mig från vänner och familj. (Hans synpunkter på mina nära och kära resulterade i att jag succesivt tappade mitt sociala liv.)
• Att mannen nedvärderat, förlöjligat, hånat och kritiserat mig. T.ex. genom att säga att mitt liv är tragiskt, antyda att jag är äcklig och värdelös. (För att tillsammans med andra bete sig motsatt och lyfta upp mig till skyarna.)
• Att mannen haft en skuldbeläggande strategi, där han anser att jag bär ansvar till våldet.
• Mannen var självcentrerad och kunde förvänta sig att jag skulle förstå hans behov utan att han hade förmedlat dem. Jag fick utskällningar om potatisen inte var tillräcklig saltad eller om sängen inte var perfekt bäddad. Aggressionsutbrott när jag råkat hyra filmer som inte passar hans smak.
• Mannen hotar om att ta livet av sig om jag lämnar honom eller ringer polisen. Hot om att våldföra sig på mig med kniv.
• Respektlöst bemötande och skämt på min bekostnad. Mycket sarkasm, fnysningar åt mina åsikter och upplevelser. När jag tar illa vid mig om skämt som att ”kvinnan ska åka mellan knytnäven och spisen” så har jag ingen humor.
• Mannen var hjälpsam på ett sätt som fick mig att känna mig obekväm. Fick mig att ständigt stå i tacksamhetsskuld och han blev sur om han inte fick hjälpa.
• Mannen höll i plånboken och använde den som ett maktmedel.
• Mannen skrämde mig när han blev arg och närmade sig mig på ett hotfullt sätt.
• Stalking och telefontrakasserier.
• Mannen anklagade andra för egna problem och misstag. Han gjorde sig själv till offer. Han bröt ner mig och min självkänsla. Fick mig att känna skam och skuld.
Våld i nära relation och i synnerhet psykiskt våld är ett slags ”osynligt” våld som sker under mannens kontroll inom hemmets väggar. Den här typen av våld skiljer sig från det offentliga våldet, men jag tycker att det är minst lika viktigt att belysa, speciellt när vissa män förminskar kvinnors upplevelser av våld och tror att det är ett importerat problem. När man talar om relationsvåld är det inte heller sällan man får höra att kvinnan på något sätt provocerat fram våldet och att hon är korkad som stannar kvar. Alla som inte förstår borde läsa om normaliseringsprocessen i boken ”Varför går hon?” där man får en djupare förståelse för våldets komplexitet och det känslomässiga band man har byggt upp med förövaren. Det är otroligt svårt att ta sig ur en destruktiv relation som byggts upp under många år. Särskilt om man inte betraktar sig själv som misshandlad och där man har ”vaggats in” i våldet. Relationen har kanske fungerat riktigt bra de första åren och våldet kan komma plötsligt, t.ex. pga. missbruk eller annat. Så var det för mig.
Jag lever idag ett liv fri från våld. Vägen hit har dock varit lång. Jag har fått stöd på kvinnojour och jag har vårdats på psykiatrisk avdelning under flera månader. Skadorna från det psykiska våldet läker väldigt långsamt. Men jag har överlevt. Det finns dem som lever under hemlig identitet och det finns dem som mördas. Jag vet inte om mina ex var kapabla att mörda, men jag har upplevt rädsla, panik och otrygghet och det är illa nog.
Jag funderar mycket på vad som utmärker en man som misshandlar vare sig det är psykiskt, fysiskt eller sexuellt. Detta är en väldigt svår och komplicerat fråga, eftersom det kan se så olika ut. Men jag vill ändå nämna några saker som jag tycker är relevanta. Detta är inget vetenskapligt, utan bara mina egna reflektioner:
HAN ÄR EN CHARMÖR, HAN ÄR EN SNÄLL KILLE OCH HAN ÄR EN HJÄLTE!
Våld i nära relation handlar om att den som misshandlar växlar mellan våld och värme. De kan vara oerhört charmiga, omtänksamma och snälla samtidigt som de är elaka. Detta är en manipulativ strategi för att upprätthålla kontroll. När man inleder en relation kan man märka att personen är särskilt omhändertagande och kärleksfull, charmig och uppvaktande. Han är en sådan som ställer upp, ger fina komplimanger och tröstar om han får höra att någon annan varit elak. Ingen människa är genomond, men misshandlaren ser bara ena sidan av sig själv och har därför en oförmåga till självreflektion. De behöver ofta hävda sin godhet och intelligens. De kanske uttrycker att de är ”snälla killar” som ”aldrig skulle slå en tjej” och de bekräftar sig själva i relation till andra dåliga män. Om de inser att de själva misshandlar förnekar de det och gör sig själva till offer. De har också ett behov av att agera hjältar och kan ”rädda” en person som varit utsatt för våld, för att sedan bete sig likadant själva. De attraheras av kvinnors sårbarhet och griper gärna tag i en efter att man gått igenom någon form av kris där han blir ”hjälten”.
Därför har jag lärt mig att undvika:
• Personer som är lite för charmiga. De utmärker sig genom att köpa dyra presenter, bjuda på restaurang eller göra andra fina saker samtidigt som de förväntar sig någon form av sexuellt utbyte som man kanske inte är redo för. Den fina gesten att bjuda och uppvakta är en manipulativ strategi när det sker i samband med att han inte respekterar dina gränser.
• Personer som alltid måste hävda sin godhet. En person som verkligen är empatisk på riktigt skulle rimligtvis inte slå någon människa alls oavsett kön och därför kan vi sålla bort den sortens män som uttrycker att de ”aldrig skulle slå en tjej”. Sålla även bort de som tar för givet att du borde vara med dem för att de är mjuka, snälla killar och som skuldbelägger dig för att välja bort dem framför andra eller ingen alls. Det är inte automatiskt så att man vill hoppa i famnen på närmsta snällaste kille.
• Personer som vill ha guldmedalj för sina hjälteinsatser. Om du har varit med våld tidigare i livet och du träffar en ny man kanske du försöker anförtro dig åt honom genom att berätta om dina tidigare upplevelser. Om han då inte kan lyssna respektfullt där DINA känslor får vara i centrum – utan att hans hämndbegär och krav på att sätta dit eller straffa förövaren går före – då är det ett tecken på att mannen inte kan lyssna eller förstå utan värdesätter sina egna känslor och aggressioner över dina erfarenheter – även fast han försöker få det att framstå som omtanke.
HAN ÄR OCKSÅ LÄTTKRÄNKT OCH HAR NARCISSISTISKA DRAG
Jag upplever att vissa män med våldsamma tendenser är narcissister. De har ett starkt behov av självhävdelse och visar brist på empati. De har ett sjukligt bekräftelsebehov, älskar att prata om sig själva och måste alltid vara i centrum. De saknar förmågan att sätta sig in i andras perspektiv samt ansvara för sina egna handlingar. Det är också väldigt lättkränkta. Jag själv försöker hålla dessa människor på avstånd och aldrig mata deras bekräftelsebehov. De är extremt svåra att hantera och kommunicera med. De kan liksom aldrig observera, lyssna och ge plats åt någon annan – de måste hela tiden tillfredsställa sitt ego.
Narcissism är en form av empatistörning. År 2013 diskuterades det huruvida diagnosen skulle plockas bort ur diagnosmanualen DSM-5. Nu plockades den aldrig bort vad jag vet, men man ansåg att narcissistisk personlighetsstörning inte längre är ett sjukligt tillstånd – kanske för att alltför många lider av denna åkomma. (Obs: Detta får inte förväxlas med psykisk sjukdom. Medan narcissisten har bristande empati har den psykiskt sjuke ofta stark empatisk förmåga).
Jag tror dock inte att ALLA män med våldsamma tendenser är narcissister. Det finns elaka män som inte har dessa egenskaper utan kanske är mer inåtvända osv. Som sagt, det jag berättar är ingen ”sanning” utan bara egna reflektioner. Det är heller inte meningen att på något sätt försöka ge ett sken av att det går att skydda sig från våld bara genom att vara lite extra vaksam på vissa egenskaper eller att det är kvinnors uppgift att ansvara för mäns våld genom noggrann vaksamhet. Jag ville bara dela med mig av mina tankar och erfarenheter. Kanske är det någon som känner igen sig i det psykiska våldet som vi knappt talar om och vågar ringa en kvinnojour innan det går för långt.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Har inga ord men det är skönt att du klarat dig genom detta. Varma tankar
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och tankar! Jag imponeras av din styrka och är glad att du lyckats ta dig igenom.
Tack för att ni tagit er tid att läsa mitt långa inlägg. Jag kände att nu när jag har tagit mig ur våldet, bearbetat det både kroppsligt och mentalt, så är det skönt att formulera sig i ord. Underbara Claras blogg känns som ett vänligt forum att uttrycka sig i. Det är så vanligt att ha upplevt någon form av hot, kränkning eller våld som flicka eller kvinna. Jag tycker att det är viktigt att vi har höga krav och inte accepterar det minsta lilla. Inget är för trivialt.
Kärlek och systerskap till dig <3
Hej!
Vill bara sända en kärleksfull kram till dig!
Har inte själv levt i en fysisk våldsam relation med en man. Däremot med våld i hemmet som barn då en av mina föräldrar (den enda närvarande) använde sig av våld. Fick också några tankeställare kring en man som dykt upp i mitt liv då och då där jag har funderat kring en del av detta. Tack! Tar med mig dina erfarenheter.
Vänliga hälsningar,
Jag har många gånger tänkt: Är det nu egentligen så illa här i Sverige? Överdriver inte folk lite när de skriver om trakasserier de varit med om? Tills jag insåg att jag inte fattat att detta händer med mig också, jag uppever också trakasserier från män, jag hade bara inte förstått det. Detta beteende från män va en så självklar del av min vardag att jag inte ens reagerade. Reflekterade inte över att det kunde vore annorlunda. Att jag inte behövde acceptera det. Nu vet jag bättre.
Tack för kloka ord, Clara!
Mycket bra skrivet! Håller med dig till fullo.
Det är det här som är så sjukt, vi kvinnor är så pass vana vid de här strukturerna där män tar sig friheten att ta anspråk på våra kroppar, att vi själva inte ens inser det. Jag har fått precis samma uppenbarelse. Ett exempel är när jag har varit på krogen, händer inte ofta längre men det är inte ovanligt att någon hand hamnar där den inte ska vara (någon random dude) och mitt sätt att hantera detta numera är att försöka bli arg. Det sjuka är dock att mannen som gjort detta ofta spelar dum och skrattar?! Hur f*n kan man tycka att det är roligt? Personen väljer alltså att utöva sin makt genom att förminska mig genom att skratta istället för att lyssna och faktiskt förstå att det inte är ok tafsa på min kropp.
Ett annat äckligt exempel är på en av mina tidigare jobb, har alltid trott att högre utbildade män är smartare och därmed mer empatiska men det stämmer inte för fem öre då en av mina kvinnliga kollegor fick uppleva sexuella trakasserier. Klart att jag inte ska dela in folk i grupper på det sättet, dvs att högutbildade är bättre, men det jag vill komma fram till är att män måste sluta fokusera på kultur/etnicitet, den spelar säkert roll men i slutändan är det männen som faktiskt bär ansvaret för deras beteende. Så var en större människa, snälla män, jag ber er. Tack Clara för att ett bra inlägg och bra kommenterat Ida!
Håller med dig! Gemensamma nämnaren vid övergrepp är väl MÄN som vill sätta sig i en maktposition och ha kontroll. Oavsett om det handlar om IS, våld i nära relationer, sexuella trakasserier, våld mellan män etc. Det gäller att ändra könsrollerna på alla nivåer i samhället. Hur män förväntar sig att de ska vara och vilka förväntningar vi sätter på de olika könen. Det börjar redan på dagis. Även om det börjar förändras där och pedagogerna ofta arbetar aktivt kring genus så kommer barnen med mycket hemifrån. Det är nog det man lär sig där hemma som sätter djupast spår. Alla får nog ta och revidera våra tankar om det ska bli någon förändring av världen!
Jätteintressant inlägg 🙂 kram
Jag är förresten från Umeå (har bott där hela livet) och Hagamannen var så hemskt 🙁 Kommer ihåg när kvinnor cyklade runt med kniv för att dom var så rädda för honom! Usch!
Mycket bra skrivet Clara. Det är tragiskt att se den offentliga koman sprida sig hos medborgarna och där de hela tiden hittar sätt att särskilja grupper.
Det är typiskt svenskt att vara bäst så det ligger naturligtvis i diskussionens natur att svenska män inte alls är våldsbenägna, gruppvåldtar osv osv. Tyvärr så är inte detta sant.
Det behövs lite avstånd för att förstå ett sammanhang, det som är på nära håll syns inte så bra OCH man har mer eller mindre avtrubbats.
Det behövs inga ID-kontroller på badhusen för att minska sexuella trakasserier då de allra flesta männen inte har androgyna anlag. Män är problemet och lösningen är inte att skyffla över problemet på andra kulturer då vår egen är så full av skit.
Jag dyrkar inga gudar men det är nästan så att jag dyrkar personer som vågar se och tala om saker som de är. Stay strong Clara! //Jan
Så väldigt klokt skrivet, tack för att du lyfter frågan.
bra skrivet 🙂
Jag har tydligen bott under en sten. Kan något kortfattat och objektivt förklara vad som hänt?
Word!
Kunde inte hålla med mer!
Du är ju så jävla genomtänkt. BRA skrivit! För samma personer som fäller nedlåtande kommentarer om invandrare har jag själv sett/hört bete sig riktigt olämpligt.
Tack för att du finns och skriver så bra texter!
Word!
Så sant. Det finns en machokultur som vi måste arbeta bort. Det räcker med att läsa kommentarsfält på Facebook eller ta en titt på mail som många kvinnor får, mängder av män i alla åldrar som hotar kvinnor, bland annat för att de har skrivit artiklar om att de vill ha ett jämställt samhälle. Detta får de alltså rena hot av. Ser en inte något problem med det så blir en själv en del av problemet.
WORD.
Åh vad bra du är, du sätter ord på det jag tänker. Heja dig Clara !!!
Alltså jag hänger inte alls med i ditt (och andras) resonemang. Du menar alltså att det är fult att påpeka att kultur faktiskt påverkar människors syn på kvinnor? Att kvinnor är olika värda i olika kulturer är väl ändå inget nytt, det är fakta. Fakta är också att många kvinnor medvetet flytt från dessa kulturer för att kunna leva ett friare liv. Nu få de höra att deras upplevelser och lidande minsann inte är värre än hur kvinnor har det här iaf. Samt vi som medvetet kämpar för att våra barn (både söner och döttrar) ska växa upp med insikten att män och kvinnor har lika stora rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi kan lika gärna slänga vårt arbete i sjön då? Trots 100 år av utveckling är vår kultur tydligen i princip lika kvinnofientlig som de där kvinnor inte har rösträtt, inte får köra bil, inte får gå ut utan heltäckande, inte får gå ut utan sällskap samt ses som en mans ägodel?
Jag håller med om att kvinnosynen i Sverige inte är perfekt, långt därifrån. Men den är betydligt bättre än i många andra länder. Att sedan dessutom förtiga problemet med kvinnofientliga kulturella värderingar för att man är rädd att gynna tex SD. Har det inte precis visat sig vara en jäkligt dåligt lösning? Och sedan börjar du blanda in hudfärg trots att ingen vettig debattör påstått att det handlar om pigmentering utan som sagt om kulturella värderingar, jäkligt stor skillnad! (och för att vara tydlig så räknar jag inte debatter på flashback som vettiga).
Jag ska ta ett enkelt exempel nämligen barnaga. Innan det förbjöds i Sverige på 70 talet var systematisk barnaga ganska vanligt förekommande och ansågs av många inte alls vara felaktigt eller problematiskt. Vår ändrade lagstiftning (som vi för övrigt var först i världen med) ledde i sin tur till ett skifte i hur barnaga uppfattades i det svenska samhället. En kulturell förändring helt enkelt. Numera är det väldigt mycket färre som agar sina barn, samt i princip alla i Sverige anser väl att det är ett förkastligt beteende. Vi har alltså med hjälp av lagstiftning lyckats förändra värderingar till det bättre (enligt mig iaf). Ett lands lagar speglar faktiskt relativt bra dess invånares värderingar, och detta är värderingar som består även vid flytt till ett annat land. Inte många svenskar skulle börja slå sina barn bara för att de flyttade till ett land där detta är tillåtet.
Sedan min sista punkt. Du och andra påstår att kvinnors upplevelser kidnappas av rasistiska män som bara vill använda dem när de bekräftar deras rasistiska agenda. Jag skulle vilja säga att ni tillskriver mig som kvinna känslor och upplevelser som jag INTE haft för att bekräfta er egen agenda. Ni är inte ett dugg bättre. Jag gillar inte att användas som slagträ för att bevisa poänger så lägg av med formuleringar som ”vi kvinnor”. Det ända det gör är bidra ännu mer till polarisering och ett obehagligt vi och dom tänk. Att säga att kulturen spelar roll när det gäller övergrepp som de i Köln och sedan dra det till att Europa ska kasta ut alla flyktingar och stänga sina gränser är jäkligt fult, men att säga att kulturen spelar roll och därför måste vi aktivt arbeta för att förändra dessa unkna värderingar till det bättre vad är det för fel med det? Och det finns inget som hindrar att vi samtidigt fortsätter förbättra den generella kvinnosynen i Sverige också. Kultur har nämligen den stora fördelen att den kan utvecklas och förändras, medan kön är (i de allra flesta fall) väldigt statiskt.
Du missförstår mig. Jag tror VISST att det här är en kulturell fråga. En fråga om manskultur. Som stäcker sig långt över länders gränser. Självklart har vi kommit längre i Sverige med jämställdheten än i säg – Saudiarabien. Betyder det att denna manskultur inte finns här? Nej, det betyder det inte. Den finns absolut. Det som gör mig förbannad är alla debattörer och hobbytyckare som är så intresserade av att generalisera kring män från andra kulturer men samtidigt är ovilliga att rannsaka vilken kultur de själva är en del av och vilka mansideal de reproducerar. De våldtäkter som sker här – de är ju också en del av en kultur. Men vi tenderar att se på dessa män som ensamma galningar, istället för en del i en sjuk struktur.
Jag får känslan att du inte läst ordentligt eller väljer att missförstå avsiktligt.
Tack Sophia, äntligen en smart kommentar!
Vaddå manskultur som sträcker sig över länders gränser? Här hänger jag inte med igen. Jag skulle snarare påstå att människor som vuxit upp i samma geografiska område med samma lagar och regler har betydligt mer gemensamt med varandra än med människor på andra sidan jorden som bara råkar ha samma slags kromosomuppsättning. Jag tror lika lite på en världsomspännande manskultur som jag tror på att man kan tillskriva människor egenskaper baserat på hårfärg eller skostorlek.
Förklara anledningen till att så många svenska män våldtar, trakasserar och misshandlar kvinnor? Är inte det på grund av en kultur? Eller är de bara män från andra länder som tillhör ”kulturer” som man kan generalisera kring?
För att citera mitt första inlägg rakt av: ”Jag håller med om att kvinnosynen i Sverige inte är perfekt, långt därifrån..”
Naturligtvis finns det kulturella problem i Sverige, jag har aldrig påstått något annat. Men att generalisera detta till någon slags manskultur som sträcker sig över hela världen och att män därför skulle ha mer kulturellt gemensamt med varandra än med kvinnor som vuxit upp bredvid dem, det köper jag inte. I många länder är våldtäkt kulturellt accepterat som straff mot kvinnor, tom i lagstiftning där en man inte kan anses våldta sin fru tex. Hur vanligt det än är med svenska män som våldtar i Sverige så är det iaf inte ett kulturellt accepterat, eller lagligt sanktionerat, beteende
Mycket bra skrivet Sophia!
Jag tror också att det som stör mig mest är hur hela diskussionen, som bör handla om hur vi kan motverka en ökning av unkna och kvinnofientliga värderingar plötsligt har förvrängts till att handla om alla kvinnor mot alla män.
Läs Ann Heberleins text som handlar om just detta:
http://www.expressen.se/debatt/rasist-ar-2000-talets-mest-missbrukade-ord/
Tack för klokt resonemang!
Tack Sophia för klokt resonemang!
Så himla bra kommentar Sophia!
Sophia,
Ja, i Sverige råder en kultur där förtryck gentemot kvinnor förekommer. Dagligen. I många skeden,
I Kenya råder en kultur där förtryck gentemot kvinnor förekommer. Dagligen. I olika skeden.
I Indien råder en kultur där förtryck gentemot kvinnor förekommer. Dagligen. I olika skeden.
Ja, du har rätt i att det i en del länder är accepterat, enligt lag, att exempelvis våldta sin fru. Frun i fråga är troligen inte överväldigad över detta, men ja, i ett land där det inte ens Kan vara ett problem enligt juridiken är det svårt att göra uppror.
I Sverige, där det relativt nyligen blivit olagligt att våldta sin fru (-62 om jag inte missminner mig) råder fortfarande en kultur som säger att en man visst kan ha sex med sin fru, även om hon säger nej en kväll. Hon säger ju ja ibland. Det är fortfarande svårt att få igenom en påföljd om en rättegång överhuvudtaget inleds. Ja, det är olagligt i Sverige. Men tydligen tycker män att det är mer okej att våldta sina fruar och sambos och flickvänner och tjejer de träffat eller överfallit än vad det är att tex aga barn, som ju blev olagligt senare, 79.
Att det finns olika kulturella skillnader torde inte vara avgörande för huruvida målet att avskaffa och förändra de kulturella skillnaderna är väsentligt. Det gemensamma är ändå att män förtrycket kvinnor. I vissa kulturer är det lagligt accepterat och i andra är det socialt accepterat. Precis som det i vissa kretsar är accepterat att använda narkotika medan det i andra är oacceptabelt att använda alkohol. Trots att det ena är olagligt och det andra lagligt enligt svensk lag.
Att då behöva uttrycka att det inte är alla män som våldför för att i nästa mening hävda att alla invandrarmän våldför är ju onekligen urbota idiotiskt. Samt rasistiskt. Vilket ändå är det inlägget beskriver. Jag upplever att du misstolkar inlägget medvetet.
Bra Sophia, du har så rätt i det du skriver!!!
Håller med om det Sophia skriver.
Fint förklarat, Joanna! Och Clara förstås.
Sophia och alla som håller med henne- har ni aldrig varit med om att killar (ensamma eller i grupp) har tafsat och/eller hållt fast med våld och tafsat på tjejer? I mellan- och högstadiet? Och att detta varit totalt socialt accepterar av alla vuxna ”han är kär i dig!” ”Grabbar är grabbar” ”killar är ju nyfikna i den här åldern”. Precis samma kultur. Varför är det ok i skolor men inte på konserter?
Fantastiskt Sophia!
Jag tycker att du har helt rätt.
Håller helt med dig Sophia! Väldigt bra uttryckt.
Jättebra skrivet Clara, heja dig!
Detta fenomen kräver en intersektionell analys. Det har faktiskt denna gång inte bara fått hobbytyckare att bli kritiska utan även journalister och politiker. Det går helt enkelt inte att ständigt hävda att manskulturen ”machokulturen” är ensam orsak till detta problem. Alla människor är delar av olika kulturer och maktordningar. Utifrån moderna feministiska teorier spelar alltifrån ålder, kön, etnicitet och klass in. Ja, våldtäkter har begåtts i alla tider, i alla kulturer. Men istället för att sätta på sig sina västerländska glasögon och kort och gott konstatera att män gör sådant, att det alltid är männen och att vi därför bör jobba med männen, kan man istället välja att se på dessa övergrepp som ett ”fenomen” och undersöka varifrån det kommer och vad vi tillsammans kan göra åt det. Jämställdheten i Sverige har nått så pass långt att sexbrott av allmänheten fördöms och ofta begås i det fördolda. Såklart förhärligat och ett stort problem. Men detta fenomen är faktiskt något vi inte sett tidigare- att det i stora grupper är accepterat att organisera sig för att ofreda och våldföra sig på kvinnor. Hur ska vi alla människor tillsammans kunna kartlägga detta och arbeta bort den kvinnosynen, beteendet och brottsliga handlingar om alla män klumpas ihop till vålsbenägda monster och alla kvinnor till arga enade offer?
Olika företeelser måste granskas från olika håll annars finns det viktiga infallsvinklar som missas. Detta är inte EN fråga dvs. ”Mäns våld mot kvinnor” eller ”svenska mäns hat mot invandrare”. Sd:s framfart i detta land har tyvärr varit en bidragande orsak till denna totala polarisering kring i princip alla politiska frågor.
Männen som ofredade och våldförde sig på kvinnor i Köln, Kungsträdgården osv är en del av manskulturen men framförallt flera andra starka kulturer som präglar ens värderingar och handlingar och som placerar individen i den maktordning den tänker och handlar utefter. För det är flera maktordningar än kön.
Utifrån intersektionalitetsbegreppet menar man tex att jag själv som är en heterosexuell 30-årig vit kvinna kan ha mer gemensamt med min manliga homosexuella grekiske granne i 60-årsåldern än vad jag har med en vit heterosexuell kvinna i 30-årsåldern i USA eller i Polen.
*förjävligt inte ”förhärligat”
”Men detta fenomen är faktiskt något vi inte sett tidigare- att det i stora grupper är accepterat att organisera sig för att ofreda och våldföra sig på kvinnor. ”
Nej, det är inte något nytt att män i grupp tar sig friheter gentemot kvinnors kroppar och jo, det finns visst viss acceptans för det i vårt samhälle. När män i Sverige gör liknande så sker det i kombination med låg ålder (tonår), maktposition och berusning, vilket påverkar hur samhället ser på gärningarna. Tjejer blir villebråd även här, men det märks tydligast på dansgolv, i hierarkiskt underläge eller när vi går ensamma ute på nätterna. Att du sluppit uppleva det är inget som gör andras erfarenheter ogjorda.
Det har länge varit accepterat att unga män gör så här i Sverige. Det enda nya med detta är att det tas upp i medier, men det är inte för kvinnornas skull utan för att ge sig på förövarna eftersom de inte är etniskt svenska.
+1
EXAKT! Heja dig Clara, haller med om allt du skriver och ar precis som du, sa evinnerligt trott pa det. Tack for viktigt inlagg!
Nu är det möjligt att jag kanske lämnar ämnet något, men är det hjälpsamt att tala om ”mansrollen” i singular när vi talar om möten mellan kulturer från olika delar av världen? Jag ber om ursäkt om det låter spydigt, men det känns som att det snuddar på etnocentrism. Att något är ett globalt fenomen betyder inte att det fungerar likadant, byggs upp likadant, eller utövas likadant överallt.
Sexism bygger på samma sak oavsett var den visar sitt äckliga lilla huvud skulle jag vilja säga.
Rasism, sexism, klasshat m.m. allt detta handlar om att förtrycka. Det är ingen skillnad i syfte oavsett hudfärg på den som utövar sexismen. Genom att hålla oss till ämnet – att prata om vilka strategier vi ska bemöta förtrycket av kvinnor med i Sverige slipper vi bidra till förtrycket av dom i Sverige med annan etnicitet än infödda svenskar.
Hej! Jag tror jag förstår hur du menar, men när vi säger att rasism, sexism, osv. handlar om att förtrycka så är det en etisk (som motsats till emisk) tolkning. Det är en analys eller förklaringsmodell som vi för till fenomenet som studeras, snarare än en som är grundad i hur ”utövarna” tänker själva. Därför har jag lite svårt att hålla med dig när du säger att det inte finns några skillnader sexister sinsemellan. Även om det är möjligt att sexuella övergrepp har sin grund i något allmänmänskligt (vad det nu skulle vara), så innebär det inte att de sätts i samma kontext överallt. Om vi närmar oss problemet med en färdigbildad uppfattning om att alla sexister funkar likadant, tänker likadant, och motiveras på samma sätt så misstänker jag att det finns en risk att våra lösningar blir ineffektiva. Sen är rasism också ett viktigt problem, men att utesluta kultur a priori som en väsentlig faktor av rädsla för att ge rasister extra ammunition känns lite som ett felslut.
Varje individuell sexist fungerar såklart inte likadant. Men jag brukar oftast inte prata om individer eftersom jag inte tycker att det bidrar med lösningar (mer än de individer som jag själv kan ta ansvar för såklart – dem försöker jag förstå ur ett individuellt perspektiv för att kunna hjälpa dem på bästa sätt).
Strukturellt tror jag att sexismen fyller samma funktion oavsett var en möter den. Makt och kontroll.
Nej du har rätt, vi måste ha ett samtal i vårt samhälle i vilket vi försöker lösa några av de problem vi står inför. Ingen av sidorna här tror jag bidrar med lösningar. Men jag tror att vi alla måste fundera på om vi i det samtal vi själva är med i ställer frågor som vill lösa eller ställer frågor som vill bidra till problemet…
Fast det har inte bara med kön att göra. Det har också med kulturella skillnader att göra. Tex är kvinnosynen värre i mellanöstern och stora delar av Afrika. Och DET måste vi också kunna prata om. Länder som ligger långt efter i demokrati ligger också långt efter när det gäller jämställdhet och vettig kvinnosyn. Och den dåliga kvinnosynen kommer ju med hit. Vi har också haft sån kvinnosyn här, men vi har kommit långt fram om man jämför på flera plan. Sen har vi en bra bit här kvar innan alla män respekterar kvinnor. Men jag saknar debatten om kvinnoförtrycket som finns i mellanöstern och många andra delar av världen. Ingen vågar prata om det!
Vi pratar ju om manligheten och hur den skadar vår förmåga att behandla varandra som likar. Att prata om maskulinitet och manlighet innebär att vi pratar om alla män som har en taskig kvinnosyn. Och genom att hålla oss till ämnet slipper vi också att göra samhället mer rasisitiskt.
Jättebra skrivet!
Jag tror samhället blir mer rasistiskt för att man blundar för vissa saker och av rädslan att inte kunna prata öppet! Vi måste kunna prata öppet om allt och vara kritiska.
Det ena behöver inte utesluta annat. Men det ÄR stora skillnader på kvinnosynen generellt i olika kulturer. Som bland annat beror på hur långt vi har kommit/inte kommit i utvecklingen av demokrati.
Då får vi prata om demokrati, människors lika värde, skeva maktförhållanden i vårt eget samhälle osv. Samtalsämnen som kan leda till lösningar.
Jag tycker inte heller att vi ska blunda för de problem vårt samhälle har. Ett stort problem är att vi inte pratar tillräckligt mycket om skeva maktstrukturer och hur det påverkar vår möjlighet att leva jämställt. Till exempel hjälper det inte när någon säger ”Jag ser inte färg” eller ”Sverige är väldens mest jämställda land”. Eftersom båda dom påståendena är en lögn. Diskussionen måste vara djupare och mer flersidig än så.
Men jag tycker att en måste fundera på om en är med i en diskussion som erbjuder frågeställningar som kan leda till något konstruktivt eller om en är med i en diskussion som bidrar till problemet.
Word!
Som en som flera gånger varit utsatt för sexuella övergrepp av svenska vita män tar jag ärligt talat illa upp när så många i detta kommentarsfält och i andra forum talar om att vi i Sverige kommit så långt, att svenska män minsann inte är som förövarna i dessa fall och att denna slags gruppövergrepp är specifikt för män från särskilda kulturer. Det jag och flera andra varit utsatta för är INTE undantag utan en del av ett strukturellt förtryck av kvinnor som lever kvar i den svenska kulturen, hur rättsystemet än ser ut.
Sverige har kommit långt OCH har fortfarande en STOR bit kvar gällande respekt för kvinnor (som jag skrev). Så länge män begår våldtäkter, kallar tjejer horor, och utsätter kvinnor för övergrepp så har vi en lång, lång bit kvar. Att säga att sverige har kommit långt är för mig en jämförelse. Vi har kommit långt, jämfört med många andra platser. Men det betyder inte att vi är framme i mål. Vi har mycket, mycket kvar att jobba med.
Men vi kan ju inte säga att vi inte kommit långt. När det finns länder där kvinnor inte ens får gå ut utan att ha med sig en man, där kvinnor inte får utbilda sig, inte får jobba, inte får göra egna val, gifts bort mot sin vilja.
Jag har också varit utsatt av män. Men vi måste samtidigt kunna prata om att det finns ett stort kvinnoförtryck som skiljer sig åt mellan länder. Och det beror bland mycket annat på hur långt vi kommit i utvecklingen.
Bland forskare och jurister anses inte mäns kvinnosyn vara densamma i alla länder. I slutet av 1990-talet var jag deltagare i en integrationskonferens där forskare från olika universitet och institut i hela Norden var inbjudna. En av huvudfrågorna var om invandrade gärningsmän skulle få lägre straff än infödda gärningsmän vid kvinnomisshandel. Man menade på fullt allvar att misshandeln var en kulturell fråga, att misshandeln som de invandrade gärningsmännen begått inte var menat som våld på samma sätt som för infödda gärningsmän, eftersom de hade en annan kvinnosyn. Det var i samma period som Fadime och Pela blev avrättade av sina släktingar när de ansågs dra skam över sin familj och släkt, i Fadimes fall därför att hon valde en svenskfödd man. Jag skrev en uppsats om kvinnomisshandel då, där jag undersökte om invandrade och infödda gärningsmän dömdes till likvärdiga straff utifrån den misshandel de begått. I vissa av domskälen som gällde invandrade gärningsmän diskuterade man om de skulle få lägre straff med hänsyn till deras kultur. Man kan absolut inte generalisera och mena att exempelvis alla män från Afghanistan eller Irak skulle vara mer ojämlika i förhållande till kvinnor än vad män som är födda och uppvuxna i Sverige med svenska värderingar skulle vara. Men man måste se att det finns stora skillnader mellan olika män, beroende på vilka värderingar man vuxit upp med. Det har tagit en otroligt lång tid innan man ens tagit morden på Fadime och Pela på allvar, och insett att det faktiskt var hedersrelaterat. Så länge vi beter oss som i kejsarens nya kläder och låtsas som problemet inte existerar kommer det inte heller att bli någon förändring. Integrationspolitiken har hela tiden, från mitten av 70-talet haft en god avsikt, men av rädsla för rasistiska strömningar inte vågat sätta ned foten och stå för våra svenska grundläggande värderingar som är fastslagna i svensk grundlag. Jag tror att tanken hos alla i den här debatten i grund och botten är god, men rädsla styr på olika sätt. Vissa är rädda för invandrarna själva, andra är rädda för vad hur vi som är infödda svenskar skall agera i förhållande till invandrarna. Rädda för rasistiska yttringar. Lösningen är nog att våga öppna ögonen och se vad som händer, för att integrationen mellan invandrare och infödda skall fungera. Vi har försökt i fyrtio år, det borde väl vara dags nu, för allas skull.
Jag håller helt och fullt med dig!!
Mycket väl skrivet!
Håller helt och hållet med!
Word pepp osvosv! Vad bra du är!
http://www.svd.se/stamtankandet-kan-gora-kvinnor-till-lovliga-byten/om/massovergreppet-i-koln
Word.
Du är så klok! Och visst kan man tycka att vi kommit långt i Sverige, men på så många sätt har vi inte kommit någonstans.
Du är bäst!
Håller verkligen med.
Så sant! Jag har till och med råkat ut för just exakt att bli inringad av svenska unga män på detta sätt, jag tvivlar på att SD-gubbarna skulle se det som ens ett diminutivt problem.
Jag har inte läst hela inlägget, men undrar bara vad hobbytyckare är. Är det när en helt vanlig tant som jag skulle drista sig att öppna munnen och inte hålla sig inom åsiktskorridoren? Det som skrämmer mig mest, är när alla proffstyckare med skygglappar lägger grunden för SD-styre i Sverige.
SPOT ON!!!! Tacksam att du ryter till
Jättebra skrivet Clara. Jag vet att det finns många många män som aldrig, inte ens som högstadiepojkar och inte ens på fyllan, har tafsat på en tjej. Alla de männen måste känna att det här är en orättvis debatt och att de som grupp straffas för vad ”ett fåtal rötägg” tar sig friheten att göra.
Ok, men om man inte gillar kollektiva straff och kollektiv skuldbeläggning. Då borde man hata rasism, främlingsfientlighet, fördomar mot etniska och kulturella grupper. Att Pelle tafsar på Lisa betyder inte att Kalle någonsin kommer tafsa på någon. Och att Ahmed tafsar på Lisa betyder inte att Mohammed någonsin kommer tafsa på någon.
Min upplevelse är att ca 1/3 av de helsvenska pojkarna/männen någon gång i livet tar sig friheten att göra sexuella närmanden som uppenbarligen inte är välkomna. Allt från killar på krogen som har händerna ute och tafsar på tjejer som kommer förbi i trängseln, till gubbar som blottar sig för små flickor på lekplatser. Man kan ju fråga sig vilka faktorer som ligger bakom förutom kön. För alla gör inte så. Men många gör så.
Märkligt inlägg!!
Bra skrivet Clara!
Är så glad att välformulerade människor som du orkar skriva om detta!
Word! Superbra formulerat.
http://www.dt.se/opinion/debatt/moral-det-ar-var-kultur-som-stoppar-man-att-agera-primitivt-pa-fyllan
Ja nästan alla kvinnor jag känner inkl mig själv har blivit utsatta för allt möjligt av män. Allt från sexslaveri till mobbing och kladdning hot våld. Tänk om man skulle skriva ned allt?
Word! Det mest skrattretande – om det inte vore så fruktansvärt – är ju när SD säger att sextrakasserier mot kvinnor har kommit till Sverige med invandringen. Ehh…??? SD vars anhängare har satt i system att bilda hatmobb på nätet mot varje kvinna som säger ifrån i nästa vilken fråga som helst som på minsta vis berör feminism/rasism/SD/asylpolitik osv osv… Den enda slutsats jag kan dra – med deras logik – är att alla män i SD är invandrare.
Eller…?
Bra skrivet Clara! Och jag håller helt med dig
Har läst och skummat bland kommentarerna här och undrar några saker. Hur många av er som skriver här KÄNNER och samtalar med män från ”mellanöstern och Afrika” som ni verkar veta allt om?
Själv har jag mycket kontakt med ensamkommande flyktingbarn, och familjer, just från de här olika kulturella platserna ni pratar om. Mer om min erfarenhet från dem senare.
I Köln vet vi nu att det var gatubarn från marocko, tunisien och Algeriet som utförde övergreppen som var kombinerade rån/sexuella övergrepp. Det var förjävligt. Det har inte nämnts dock att det var många män med utländsk härkomst som var de som tog sig in i dessa mobbar och drog ut kvinnor och hjälpte dem. Det har kanske inte heller nämnts att många från ”dessa kulturer” även har gått ut och protesterat mot det här beteendet. Vet inte heller om ni har koll på debatten kring händelserna i medierna i de egna länderna, som fördömer detta fullständigt?
Jag tror det är fel. Och vi har fel. Kultur är inte så jäkla hårt insvetsat som de flesta av oss verkar tro. Kultur sitter på ytan och förändras ganska snabbt i en ny miljö för de flesta.
Vad gäller händelserna i Kungsträdgården så vet vi ju nu att det framförallt var två olika gäng. Ett var svenskt och ett var det inte. Vilken kultur pratar vi då om?
När det gäller statistik om fällda våldtäkter så är de flesta forskare GLOBALT ense om att det har visat sig att socioekonomiska situationer varit de mest avgörande och gemensamma nämnarna (bortsett från kön).
Att det är förjävligt med det kvinnoförtryck som sker runtom i världen är väl alla överens om. Också att vi vet att vi har det bra jämfört med kvinnor i t.ex. USA (valen för mammor är ju inte alltför generösa), Saudiarabien (omyndiga och i princip fängslade i sina hem) eller Thailand (våldtagna av västerländska män) är vi ju också överens om.
Men jag har träffat flera ensamkommande pojkar från länder där kvinnor behandlas långt sämre än i Sverige. Det tar inte lång tid innan deras värderingar och grund är svenska – om de får möjlighet att komma in i samhället att bli en del av oss (familj, skola, jobb etc). Det tar några veckor. Självklart är de inte alltid änglar, men problemen som uppstår är sällan kulturella utan grundar sig snarare i situationer som att man lämnat hela sin familj/blivit av med hela sin familj/tvingats flytta från sitt land mot sin vilja/rest en livsfarlig väg och har traumatiska minnen/att man gjort en lång och farlig resa och sedan möter detta på tonårsvis (jag är vuxen och har erfarenhet av allt det här, jag vet bäst!). Saker som är fullständigt normala utifrån upplevelse kombinerat med ålder, och inte särskilt ”kulturella”.
Det största problemet som importeras är att inom familjen så kan hierarkin fortsätta i en del fall från hemlandet. Något som verkar försvinna med god integration. Det blir omöjligt att upprätthålla sådant i en värld som är tillåtande och inbjudande. Alltså motsatt till vad Sverige är på väg åt idag där vi pekar finger och ropar häxa.
Våra största problem i Sverige är den sociala manskulturen som sker här sedan typ alltid.
Även vår ovilja att integrera människor kan nu bli ett problem. Ju mer vi stänger ute människor – ju större socioekonomiska problem skapar vi.
Att de som kommer hit på något vis skulle vara så skadade av sin kultur att de anser att det är ok att våldta random kvinna mer än en vanlig svensk man anser är, enligt statistik, inte troligt.
Det som hände i Köln var vårt nya problem med gatubarn som rör sig över hela världen (inte bara europa) mellan länder och driver runt. Vi lever i en global värld med globala problem. Då måste vi se dem som det och agera därifrån. Som nu med samarbetet med Marocko där vi i Sverige ska försöka få bukt med alla marockanska gatubarn vi har. Några av dem i Sverige är säkert våldtäktsmän. Och det är ett socioekonomisk problem. (kön är tydligen också en gemensam faktor enligt forskare – vem trodde det!?)
Inget av det förringar det faktum att vi har ett problem med vår egen hederskultur – Som Clara uttrycker tydligt i sitt inlägg. Kan vi inte jobba med den, kan vi inte jobba med andras hederskultur heller.
Slutligen, tack Clara för att du orkar.
Tack Clara för bra inlägg, du ger mig hopp! Är så politiskt deprimerad!
I den här debatten, liksom många andra, finns det två sidor:
– Svartmålarna (SD och ännu mer höger)
– Skönmålarna (Gammelmedia inkl tex Özz N, Alexandra P och Täppas samt inte minst Expo)
Sanningen ligger säkert även i denna debatt i mitten.